Det hÀr Àr inte en recension.Normer i den samtida svenska litteraturkritiken.Magisteruppsats i litteraturvetenskap, 2006av Lina SamuelssonSyftet med uppsatsen Àr att föra en diskussion om vilka normer som finns i den nutida litteraturkritiken. TvÄ veckors recensioner, sammanlagt nÀstan hundra stycken, frÄn fem olika dagstidningar har studerats ur ett genusperspektiv.Forskningen om litteraturkritik har bedrivits i begrÀnsad omfattning och görs fortfarande sÄ. OmrÄdet blir ofta förbisett bÄde inom journalistikvetenskapen och litteraturvetenskapen och Àn mer ovanligt Àr en genusmedveten kritikforskning Àven om mÄnga av de debatter som rört litteraturkritik, dÀribland den som bröt ut efter Linda Skugges recension av Björn Ranelids Kvinnan Àr första könet i Expressen, tagit upp feministiska frÄgestÀllningar.Efter en genomgÄng av olika patriarkala tendenser i litteraturkritiken genom tiderna ? bland annat hur kvinnliga författare blivit lÀsta och vÀrderade utifrÄn sitt kön ? analyseras dagens litteraturkritik i tre delkapitel. Det första handlar om olika former av segregering och gemenskap inom litteraturkritiken: vad som recenseras av vem, vilka författare och verk som sÀtts i samband och i vilken kontext verket placeras.

Bakgrunden till uppsatsen Àr brukares upplevelse av myndighetskontakter och om det Àr förutsÀgbarheten eller flexibiliteten som Àr viktigast i beslutsfattandet för att fÄ adekvat hjÀlp nÀr man har ett funktionshinder. Vi har nÄgon gÄng kommit i kontakt med myndigheter, kanske genom uttag av förÀldraförsÀkringen eller genom skolan, men det finns individer som har mÄnga olika möten med myndigheter och dÀr kvaliteten i mötet kan vara avgörande för deras livskvalitet.Studiens utgÄngspunkter för den teoretiska referensramen Àr kommunikation mellan brukare och myndigheter och vad som vanligen orsakar en kommunikationssvÄrighet. DÄ kommunikationen inte fungerar kan det ofta leda till förlÀngda handlÀggningstider. LÀkarintyg har varierande kvalitet som ocksÄ kan vara en del i kommunikationssvÄrigheterna. Bristande samverkan Àr en annan.

Uppsatsen behandlar begagnade livförsÀkringar och de implikationer som dessa kan komma att innebÀra för den svenska livförsÀkringsmarknaden i framtiden. Syftet med uppsatsen Àr att analysera vinsterna och riskerna med marknaden för begagnade livförsÀkringar i Sverige och utifrÄn detta resultat utvÀrdera vad reglerare av marknaden mÄste betÀnka. I uppsatsen avses med livförsÀkringar enbart livförsÀkringar med dödsfallsbelopp.Vi visar pÄ hur livförsÀkringar traditionellt Àr uppbyggda och hur livförsÀkringspremiernas storlek bestÀms. En bakgrund ges till den svenska försÀkringsmarknaden och dess grundlÀggande principer samt den förÀndring som branschen genomgÄr och hur denna kan tÀnkas resultera i att ett större intresse för handel med livförsÀkringar uppstÄr för bÄde försÀkrade och investerare.En jÀmförelse görs med den amerikanska livförsÀkringsmarknaden för att fÄ en uppfattning om riktningen som marknadskrafter kan tÀnkas föra en oreglerad marknad mot. Handeln med begagnade livförsÀkringar Àr dÀr vÀl utbredd och debatten kring dess konsekvenser för individer och livförsÀkringsbranschen Àr omfattande.

Bakgrund och problem: Banker Àr en viktig institution i vÄrt samhÀlle, och i den senaste finanskrisen var bankerna en viktig aktör. Detta i och med de subprime-lÄn som var en av orsakerna till krisen utbrott, vars redovisning inte innehöll tillrÀckligt med information om riskerna. Som ett gensvar pÄ den pÄgÄende krisen valde IASB att göra förÀndringar i IFRS 7, som behandlar upplysningar av finansiella instrument. Krisen vittnar om att bankers agerande kan medföra stora konsekvenser för samhÀllet. De som Àr anstÀllda inom bank har dÀrför ett stort samhÀllsansvar, eftersom redovisningen av risker, trots Àndringen i IRFS 7, lÀmnar utrymme för subjektiva bedömningar av vilken information som skall tillföras den.

CSR, Corporate social responsibility, Àr ett begrepp som syftar till att företag ska ta sitt sociala ansvar. Det finns ett flertal olika definitioner av begreppet men gemensamt handlar det om att företagen ska att ta ansvar för den pÄverkan pÄ samhÀlle och miljö den egna produktionen bidrar med. Det kan handla om allt frÄn minskade utslÀpp och bÀttre leveranssÀtt till förbud mot barnarbete och rÀttvisa löner. Som företag handlar det om att kartlÀgga alla risker i sin produktionskedja och upprÀtta en policy att jobba efter. Företagen vÀljer sjÀlva hur man vill jobba med CSR och vad man vill förmedla till sin omgivning.

