Dimensionsanalysen visar att det är många anställda som gärna vill se facket arbetainom ett brett område, i många fall inom flera områden som sträcker sig från dettraditionella verksamhetsområdet till jämställdhetsarbete och mer samhällsövergripandefrågor. Detta kan ses som ett uttryck för den moraliska ekonomin i samhället, då det finnsett grundläggande stöd för breda och kollektiva lösningar. Samtidigt framkommer det att deflesta anställda ändock anser att fackets viktigaste uppgift ligger inom det traditionellaverksamhetsområdet. Dimensionsanalysen visade på att fackets traditionellaverksamhetsområde hade den överlägset starkaste dimensionaliteten.För anställda är fackets uppgift i första hand på arbetsplatsen, där de förväntas agerai frågor om arbetsmiljö, löner och anställningstrygghet. Samtidigt visar samma resultat på attdet finns grupper av anställda som snarare ser att fackets uppgift är att främja jämställdhetoch motverka diskriminering på arbetsplatsen eller att bemöta både traditionella frågor ochjämställdhets- och diskrimineringsarbete, men att detta skall ske på en samhällsövergripandenivå i första hand..

Studien har undersökt möteskulturen vid tre funktioner på ett internationellt företag inom tillverkningsindustrin. Möteskulturen är avgränsad till mötenas strukturella beskaffenhet, deltagarnas interaktioner och hur man tar tillvara deltagarnas kompetens under arbetsmöten. Studien utgår från en materialnära metod där möteskulturen har studerats genom tre fokusgrupper med 20 respondenter. Resultatet tyder på tre liknande möteskulturer med både välfungerande, strukturerade möten och otydliga dysfunktionella möten. Kulturerna karaktäriseras av en hög kvantitet möten, en utbredd strävan efter konsensus, obalanserade deltagarroller som innebär att alla kompetenser inte tas tillvara på.

Studiens syfte är att undersöka om elevers sätt att värdera och resonera kring skolregler skiljer sig åt beroende på regelkategori. Vi ställer mot bakgrund av domänteorin och tidigare forskning hypoteser som vi prövar med hjälp av en enkätstudie. Vår enkätstudie omfattar 202 deltagare i åtta klasser i år 4 ? 6 i en mellanstor svensk stad. Enkäten bestod av både öppna och slutna frågor.

Detta arbete handlar om möjligheten att inkludera mystika erfarenheter i religionsundervisningen. Jag har utgått från en intervjustudie med lärare. Studien startade med tre huvudfrågor. För det första tillfrågades lärare om de i samklang med läroplan och kursplan kunde undervisa i mystik? För det andra ställdes frågan om det finns svårigheter och didaktiska dilemman som lärare möter i mystikundervisningen? Slutligen frågades om mystikundervisningen kan bidra till meningsfullt lärande?Några lärare såg en möjlighet, några andra dementerade att mystikundervisningen ryms inom kurs- och läroplanens ramar.

Hur motiveras Sveriges deltagande i internationella insatser? Överväger nytta eller moral?Med utgångspunkt i klassisk retorik undersöks genom kvalitativ textanalys och komparativ metod hur deltagande i internationella insatser motiveras. Genom att studera övergripande och policygivande dokument undersöks hur den generella motivbilden är konstruerad, vilket därefter används till att utforma det analysverktyg som används för att undersöka och jämföra insatsspecifika motiv. Tre insatser undersöks: UNIFIL (2006-2007), EUFOR Tchad/RCA (2008) och OUP Libyen (2011).Resultatet antyder att deltagandet motiveras med både nytta och moral. I den generella motivbilden överväger nyttomotiven, varvid egennyttiga motiv ges en framträdande plats.

Ett av de mest notoriska dilemman i dagens kosmologi är den mörka materians natur och dess förekomst i universum. Mot bakgrund av detta har nya forskningsdiscipliner med rötterna i Einsteins relativitetsteori växt fram, bl.a. teorin om gravitationslinser som möjliggör en indirekt observationsmetod av ljussvaga kompakta objekt som annars skulle vara mycket svåra eller omöjliga att upptäcka på traditionella vis, såsom svarta hål.Via en genomgång av grundteorin för gravitationslinser, några enkla teoretiska studier och en grundläggande felmarginalsanalys illustreras hur olika typer av kompakta objekt i Vintergatans omedelbara omgivning kan ge upphov till vissa karakteristiska linsfenomen. Detta sätts i relation till rådande teorier om den tidigaste stjärnbildningen och de massiva kompakta rester som denna generation av mycket massiva stjärnor bör ha efterlämnat ? i synnerhet intermediära svarta hål med massor på 100-1000 Msol som ännu kan finnas i dagens mörka galaxhalor.

Bakgrund: Det har inte alltid varit en given förutsättning att företag antas fundera kring etiska, miljömässiga och moraliska åtagande. Företeelsen har i allt större utsträckning vuxit fram under de senaste decennierna, samtidigt som en oundviklig medvetenhet om att både privatpersoner och företag måste börja förhålla sig till jordens begränsningar blivit allt starkare. Ett verktyg som delvis uppkommit till följd av ovanstående omständigheter är hållbarhetsredovisning, som i grunden är kompletterande redovisningsinformation rörande etik, miljö och samhällsengagemang. Syfte: Syftet med studien är att upplysa kring hållbarhetsområdet, med fokus på hållbarhetsredovisning enligt GRI. Samtidigt ska studien mer ingående undersöka hur och varför företag är benägna att upprätthålla och vidareutveckla sin hållbarhetsredovisning enligt GRI:s ramverk.

