The use of history is the concept of people using and analyzing history in the society for various purposes. Study in this area has largely emerged because there are many different reasons for people and societies to be interested in history. To investigate the use of history, a historical material needs to be present in some form. With this study, I intend to show how older tourist guidebooks can provide such materials of study and therefore I use travel guidebooks about Tallinn released under the USSR (Estonian SSR) between the years 1960 to 1990. The analysis is based on Klas-Go?ran Karlsson's (Professor of History) typology of seven different uses of history: scientific, existential, moral, ideological, political, educational, non-use of history and a commercial use of history.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur undervisning i moralfilosofi kan se ut på gymnasiet. Kursplaner och läromedel i filosofi har undersökts. Fyra lärare har i intervjuer gett sin bild av den undervisning i moralfilosofi som de bedriver. Kursplanerna ger varje lärare stor frihet att avgöra vilka teorier som ska diskuteras på lektionerna i filosofi. I uppsatsen diskuteras skillnaden mellan principetik och agentetik. Den första klassificeras ibland som manlig moral, och den senare som kvinnlig.

Since the end of the eighteenth century forest damage caused by the pathogen Gremmeniella abietina has been observed and documented. During the latest epidemic in Sweden more than 480 000 hectares forest land have been injured and this has lead to considerable economic losses. For the pathogen to succeed with infection, spore dispersal and colonization the right environmental conditions is required. The aim of this paper is to describe the diseased stands using site and stand characteristics and to evaluate the effect of these variables on the disease incidence. Further, the thinning performed during the time for spore dispersal and its relationship to injured stands is examined.

Syftet med detta fördjupningsarbete är att försöka ge klarhet på några vanliga argument för respektive mot dödsstraffet. Vi vill öka vår kunskap inom detta område för att om möjligt möjliggöra ett ställningstagande gjort utifrån empiriska studier snarare än antaganden. I det inledande kapitlet beskriver vi dödsstraffet genom historiens gång. Vi tar även upp FN:s och Europakonventionens arbete att stoppa nyttjandet av denna straffpåföljd. Vi har sammanställt vårt resultat genom att fördjupa oss i dels fyra facklitterära böcker med olika inställningar till dödsstraffet, dels genom en Brå-rapport samt Amnesty internationell.

Sara Lidman?s second novel Hjortronlandet (1955) unfolds in the north of Sweden in the early 20th century. It describes the progress of modernity and the conflicting interests of an old local culture and a new more ?civilised? one. The two cultures are constituted by different value systems and in the novel they are represented by two neighbour communities.

The main aim of this thesis is to introduce a normative perspective to surveillance studies. I examine how the use of videocameras or CCTV-systems can create a social sorting and, then, try to answer why it ought to be reconstructed based on a normative study.For the empirical analysis I use Foucaults theory about the panopticon, maintained by the psychological subjection of the common citizen in the modern world, together with Lianos theory of a more socio-cultural surveillance in the post-modern world. The empirical examination is, furthermore, guided by a theory that describes the construction of the stranger, which today, is not explicitly excluded, because everyone is a stranger in some way, but rather depicted as the other due to institutionalization.The post-modern society today can no longer be built upon a common or divine moral or norm. Thus, I have chosen a normative method, using a deliberative democracy derived from Habermas, focusing on the communicative practice, that can engage and include every citizen in a democratic process. This is necessary for both deciding whether videocameras should be installed and whom and why some should be under surveillance ? to avoid a social sorting that both can constitute and undermine social trust and increase the gap between the governing and the governed..

Uppsatsen behandlar hur konsumtionen av läkemedel påverkas av patientavgifter för läkemedel. Närmare undersöks om det finns olika effekter i olika samhällsgrupper och hur dessa kan förklaras. Empiriska studier från Sverige, USA och Storbritannien används för att besvara frågeställningarna. Den teoretiska bakgrunden presenterar individens nytta av hälsa och hur hälsa produceras. Vidare är individen begränsad av tid och pengar i sin konsumtion och påverkas av moral hazard och asymmetrisk information.

Sammanfattning Syfte:Syftet med vår undersökning var att skapa förståelse för hur företag arbetar med etiska och moraliska frågor i samband med ekonomistyrning. Metod:Vår undersökning har gjorts i tre svenska företag genom personliga intervjuer med personer i chefs- eller ledarposition på varje företag. Den insamlade empirin har sedan sammanställts och analyserats genom att jämföra den med vårt teoriavsnitt. Slutsats:Vi har kommit fram till fyra punkter som enligt vår undersökning är centrala för arbetet med etiska och moraliska frågor i de företag vi undersökt. Dessa är värderingar, förståelse, ledarskap och företaget.