HumanitÀr intervention Àr ett begrepp inom internationella relationer som vÀcker mÄnga kÀnslor och frÄgor. Trots att idén om att anvÀnda vÄld för att stoppa brott mot de mÀnskli-ga rÀttigheter kan verka attraktivt frÄn ett moraliskt perspektiv, vilket man i Ärhundraden har gjort, har denna praktik varit synnerligen oregelbunden. Detta i hög grad beroende pÄ den ambivalens som finns inför de internationella normer som skall reglera staters anvÀn-dande av militÀrt vÄld.Synen pÄ humanitÀra interventioner har Àndrats i överensstÀmmelse med de förÀndringar som skett inom det internationella systemet. Dessa Àndringar har, till viss del, medfört en förÀndrad syn pÄ de normer som legitimerar anvÀndandet av vÄld inom det internationella samfundet.HumanitÀra interventioner som begrepp och praktik innehÄller mÄnga dilemman i vÄr tid. Detta eftersom det berör traditionella normer av suverÀnitet och ickeintervention, som Àr de frÀmsta byggstenarna för det moderna internationella systemet, tillika del av Förenta Na-tionernas (FN) stadgar.

Allt eftersom förvÀntningarna frÄn samhÀllet ökat under de senaste Ärtiondena har det blivit allt viktigare för företag att bedriva sin verksamhet pÄ ett ansvarsfullt sÀtt. Brundtlandskommissionen myntade 1987 uttrycket ?hÄllbar utveckling? vilket ansÄgs vara det viktigaste mÄlet för samhÀllets utveckling. FN:s handlingsprogram Agenda 21 innehÄller riktlinjer över hur denna hÄllbara utveckling bör genomföras och bland annat nÀmns att det inte enbart Àr den miljömÀssiga aspekten som bör hanteras, utan att Àven den sociala- och ekonomiska hÄllbarheten Àr av stor betydelse. Ett begrepp som tydligt kan kopplas till diskussionerna om hÄllbar utveckling Àr CSR som syftar pÄ det frivilliga ekonomiska, sociala och miljömÀssiga ansvaret som ett företag tar.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka tvÄ olika teorier om frihet och ÀganderÀtt som vi kommer tillÀmpa för att svara pÄ frÄgan om det Àr rÀtt att fildela och ladda ner musik. För att svara pÄ syftet har vi anvÀnt oss av följande frÄgestÀllningar. Anser studenterna och de vi intervjuat att det Àr rÀtt att det finns musik tillgÀnglig ute pÄ Internet gratis? Hur ser Äsikten ut om fildelning och nedladdning av musik idag? Och kan fildelning och nedladdning av musik jÀmföras med stöld. VÄr utgÄngspunkt för denna uppsats Àr hÀndelsen mot Bahnhof.

VeterinÀrer mÄste navigera mellan mÄnga olika intressen och faktorer i sin yrkesutövning: djuret, dess djurÀgare, samhÀllets förvÀntningar, kollegial lojalitet och ekonomiska övervÀganden. Det Àr inte alltid sjÀlvklart vilka intressen som ska vÀga tyngst; speciellt inte dÄ synen pÄ djurs moraliska status och (egen)vÀrde varierar, bÄde inom yrkeskÄren, befolkningen i stort och inom moralfilosofin. Synen pÄ djur har under stor del av historien dominerats av ett antropocentriskt förhÄllningssÀtt, i extrema fall har djur setts som maskiner. Idag finns en mÄngfald av djuretiska teorier och en global rörelse som ifrÄgasÀtter mÀnniskans behandling av djur. Utilitarism och rÀttighetsetik Àr exempel pÄ tvÄ filosofier som explicit utmanar dagens djurhÄllning, den senare ocksÄ det faktum att djur dödas för mÀnniskans skull.