De negativa klimatförändringarna är 2000-talets stora moraliska dilemma. Transportsektorn bidrar idag med cirka 27 procent av världens alla utsläpp. Därmed kan det finnas ett stort utrymme för branschen att minska sina utsläpp och därmed sin miljöpåverkan.Syftet med denna studie är undersöka vad som motiverar företag att ta hänsyn till miljön i sina beslut, dagliga som långsiktiga strategiska beslut.Studien är genomförd med en kvalitativ ansats och data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med 8 företag. Samtliga företag är verksamma inom transport- och logistikbranschen.Studien visar att majoriteten av de undersökta företagen idag arbetar med att förbättra miljöprestandan, och en stor del av det miljöarbete som företag gör bottnar i en strävan efter ökad lönsamhet. Företagen förklär sina effektiviseringsåtgärder med en ?grön exteriör? som kommunicerar miljöarbetet.

Syftet med studien är att undersöka hur väl Läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) stämmer överens med gymnasieelevers föreställningar gällande lärarens roll som ledare, relationsskapare, kunskapsförmedlare och moraliska/etiska uppdrag. Metoden som ligger till grund för studien är intervjuer i fokusgrupper med gymnasieelever och en dokumentanalys av Lpf 94. Totalt deltog 24 stycken elever från fyra olika gymnasieskolor. Resultatet visar att elevernas föreställning om lärarens roller i stora drag stämmer överens med Lpf 94:s definitioner, exempelvis lärarens förmåga att använda sig av varierande undervisningsmetoder och ge möjlighet till reellt elevinflytande. Lpf 94 och elevernas föreställningar gällande läraren som relationsskapare skiljer sig åt.

Studien avsåg att behandla insatsen övervakat umgänge tillsammans med kontaktperson. Syftet var att undersöka kontaktpersonernas erfarenheter och upplevelser genom att intervjua kontaktpersoner som arbetade vid övervakade umgängen. Tidigare forskning visade att kontaktpersonernas uppdrag är komplext då de ofta ställs inför olika svårigheter och dilemman. Resultatet analyserades genom perspektivet om det professionella mötet. Kvalitativ metod användes i form av halvstrukturerade intervjuer bland tre kontaktpersoner för att få djupgående beskrivningar kring detta fenomen.

Examensarbetets syfte är att undersöka hur förskollärarnas visioner och verksamhetens realiteter möts i samband med förskolans lärarledda skapandeverksamhet och vilka hinder som kan uppstå i detta möte. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med tre förskollärare från tre olika förskolor, varav en har en uttalad skapandeprofil, samt ostrukturerade observationer av den lärarledda skapandeverksamheten. Empirin har analyserats med hjälp av resultatet från tidigare studier och de tankar som historiskt påverkat utvecklingen av den skapande verksamheten inom förskolan. I materialet har man kunnat finna influenser från den barnpsykologiska forskningen, konstpedagogiken samt den pedagogiska teori och praktik som växt fram i förskoleverksamheten. Störst påverkan på den skapande verksamheten verkar förskolans tudelade ursprung ha, då arvet från de omsorgsinriktade barnkrubborna och de pedagogiskt inriktade barnträdgårdarna ska smälta samman i en fungerande verksamhet.

Grön Flagg är en utmärkelse som i Sverige finns på cirka 2000 förskolor/skolor, där syftet är att utveckla och synliggöra arbetet för Hållbar utveckling. I tidigare examensarbeten har det undersökts om förskollärares upplevelser och uppfattningar av vad Grön Flagg är och bör vara i verksamheten. Vi har istället undersökt Grön Flagg-verksamheten utifrån tio barns upplevelser och beskrivningar.Sammanfattningsvis visar resultatet att barnen främst associerar Grön Flagg till sopor och källsortering och de anser att detta är viktigt för att djur och natur inte ska ta skada. De flesta av barnen uttryckte att det är roligt att arbeta utifrån Grön Flagg, och de gav många konkreta exempel på förskolans aktiviteter samt sina egna handlingar i vardagen. Studien visar att barnen överlag diskuterar inom fyra olika teman; kompostering, källsortering, naturruta och omsorg till djur.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur undervisning i moralfilosofi kan se ut på gymnasiet. Kursplaner och läromedel i filosofi har undersökts. Fyra lärare har i intervjuer gett sin bild av den undervisning i moralfilosofi som de bedriver. Kursplanerna ger varje lärare stor frihet att avgöra vilka teorier som ska diskuteras på lektionerna i filosofi. I uppsatsen diskuteras skillnaden mellan principetik och agentetik. Den första klassificeras ibland som manlig moral, och den senare som kvinnlig.

Stigmatisering innebär att nedvärdera en annan persons moraliska status. Diskriminering är effekten av en handling baserad på stigmatiserande åsikter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av stigmatisering och diskriminering vid sjukdomen HIV/AIDS. Med hjälp av en kvalitativ manifest innehållsanalys analyserades nio kvalitativa, vetenskapliga artiklar, som var publicerade mellan 1996-2007. Resultatet visade att det fanns förutfattade meningar om hur smittan sprids och tron att det främst är prostituerade och narkomaner som bär på den.

Stigmatisering innebär att nedvärdera en annan persons moraliska status. Diskriminering är effekten av en handling baserad på stigmatiserande åsikter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av stigmatisering och diskriminering vid sjukdomen HIV/AIDS. Med hjälp av en kvalitativ manifest innehållsanalys analyserades nio kvalitativa, vetenskapliga artiklar, som var publicerade mellan 1996-2007. Resultatet visade att det fanns förutfattade meningar om hur smittan sprids och tron att det främst är prostituerade och narkomaner som bär på den. Kvinnorna drog sig även undan sociala aktiviteter, och upplevde ett stort motstånd från allmänheten och från personal inom vård och omsorg. Kvinnorna upplevde sig generellt utanför i samhället och likaså inom sin familj.