I denna uppsats har jag diskuterat och analyserat hur unga tjejer upplever och fo?rha?ller sig till sin menstruation. Jag har insamlat materialet till denna uppsats genom en semi-strukturerad kvalitativ gruppintervju, i vilken fyra tjejer pa? gymnasiet deltog. Det insamlade materialet analyserade utifra?n den tolkande, fenomenologiska analysmetoden IPA (Interpretative Phenomenological Analysis), som syftar till att underso?ka individens levda erfarenhet och meningsskapandet kring sina upplevelser.

Den hermeneutiska metoden är tillvägagångssättet i denna studie. Syftet är att upptäcka drag av den dolda läroplanen och om den medför både negativa och positiva konsekvenser. Resultaten visar att de negativa konsekvenserna kan vara att den dolda läroplanen kan motarbeta den öppna Lpf94 och det positiva är att den dolda läroplanen kan skapa ett gott klassrumsklimat. Att ge tydliga instruktioner om hur eleverna ska arbeta, i grupp eller enskilt, är viktigt eftersom det kan ha betydelse för vilken social träning eleverna får. Genom att utgå från elevernas erfarenheter och låta dessa ligga till grund för undervisningen visar man som lärare en lyhördhet för elevers åsikter.

I denna uppsats har jag diskuterat och analyserat hur unga tjejer upplever och fo?rha?ller sig till sin menstruation. Jag har insamlat materialet till denna uppsats genom en semi-strukturerad kvalitativ gruppintervju, i vilken fyra tjejer pa? gymnasiet deltog. Det insamlade materialet analyserade utifra?n den tolkande, fenomenologiska analysmetoden IPA (Interpretative Phenomenological Analysis), som syftar till att underso?ka individens levda erfarenhet och meningsskapandet kring sina upplevelser.

Bakgrund: Överflyttningar mellan intensivvårdsavdelningar kan leda till negativa konsekvenser för patienten så som minskad patientsäkerhet och försämring under själva transporten med förlängd vårdtid som följd. När resurserna på en intensivvårdsavdelning överstigs kan det bli nödvändigt att överflytta patienter mellan intensivvårdsavdelningarna trots de kända riskerna.Syfte: Syftet med studien var att undersöka intensivvårdssjuksköterskors förhållningssätt till patientöverflyttningar på grund av resursbrist.Metod: En fokusgruppsintervju på en specialistintensivvårdsenhet i Mellansverige genomfördes. En induktiv kvalitativ innehållsanalys användes vid bearbetning av textmaterialet.Resultat: Intensivvårdssjuksköterskornas förhållningssätt kunde kategoriseras i tre domäner: yrkesroll, känslor samt rationell inställning. Dessa tre domäner utgjorde ett tema: Professionellt och känslomässigt förhållningssätt.Konklusion: Intensivvårdssjuksköterskorna har med hjälp av sin yrkeserfarenhet funnit både ett professionellt och känslomässigt förhållningssätt som hjälper dem att hantera etiska dilemman och moralisk stress vid patientöverflyttningar på grund av resursbrist. Intensivvårdssjuksköterskans professionella och känslomässiga förhållningssätt vid patientöverflyttningar på grund av resursbrist påverkas av deras yrkesroll, känslor och rationella inställning..

Vi flyger över en stad och ser från luften en stor, rektangulär, grön plätt. Genast blir vi nyfikna på vad denna plätt kan ha för funktion och bestämmer oss för att undersöka saken närmare.Gefle IF är ett allsvenskt lag som verkar ha det svårt att synas och kan upplevas som försiktiga och tråkiga. Genom att studera Gefle IF:s lagkultur och hur tränaren Per Olssons ledarskap påverkar laget ska vi ge förslag på förändringar som kan genomföras för att göra laget mer attraktivt och intressant. Gemensamt för all organisationskultur är att den är mycket unik. Faktorer som organisationens typ och egenart, likväl omgivningen och medarbetarnas typ och egenart, spelar en viktig roll när organisationskulturen formas.

I ett samhälle där datorspelare anses vistas i en högst amoralisk miljö, vill vi med den här studien granska hur etik och moral ter sig i den virtuella världen via ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv. Genom kvalitativa intervjuer har elva spelare av onlinespel fått redogöra för sin egen upplevelse av den interaktion de genomgår dagligen. Med hjälp av utförliga teorier kring etik och moral, symbolisk interaktionism och spelkultur har studien ett brett teoretiskt underlag som appliceras i en hermeneutisk analys. Resultatet visar att etik och moral existerar i onlinespel, samtidigt som amoraliteten. Det verkar röra sig om två olika kulturer.

Studien syftar till att söka förståelse för hur barn talar om mobbning och är baserad på individuella kvalitativa intervjuer med 30 barn i årskurs fyra. Dessa intervjuer analyserades med hjälp av diskursanalys och studien svarar på hur barn talar om mobbning när de ombeds definiera begreppet samt hur barn talar kring orsakerna till mobbning. Resultatet av undersökningen visar att barnens tal om mobbning till stor del ger uttryck för att mobbning är ett laddat ämne vilket kan ses som en moralisk diskurs som omfattar såväl barnen som intervjuaren. Positionering är en strategi barnen använder sig av i sitt sätt att tala om mobbning för att visa sin ståndpunkt i relation till ämnet. Positioneringen kan ses som en följd av den moraliska diskursen och blir särskilt tydlig när fokus ligger på den interaktionella dimensionen i intervjuerna.