Frihandelsavtalet Nafta (North American Free Trade Agreement) slöts den 1:a januari 1994 mellan USA, Kanada och Mexiko.Synen pÄ fri handel har alltid varit en laddad ideologisk frÄga och det var frÀmst fackföreningsrörelsen och miljörörelsen som kom att rikta den skarpaste kritiken mot Nafta. Den handlade bland annat om den höga mexikanska immigrationsnivÄn till USA, ökad arbetslöshet, att miljöfrÄgorna inte prioriterades och att avtalet skulle leda fram till större ekonomiska klyftor. Syftet med uppsatsen Àr att med enkomparativ ansats undersöka hur det mediala sprÄkbruket i New York Times konstruerar och ramar in bilden av Nafta under Ären 1993 och 2009/2010 och vilken ideologisk konsensus som dras.Genom att anvÀnda Entmans inramningsanalys (framing), van Dijks kritiska diskursanalys och Fowlers konsensusideologi, kunde bakomliggande ideologier och diskurser komma upp till ytan och intressanta iakttagelser av Nafta göras.Problemdefinitionen 1993 speglade ett Mexiko i djup ekonomisk- och social kris och USA:s ekonomiska problem med bland annat hög arbetslöshet och stora mexikanska immigrationsvÄgor. Problemet lÄg frÀmst i den okunnighet och rÀdsla som genomsyrade den amerikanska befolkningens instÀllning till Nafta. I 1993 Ärs artiklar fanns en genomgÄende repetition av den dominerande och homogena inramningen som bestod av en liberal marknadssyn dÀr frihandel lyftes fram som det frÀmsta framgÄngsreceptet och dÀrmed blev Nafta den enda utvÀgen ur krisen.

Var och varannan vecka avslöjas en ny företagsskandal i dagspressen och varje gÄng blir vi lika överraskade. Dessa skandaler har sporrat oss till att undersöka vilka metoder som företag anvÀnder för att manipulera sitt resultat samt vad det Àr som driver dem att utföra dessa handlingar. Den utlösande effekten till en mer kritisk granskning och till ett hÄrdare regelverk för redovisningen har varit Enron-skandalen. Under Är 2002 ansökte energijÀtten om konkurs samtidigt som de högsta cheferna hade plockat ut bonusar för omkring 750 miljoner dollar. Totalt förlorade Enrons investerare mer Àn 60 miljarder dollar innan företaget kollapsade.

Praktik som en del av min utbildning var inte enbart ett försök att tillÀmpa min kunskap pÄ arbetsmarknaden utan Àven en försvarsstrategi. För mig har praktiken verkat underlÀttande dÄ utvecklingen ifrÄn skolbÀnken till arbetslivet naturliggjordes. Arbetssökandeprocessen grinar inte lÀngre elakt emot mig ifrÄn en nÀrbelÀgen framtida plats, utan jag kan nu se relationen emellan sjÀlvpresentation och utbildning klarare. DÀrmed kommer jag att kunna anvÀnda mina studier som ett individuellt kapital.Mitt val av praktikplats var bistÄndsorganisationen Hoppets StjÀrna, Fundacion Evangelica El Buen Pastor (förkortat FEEBP, vilket Àr namnet pÄ Hoppets StjÀrnas argentinska avdelning pÄ svenska översatt ?Den goda herden?).

Denna uppsats försöker utreda innebörden av den kritik Vilhelm Fredrik Palmblad i sin Är 1840 utgivna Törnrosens bok. Nemligen den Àkta och veritabla (TBN) riktade mot Carl Jonas Love Almqvists författarskap. Bokens kritik undersöks mot bakgrund av Palmblads verksam-het som kritiker i Swenska Litteratur-Föreningens Tidning. Dessutom sÀtts Palmblads este-tiska hÄllning vid denna tid i relation till dels den han sjÀlv som ung, under 1810-talet, ut-tryckte, dels till den som dominerade 1830-talets debatt. Uppsatsens metod Àr huvudsakligen idéhistorisk.I början av TBN Àr kritiken mot Richard Furumos, d.v.s.

Hösten 2006 lanserade företaget Ratsit en ny tjÀnst pÄ Internet. TjÀnsten innebar att personer gratis och anonymt kunde kontrollera vad deras grannar, kollegor och bekanta tjÀnade. Uppgifterna lÀmnades dessutom ut utan att de berörda nÄgonsin fick vetskap om att en kreditupplysning hade lÀmnats ut. De första dagarna var intresset sÄ stort att servrarna inte klarade av trycket. Mellan 600 000- 800 000 personer besökte sajten varje dag.

Intentionen med denna undersökning Àr att studera det amerikanska livsstilsmagasinet Esquire och de olika uttryck för manlighet som tidskriften föresprÄkade under tidsperioden 1947-1975. Analysen av kÀllmaterialet och dess historiska genuskontext vilar pÄ tvÄ huvudsakliga teoretiska perspektiv. Först och frÀmst utgör sociologen Raewyn Connells resonemang om hur olika maskuliniteter interagerar med varandra inom ramarna för en hegemonisk genusordning studiens övergripande teoretiska ramverk. Denna förklaringsmodell gÀllande patriarkatets bevarande tydliggör dock inte hur maskuliniteter kan utkristalliseras ur ett historiskt kÀllmaterial och dÀrför operationaliseras Connells teori med hjÀlp av med Reinhart Kosellecks konceptanalytiska motsvarighet. DÀrmed grundas studien pÄ ett teoretiskt antagande om att manlighet kan betraktas som ett semantiskt koncept vilket har tillskrivits olika tolkningar under olika tidsperioder.