SammanfattningLäkemedelsindustrins mission är att förlänga människoliv samt bota sjukdomar. Människans hälsa är det som är i fokus, enligt läkemedelsindustrin. Det uppfattas dock råda en viss konflikt huruvida läkemedelsindustrin följer missionen. Forskning har visat på att dubbelt såmycket pengar finansierar marknadsföringen jämfört med forskning och utveckling, i syfte att sälja mer läkemedel. Läkemedel somliga läkare ifrågasätter om de ens behövs på marknaden.

Bakgrund: Smärta definieras som en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse associerad med verklig eller potentiell vävnadsskada, eller beskriven i termer av en sådan skada. Spädbarn har förmåga att känna smärta och är dessutom känsligare för smärtstimulering än äldre barn och vuxna. Smärta hos spädbarn kan få allvarliga konsekvenser och bör därför uppmärksammas och behandlas. Sjuksköterskan kan bedöma spädbarnets smärta genom att använda sig av smärtbedömningsverktyg. Riktlinjer fastslår att smärtbedömning av spädbarn ska ske med smärtbedömningsverktyg och att smärtan ska bedömas och dokumenteras regelbundet då vitala parametrar registreras.

Hösten 2002 inledde Piteå kommun ett personalförsörjningsprojekt som gått under namnet ?HELdelprojektet ? ett projekt i tiden?. Rent konkret har projektet inneburit att personal inom äldre- och handikappomsorgen erbjudits heltidsanställningar med möjlighet att söka tjänstledigt del av tid. Samtidigt har personalen givits möjlighet att välja när de vill och kan arbeta under förutsättning att verksamhetens behov täckts upp. Anledningen till att man startade HELdelprojektet i Piteå var att kommunen ville klara av framtida personalförsörjning bättre, samt öka vård- och omsorgsyrkets attraktionskraft .

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger förhåller sig till det värdepedagogiska uppdraget i retorik och praktik. Den empiriska studien bygger på en etnografisk forskningsansats med intervjuer och observationer som metod. Åtta kvalitativa intervjuer, varav två var med skolledare samt fyra heldagar observationer utfördes på två skolor i samma stad. I bakgrunden tar vi upp för studien aktuell forskning samt centrala begrepp. Den forskning som främst behandlas är kring värdegrund, värdepedagogik, och SET-materialet.

Centrala begrepp: Virusmarknadsföring, etik och moral, virala agenter, image, identitet och kundvärde. Problemformulering: Vilken effekt har olika viruskampanjer på konsumentens uppfattning om företaget? Syfte: - Att utifrån befintlig teori på området beskriva vad som kännetecknar virusmarknadsföring. - Att utifrån fyra utvalda virusfilmer förklara hur denna form av virusmarknadsföring uppfattas utifrån konsumentens synvinkel. - Att finna eventuellt samband mellan en virusfilms utförande och konsumentens uppfattning om företaget. Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ ansats, där en kvalitativ undersökning utförts i form av fem fokusgruppsintervjuer, där grupperna ordnats utefter kön och ålder. Teori: Den teoretiska referensramen bygger på de teorier som finns inom området virusmarknadsföring, samt inom etik och moral. Dessa teorier är främst gjorda för olika företag med ingen eller mycket liten inblick i hur konsumenten själva uppfattar virusmarknadsföringen. Inte heller nämner teorierna virusmarknadsföringens etiska och moraliska betänkligheter. De teorier vi funnit på området har gett oss kunskap och insikt i ämnet samt legat till grund för en jämförelse i hur konsumenten uppfattar denna form av marknadsföring. Empiri: Empirin grundas på de fem genomförda fokusgruppsintervjuerna, samt fyra utvalda företags virusfilmer. Slutsats: Vår slutsats är att en virusfilm antingen skapar en positiv eller negativ reaktion hos konsumenten.

En ökad konvergering av världens ekonomiska marknader har skapat ett behov av internationellt standardiserade redovisningsregler. Sedan 1973 har ett organiserat arbete med att ta fram och implementera ett sådant regelsystem utförts av International Reporting Standards Committe (IASC) och sedan 2001 av International Reporting Standards Committee (IASB). Detta arbete har intensifierats i takt med en ökad globaliseringsprocess.Den första januari 2005 infördes detta regelsystem i EU, och därmed även i Sverige. För företag i Sverige förändrades i och med detta bland annat de regler vilka behandlar värdering och redovisning av goodwill.Standardens hanteringen av goodwill har kritiserats från flera håll. Dessutom har IASBs arbete med att utveckla och implementera dessa standarder rörande goodwill kritiserats.

Standardavtalskollisioner innebär att oförenliga standardvillkor har inkorporerats i ett avtal och att parterna, efter den tidpunkt när fullgörelse har ägt rum, är oense om vilka villkor som skall gälla samtidigt som de är eniga om att avtal har ingåtts i och för sig. Problemet utgör ett exempel på en oklar rättsfråga i svensk rätt. Det saknas inte bara praxis på området utan även en dominerande uppfattning i doktrinen. För att få tillgång till praxis har även engelsk, samt tysk rätt studerats.Den befintliga avtalsrätten är inte helt anpassad för att avtalsinnehåll tillförs genom standardvillkor. Det föreligger en begränsad förståelse för att parterna inte alltid är medvetna om vad som förs in i avtalet.

