Den här studien undersöker didaktiska potentialer med att använda tv-spel i gymnasieskolans litteraturundervisning gällande värdegrundsarbete. I den första delen av arbetet presenteras tidigare forskning kring spel som forskningsområde och den relativa bristen av sådan forskning. Vidare presenteras begreppet intersektionalitet som analysmetod samt det svår- och mångtolkade begreppet värdegrunden ur läroplanen som i ett eget avsnitt diskuteras ur ett moralfilosofiskt perspektiv. I arbetets andra del tillämpar vi den intersektionella analysmetoden på tre olika spel: Dragon Age Origins, Rule of Rose och Call of Duty: Modern Warfare 2. Resultaten är senare diskuterade i arbetets sista och avslutande del.

I denna uppsats analyseras och jämförs fyra olika gymnasieläroböcker inom historieämnets A-kurs. En väsentlig avgränsning som görs är att endast det kapitel som specifikt behandlar det kalla krigets tid studeras. Det övergripande syftet med uppsatsen är att belysa skillnader och likheter läromedlen emellan, med avseende på presentation och historiesyn. En målsättning med studien är vidare att den ska kunna ha en praktisk användning genom att underlätta valet av läroböcker för gymnasielärare. Metoden som använts är kvalitativ vilken tar sig uttryck via en omarbetad version av Sture Långströms läroboksanalys, hämtad ur hans avhandling Författarröst och lärobokstradition ? en historiedidaktisk studie.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur utanförskapsbegreppet, som är ett närliggande begrepp till begreppet socialexklusion, konstrueras av arbetsutskottet i den nutida svenskariksdagspolitiska debatten. Uppsatsen undersöker även hur begreppet utanförskapär relaterat till arbetslöshet och fas 3, som är ett arbetsmarknadspolitisktprogram för arbetslösa människor. Vidare undersöker uppsatsen hurarbetsmarknadsutskottet konstruerar den önskvärda medborgaren.Forskningsmetoden som används är kritisk diskursteori och kritisk diskursanalysmed inspiration av James Paul Gee. Resultaten kategoriseras i fyra teman inomutanförskapsdiskursen. Denna nutida politiska diskursen konstruerar en ordningav logik och moral inom vilken utanförskap är en metafor för arbetslös; attvara utanför är att vara utanför arbetsmarknaden, vilket innebär att diskursenkonstruerar en generaliserad bild av arbetslösa - som att samtliga arbetslösabefinner sig i utanförskap.

In January of 2014 a newly founded company held a press conference in central Stockholm. The purpose of the conference was to inform about Lexbase, the largest database on the Internet with legal information about the Swedish general public. The aim of this particular paper is to use news reports about Lexbase as material to identify the theses and their types presented in Swedish newspapers, and to examine the ideology constructed and presented by the theses in the said news reports. The questions asked in the paper are 1. What the distribution of different theses looks like and is there a type of thesis that more often invokes an implicit argumentation? 2.

Vår empiriska fallstudie syftar till att undersöka hur lärare arbetar för att åstadkomma ett behagligt klimat mellan eleverna i de tidigare åren, samt lärarnas motiv för detta. För att ta reda på det har vi gjort kvalitativa intervjuer med tio lärare och genom dessa har vi kommit fram till att läraren har en betydelsefull roll för hur det sociala samspelet mellan eleverna i klassen fungerar. Studien har visat att kommunikation och samtalsmetoder är ett övervägande arbetssätt hos lärarna, även om det också förekommer andra tillvägagångssätt, så som fredlig beröring, arbete med bilder, avslappning och konflikthantering. Många lärare menar även på att hur de är som personer avspeglas på gruppen. I likhet med dessa resultat fann vi i litteraturstudien att utvecklandet av elevers sociala och emotionella förmågor påverkar det sociala samspelet mellan eleverna på ett positivt sätt, samt att det har en inverkan på inlärningssituationen.

This paper is a critique of an article in the Swedish magazine Filosofisk Tidskrift (Philosophical Magazine), in which professor Per Bauhn maintains that there is something wrong with having a group perspective in moral and political matters. In this article Bauhn makes three conclusions. The first one is that you violate Hume's law if you draw the conclusion that something is an oppression only from descriptive premises, which for example communitarians does according to Bauhn. He argues that ?oppression? is a normative term, and therefore it requires at least one normative premise.

?Yrkeskvalitet Mellan Raderna? syftar till att kartlägga hur den svenska lärarkåren porträtteras i två stora dagstidningar, Sydsvenskan och DN. Analysen utförs i två steg genom en lättare innehållsanalys och en huvudanalys bestående av kritisk diskursanalys på makro- och mikrostrukturell nivå. Omgärdar gör också en komparativ ansats. De metodologiska vägvalen har sin grund i tre teorier; andra nivåns agenda-setting, sociologisk karaktärsteori och ideologikritik/kritisk diskursanalys. Jag drar slutsatsen att det finns en radikal skillnad i de båda dagstidningarnas porträttering av den svenska läraren.

Allt fler minderåriga får tag på alkohol och dricker sig fulla, debutåldern ligger på omkring 14 år. När ett barn som under påverkan råkar illa ut haglar beskyllningarna tvärs genom samhället om vad som egentligen föräldrar och andra vuxna kan göra för ungdomarna och deras handlingar. Vår undersökning syftade till att klargöra just den frågan. Vad som görs i samhället för minderåriga och deras alkoholvanor och framförallt hur och varför allt yngre ungdomar dricker sig berusade. Genom kvalitativ undersökning i form av intervjuer med människor från alla de grupper som är inblandade i ämnet kunde vi få fram ett resultat, som tillsammans med de teoretiska utgångspunkterna som användes, besvarade de frågeställningar som var väsentliga för helheten.