Det är sjuksköterskans ansvar att etablera en vårdrelation där patienten känner sig trygg, därför var det viktigt att belysa patientens egen uppfattning om vårdrelationens innebörd och vad det kan ha för betydelse för omvårdnaden. Syftet med studien var att undersöka vårdrelationens innebörd för vuxna patienter inom psykiatrisk tvångsvård. Studien är litteraturstudie med kvalitativ och deskriptiv design. Det gjordes en artikelsökning i Cinahl och PubMed med sökorden psychiatric care, caring relationship, coercion samt patients experiences. Artiklarna som valdes ut kvalitetsgranskades och sedan gjordes en manifest innehållsanalys.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur beslutsprocessen ser ut med fokus på den enskilda handläggarens individuella handlingsutrymme samt att förstå vilket eventuellt utrymme det finns för variationer i beslut inom försörjningsstöd. Tidigare studier har visat att det finns stora variationer i beslut inom försörjningsstöd och jag ville därför undersöka hur det kan komma sig. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem socialsekreterare inom försörjningsstöd. Som analysverktyg har avskiljandeperspektivet använts. I ett avskiljandeperspektiv fokuserar man på de regler och mekanismer som skiljer ut de som är berättigade till bidrag och de som inte anses berättigade trots att de kan behöva hjälp.

Denna uppsats handlar om framväxten av det moderna samhället och vad som karakteriserar det moderna. Jag menar i uppsatsen att det moderna samhället växte fram ur civiliseringsprocessen, vilken jag kommer att historiskt och ur andra perspektiv beskriva i enlighet med mina teorier, vilka är i sin tur påverkade av framför allt Bauman och Elias. Jag vill visa konsekvenserna av vad det moderna samhället erbjuder och kommer att visa hur moralen förskjuts i takt med ett alltmer rationellt samhälle. Det moderna förutsätter ett hämmande av det naturliga i människan men detta hämmande osynliggör egentligen bara det naturliga och därför är överföringen från att vara ?naturlig? till att vara ?kulturell? en svår, om inte omöjlig process.

Den bild som allmänheten får av en katastrof bygger ofta på den bild som medier ger. I katastrofsituationer finns en paradox för journalister. Det handlar om att man samtidigt som man ska varna om fara så måste man även försöka att bevara samhällslugnet för att inte panik ska utbryta. Denna uppsats handlar om hur tidningarna i Dalarna, Falu Kuriren och Dala Demokraten, hanterade denna paradox vid kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986. Var den varnande rapporteringen lugnande eller oroande? Om det fanns tendens till mer oro i någon av tidningarna, skulle det då kunna bero på tidningarnas politiska färg? Syftet med undersökningen är att se hur lokalpressen hanterade oförutsägbara och katastrofala händelser. De slutsatser jag dragit utifrån undersökningen är att båda tidningarna hanterade nyheten om olyckan på ett bra sätt även fast oroande rapportering förekommer.

SammanfattningSedan introduktionen av HLR för 50 år sedan har förutsättningarna för att rädda liv förändrads avsevärt. Många av patienterna som vårdades på sjukhus var äldre och hade svåra kroniska sjukdomar och deras utsikter för en lyckad HLR utan följdkomplikationer var ofta minimala. Beslut om ej-HLR ska fattas av läkaren men bör föregås av samtal med övrig vårdpersonal. Syftet med studien var att identifiera sjuksköterskors delaktighet och upplevelser i beslutsprocessen när ej-HLR fattades. Studien utfördes som en deskriptiv litteraturstudie och 12 vetenskapliga artiklar kvalitets granskades.

I denna uppsats har jag diskuterat och analyserat hur unga tjejer upplever och fo?rha?ller sig till sin menstruation. Jag har insamlat materialet till denna uppsats genom en semi-strukturerad kvalitativ gruppintervju, i vilken fyra tjejer pa? gymnasiet deltog. Det insamlade materialet analyserade utifra?n den tolkande, fenomenologiska analysmetoden IPA (Interpretative Phenomenological Analysis), som syftar till att underso?ka individens levda erfarenhet och meningsskapandet kring sina upplevelser.

Denna studie undersöker hur polisvåld och polisvåld i media tolkas av polisen själv. Studien genomfördes med metodvalet grundad teori, för att säkerhetsställa att fakta talar och att inte undersökarens åsikter påverkar utgången. Våldets tolkning blev kärnkategorin med åtta underkategorier. Data påvisade ett flertal problem gällande hur våldet tolkas och polisens problematik kring detta. Media har ett stort inflytande på polisen vilket påverkar hur allmänheten skapar sin bild av dem.

SammanfattningSyftet med denna studie är att undersöka hur naturen och människans relation till naturen beskrivs i barnböcker, riktade mot förskolan, för att diskutera det i förhållande till utbildning för hållbar utveckling. I föreliggande examensarbete har en ekokritisk studie av materialet genom textanalys gjorts för att analysera hur barnlitteraturen beskriver människans förhållningssätt till naturen. Studiens resultat visar att biocentrismen, som främjar ett samspel mellan människa och natur, är dominerande i litteraturen samt att den senmoderna antropocentrismen, med människan i centrum men med fokus på ett resursvist leverne, var tydligt representerad.     Slutsatsen av studien är att flera av böckerna i urvalet verkar vara möjliga att använda i utbildning för hållbar utveckling då de fokuserar på naturen, visar på mänskligt ansvar samt tillskriver naturen ett egenvärde. Trots att studien har fokus på den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling så är även övriga två dimensioner närvarande. Människan uppmanas att vara resursvis vilket kan kopplas till den ekonomiska dimensionen.