I en butiksmedarbetares vardag uppkommer ständigt frågor vilka många gånger berörs av arbetsrätten. Det kan konstateras att medarbetares kunskaper gällande bland annat anställningsbevis, anställningsskydd samt rättigheter och skyldigheter varierar i hög grad. Det har här visat sig att erfarenhet hos medarbetare är en starkt bidragande faktor. För att få en ökad medvetenhet hos medarbetarna kan även chefens ledarstil komma att påverka, då denne överlag besitter viss kunskap gällande lagar och regler som delvis omfattas av arbetsrätten. Chefens ledarstil påverkar även medarbetarskapet och motivationen på arbetsplatserna.

Rågsved ligger i Söderort tillhörande Stockholms kommun och har en population på ca 10 000 invånare där hälften utgörs av utrikes födda och området har en hög segregation. För att kunna skapa ett lugnare och tryggare Rågsved har det öppnats ett litet poliskontor och ett fåtal poliser ska i första hand försöka komma i god kontakt med de som bor i området, främst med ungdomarna som bor och går i skolan i Rågsved. Vidare samverkar de med skola och andra myndigheter i Rågsved för att förbättra den problematiska situationen. Således är syftet med denna studie att undersöka hur ungdomar boendes och studerandes i Rågsved förhåller sig till det nya poliskontoret och vad den ökade polisära närvaron har inneburit för ungdomar som går i Rågsvedsskolan. För att kunna besvara frågeställningen utförs semistrukturerade intervjuer med 11 killar som studerar vid Rågsvedsskolan.

Titel: Inte bara goa nyheter- Göteborgs mutskandal som nyhetsämne. En kvalitativ studie om hur journalister upplever uppgiften att rapportera om en skandal och bedöma dessnyhetsvärde.Författare: Desiré CichyOmfattning: ca. 18700 ord, inklusive bilagaUppdragsgivare: Mathias A. FärdighHandledare: Mathias A. FärdighKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapKursansvarig: Ingela WadbringTermin: Vårtermin 2011Syfte: Att utifrån ett normativt perspektiv, undersöka hur journalister på Göteborgs-Posten och GT upplever uppgiften att enligt yrkesnormerna rapportera om en skandal ochvärdera dess nyhetsvärde.

Miljön runt barnet har en stark påverkan på leken. Syftet med studien är att belysa de platser på förskolegården som barnen väljer bort. Hur ser miljön ut och fungerar kring dessa platser, väljer flickor och pojkar bort olika platser och i så fall varför? 31 barn på två förskolor har intervjuats med kvalitativa intervjuer som bas. Även pedagogens tankar kring platsen har belyst.

Det övergripande syftet med uppsatsen har varit att ge en blid av hur kurdiska invandrarflickor skapar en identitet i samband att de växer upp i en annan kultur än deras föräldrar gjort. Fokus riktas därmed mot två delsyften: dels de begränsningar och möjligheter att integreras i det svenska samhället som flickorna har, dels vilken inverkan den dubbla kulturtillhörigheten har på deras identitetsskapande. Studien var kvalitativ och hade en hermeneutisk ansats. Det empiriska materialet byggdes på halvstrukturerade intervjuer med fyra kurdiska flickor som går i årskurs nio i Fittjaskolan i Botkyrka kommun. Analysen har utförts utifrån tidigare forskning samt två teoretiska perspektiv: integrationsteori och identitetsteori.

Titel: ?En stad ? ett ansikte?? ? en undersökning om Göteborgs Stads grafiska profil.Författare: William BengtssonKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapsprogrammet. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet.Termin: Vårterminen 2014Handledare: Jan StridSidantal: 40, inklusive bilagaAntal ord: 12 802Syfte: Syftet med undersökningen är 1: Att undersöka hur Göteborgs Stads kommunikationsmaterial stämmer med de regler; med den grafiska manual som gäller för kommunen. Syftet är dessutom 2: Att undersöka hur anställda inom Göteborgs Stad, särskilt de med kommunikation som ansvarsområde, använder och förstår den grafiska manualen när de producerar kommunikationsmaterial. Slutligen är syftet också 3: Att se om Göteborgs Stad kan använda design management i ledning och styrning av kommunikationsarbetet, för att på så sätt använda design som en strategisk resurs i identitets- och organisationsfrågor.Metod: Innehållsanalys samt intervjuer.Material: 130 visuella enheter (broschyrer m.m.) från Göteborgs Stad för innehållsanalysen.

Barn som far illa är något som många inte vill se eller höra talas om och i tidigare forskning kan ses att yrkesverksamma inte alltid anmäler till socialtjänsten redan vid misstanke att ett barn far illa trots deras anmälningsskyldighet. Syftet med studien var att få en ökad förståelse för förskollärares förhållande till lagen om anmälningsskyldighet. För att uppnå studiens syfte användes den kvalitativa metoden där fyra förskollärare intervjuades. Resultatet analyserades sedan mot lagrum och tidigare forskning. Förskollärarna i studien kände till sin skyldighet att anmäla, men de fanns flera skäl till att de inte anmälde redan vid misstanke.

Det har skett en ökad användning av droger bland ungdomar i Sverige. Det har även visat sig att många har en mer tillåtande attityd till droger. Många ungdomar använder droger för att lättare hantera alla krav som ställs på dem idag i vårt samhälle och lockelsen av spänning kan för vissa vara för stark att stå emot. Syftet med denna studie var att få fram ungdomars attityder till droger i en mindre stad och synliggöra faktorer som kan tänkas påverka attityderna. De bakomliggande faktorerna som undersökts var självkänsla, familjeförhållanden/regler, socioekonomisk status, kamratkrets och fritid.