Titel 9A ? Klassen som ingen sågFörfattare Anna Nygren & Johanna RosénKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, MK1500, Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet.Termin Vårterminen 2008Handledare Ingela WadbringSidantal 48 inklusive bilagor & 42 exklusive bilagorSyfte Syftet med undersökningen är att se vilken betydelse SVT:s dokumentärserie Klass 9A har för yrkesverksamma pedagogers dagliga arbete.Metod Kvalitativa metod i form av fokusgruppesintervjuerMaterial Fyra fokusgruppsintervjuer med yrkesverksamma ämnespedagoger i Göteborgsområdet.Huvudresultat Det vi har kunnat se som genomgående i alla våra intervjuer är att alla respondenterna, på ett eller annat sätt, har tänkt igenom sin egen arbetssituation på den skola de arbetar på efter att de sett Klass 9A. Pedagogerna har reflekterat över sina egna pedagogiska färdigheter. Detta oavsett om de har varit positivt eller negativt inställda till serien eller de nytillsatta pedagogernas arbetsmetoder i klassrummet. Klass 9A har väckt många frågor och tankar kring pedagogik, etik, moral och elevkontakt samt inspirerat till en viktig samhällsdebatt om dagens skolsituation.

This essay aims to examine Martha Nussbaum's proposal for a classical defense of reform in liberal education and her critique of utility thinking in higher education. I want to explore how Nussbaum uses history to create an ethical alternative that cultivates both moral and intellectual virtues, which she considers to be crucial for the survival of democracy. In examining Nussbaum's use of Aristotle, I focus on her work as a proposal for institutional implementation of an Aristotelian epistemology and the cultivation of the individual as an ethical political subject. This study highlights the epistemological, educational and political ideas that form the basis of Nussbaum's ideals. I intend, however, to go beyond a contextualizing reading and thus establish a dialogue with a radical intersubjectivity to respond to Nussbaum's ambitions to recognize human vulnerabilities as assets for reason.

Uppsatsen söker svar på frågan vad begreppet utanförskap innebär. För att få fram dess innebörd sker en analys av vad dess motsats innebär och hur urskiljandet sker. Den metod som används är en komparativ textanalys. Slutsatserna är att utanförskap innebär att individen inte finns på den marknad som övervakas och kontrolleras av statens administrativa lagstiftning. Lagstiftningen uttrycker inte någon moral utan är ett redskap för social kontroll och makt.

Revisionsplikt i små aktiebolag har debatterats flitigt i affärs- och fackpress i Sverige de senaste åren. Från 2007 är Sverige ensamt bland de gamla EU-länderna (innan utvidgningen 2004) att ha kvar revisionsplikten för samtliga aktiebolag.Utredningens syfte är att beskriva hur en slopad revisionsplikt kan påverka Handelsbankens och SEB:s kreditbedömning av små aktiebolag. För att uppfylla syftet har vi genomfört två intervjuer på respektive bank. Som teoretisk referensram för bankers kreditbedömning används agentteori. Där beskrivs hur asymmetrisk information mellan långivare och låntagare skapar risk för negativt urval (adverse selection) samt osäker lojalitet (moral hazard).

Denna uppsats behandlar Steven Spielbergs film Schindlers list med utgångspunkt i de historiedidaktiska begreppen historiemedvetande och historiebruk. Arbetet baseras således på en analys av filmen. Utslaget av denna analys har blivit en diskussion kring dels specifika scener, dels hur filmen i sin helhet ger uttryck för historiebruk och på vad sätt ett historiemedvetande kan stimuleras. Av vikt har även varit att framhålla på vilket sätt filmen som narrativ kan stimulera ett historiemedvetande. Uppsatsen gör en ansats till att koppla samman de ovannämnda historiedidaktiska begreppen då historiebruk, vilket kan förstås som hur man använder sig av historia, påverkar ett historiemedvetande beroende på vad och hur den väljer att framställa det förflutna.

Religionsämnet har genomgått stora förändringar de senaste 100 åren, från att ha varit ett konfessionellt kristendomsämne till att ha blivit ett ämne präglat av förståelse för andras kulturer och livsåskådningar samt etik. Ämnet väcker många reaktioner och elever i gymnasieskolan har många åsikter kring ämnets innehåll och nytta. Syftet med denna studie är att undersöka hur ämnet har förändrats genom att studera olika kursplaner. Vad som påverkat dessa förändringar kommer också att granskas. Att ta reda på hur dagens gymnasieelever ser på religionsämnet är också en del av denna studie.

Syftet med den här uppsatsen har varit att arbeta fram ett upplägg för hur man kan arbeta tvärvetenskapligt mellan biologi A och religionskunskap A. Vårt mål har inte varit att tvinga fram ett samarbete mellan de båda kurserna, istället har vi utgått ifrån tanken att tvärvetenskapligt arbete enbart är gynnsamt då det finns naturliga överlappningar mellan ämnena. Med hjälp av en ingående litteraturstudie har vi samlat in fakta på vilken vi baserar vårt kursupplägg. I kursupplägget visar vi på hur ett samarbete skulle kunna gå till när man i biologi behandlar genetik och evolution och i religionskunskap behandlar etik och moral samt de fem världsreligionerna. Vi fann att stora delar av kursmålen för de båda kurserna uppfylls av vårt tänkta upplägg, trots att upplägget inte sträcker sig över hela kurserna.