Ethical competence is an important precondition when people are to respond to moral problem situations as efficiently as possible. In these situations it is not easy to make choices and decisions, especially when many stakeholders are involved with various opinions and interests.The purpose of this thesis was to generate a web-based support tool to train and promote ethical competence of the users of this tool.We first created a theoretical basis by studying the major theories of ethics in general and ethical competence in particular. The importance of ethical competence and its main subject, namely, the autonomy in the theoretical part described and specified. In addition has the practical ethical reflection over morality preferred and characterized to the classical ethical passivity over morality. We have also preferred and characterized the autonomous thinking to the heteronomous one.Based on the theoretical base a prototype tool to support the training of ethical competence was designed and developed.

Genom åtta intervjuer med pedagoger, som alla undervisar i livskunskap, samt en intervju med rektorn på den utvalda skolan har vi i denna undersökning velat ta reda på hur dessa tolkar begreppet livskunskap och hur pedagogerna arbetar med ämnet i skolan. Vi ville även undersöka varför det finns ett behov av livskunskap på schemat. För att se om den teoretiska synen motsvaras av den praktiska vekligheten har vi även observerat fem lektioner i livskunskap. Resultatet visar att definitionerna av livskunskap är många men att det finns några gemensamma nämnare. Livskunskap beskrivs som bland annat, etik och moral, dagsaktuella händelser, social träning, konflikthantering och skolans värdegrund.

Den svenska lagstiftningen lägger en stor del av ansvaret och kostnaderna för källsortering på hushållen trots att det inte finns några formella tvång. Den här uppsatsen bygger på en enkätundersökning som utförts på hushåll i Linköping och undersöker varför många hushåll frivilligt källsorterar och bidrar till den kollektiva nyttan miljön. Detta analyseras först utifrån individens ansvarskänsla för miljön, där syftet är att undersöka om detta kan fungera som en förklarande faktor till att individer källsorterar. För att få in ytterligare ett perspektiv på analysen beaktas även individens uppfattning om att han gör nytta när han källsortera, genom ett experiment där respondenterna får ta ställning till hur han förhåller sig till källsortering efter ny kritisk information.Respondenternas uppfattning om att källsortering är miljövänligt verkar ha betydelse för deras motivation till att källsortera. Vidare kan ansvarskänslan och vilken information respondenterna har tillgång till mycket väl vara viktiga faktorer för deras källsortering, även om detta inte med säkerhet går att visa i undersökningen..

Berättandet kan betraktas som en moralfilosofisk praktik, där etik och estetik förs tillsammans och blir ett i narrationen. Berättande är etik, både som gestaltande handling, gestaltad handling och i läsningen återgestaltad handling. Enligt författarens intentioner ska berättelsen om Ester ses som en moralisk sådan, och diskussionerna omkring densamme visar att detta stämmer. Man skulle kunna sammanfatta berättelsens moral i Kants kategoriska imperativ: ?Handla endast efter den maxim genom vilken du tillika kan vilja att den blir en allmän lag?.

Syftet med denna studie har varit att undersöka varför studenter väljer att fuska och vilka skäl de anger till detta handlande. Jag har utgått ifrån följande frågeställningar: Vilka skäl eller förklaringar till fusk anger studenterna som fuskar? Vad kan påverka studenten att välja fusk? Skapar dagens individualiserade samhälle en studiesituation där fusk blir ett medel för karriär? Undersökningen har genomförts med hjälp av en mångmetodologisk ansats där två former av textanalys (innehållsanalys och argumentationsanalys) används. 82 protokoll från landets disciplinnämnder behandlade år 2006 har studerats. 17 av Sveriges högskolor och universitet finns representerade bland dessa.

This Masters thesis aims at investigating how 15-year old girls use the Internet, particularly on their free time, taking a source critical perspective. It includes group interviews. The main question of this thesis was whether there is a need for specific user education. The following four questions were asked: What do they do on the Internet during their free time? In what way do the girls learn how to interact with each other on the Internet? How do they relate to different types of web pages and materials from a source critical aspect? What content do they consider to be relevant in a user education? The study is mainly focused on information use and information behaviour in different contexts.

Syftet med den här uppsatsen är att klargöra hur omvärlden hanterar det skuldproblem som blir allt mer omfattande i många utvecklingsländer. Många afrikanska länder söder om Sahara har fastnat i en fattigdomsfälla och är i desperat behov av förändring. Det globala finansiella systemet, med IMF i spetsen, har uppmärksammat detta problem och genom omstruktureringar och avskrivningar av skulderna vill de ge länderna en möjlighet att komma på fötter igen. Många svårigheter uppkommer när externa parter kommer in och ska lösa skuldproblemen åt länderna. Hänsyn måste tas till de som har givit lånen, såväl som till de skuldsatta ländernas ekonomiska struktur.