Intensivvårdens komplexa natur innebär att det dagligen uppstår situationer som skapar moralisk stress hos sjuksköterskan och det finns i hennes profession, en vilja i att göra rätt och göra gott. Syftet var att belysa faktorer som intensivvårdssjuksköterskan upplever frambringa moralisk stress vid omvårdnad av svårt sjuka patienter. Metoden som användes var en litteraturstudie, där 10 artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskning. Traditionell innehållsanalys användes för att få fram koder ur materialet. Resultatet som framkom var tre huvudkategorier som belyste de faktorer som påverkade sjuksköterskans upplevelse av moralisk stress.

Human rights and solidarity, as well as moral and legal responsibilities to protect people in need of refuge, seem to be principles of secondary importance within international migratory policies today. Instead, the predominant view seems to focus more and more on the protection of territorial borders, the welfare state and national identity. This international change in discourse can also be seen in the political trends of individual states. There are reasons to believe that this is a development that is also perceptible in the political rhetoric that is used in parliamentary debates, which constitute the main focus of this thesis. The aim of this study has therefore been to increase the understanding of this change in migratory policies by analyzing Swedish parliamentary debates between 1975 and 2002, using a theoretical framework focused on two different perspectives on security: First, the Copenhagen School and securitization of migration, and second, human security and human rights.

Bakgrund: Från internationell forskning finns det i dagsläget kunskap om synen på hemlösa, deras egna upplevelser av sina villkor, sitt identitetsskapande, sin livssituation, och om de hemlösas brist på hälsa och vård. Forskning på samma område saknas dock i svensk kontext. Syfte: Studiens syfte var att i svensk kontext beskriva hemlösas upplevelser av sin vardag och erfarenheter från vård och omvårdnad - från de hemlösas perspektiv och omvårdnadens perspektiv. Metod: En empirisk studie med kvalitativ ansats som baserades på samtal och dialoger med hemlösa, och på en interaktiv intervju med en sjuksköterska som arbetade med hemlösa. Deduktiv innehållsanalys, modifierad efter Malterud (2009), som baserades på omvårdnadens metabegrepp.

Concept - detail - buildingStockholm International Fairs, new main entrance I studied at the KTH School of Architecture from 1995 to 2000. After completing my studies I wanted to work in an office that had a structural way of thinking and that knew the building process; I therefore chose to work for Rosenberg Architects. I have worked on a number of projects, among them several for the Stockholm International Fairs, from the Rica Talk Hotel and Hall AE, to the new main entrance.In the projects we undertook at the School of Architecture we had to identify and draw details that were central to our concepts. I have here identified some key details that we considered to be essential for the concept in a built project; the new main entrance of the Stockholm International Fairs completed in 2013. The entrance has complex logistics with multiple intersecting flows: exhibitors, employees, journalists, VIPs and others.

Uppsatsens syfte är att analysera, ur ett rättviseteoretiskt perspektiv, de förändringar av utbudet av hälso- och sjukvård i Östergötland som prioriteringslistan ger upphov till och att undersöka hur partiföreträdare i Landstinget i Östergötland uppfattar utbudsbegränsningarna. Syftet är även att från den empiriska delen möjliggöra en normativ diskussion om utvecklingen av den svenska välfärdspolitiken. Uppsatsen behandlar det svenska generella välfärdssystemets uppbyggnad, aktuell välfärdspolitisk debatt och har en rättviseteoretisk bas genom olika rättviseteoretiker, bland andra John Rawls och Ronald Dworkin. Återkommande ledord är rättvisa, solidaritet, lika omtanke och respekt och moral. Den teoretiska delen baseras även på Bo Rothsteins välfärdsteoretiska resonemang kring vad staten kan göra, och vad staten bör göra.

The proponents for conscience wants to get a clause that will allow the health professionals to due. scruples waive certain duties. Swedens decision makers has despite pressure from the Christian De-mocrats and the Sweden Democrats decided not to implement freedom of conscience in health care. The purpose of this paper is to investigate whether Sweden has the obligation to provide for freedom of conscience in health care. Furthermore, it must be examined, whose rights according to the law will go first, health professionals right to freedom of conscience or the patient right to equal treat-ment.

Bakgrund: Sjuksköterskans arbete präglas av såväl lagar och förodningar men också av värdegrunder och etiska koder vilket medför ett stort moraliskt ansvar. Samvete beskrivs som en grundläggande förmåga att skilja mellan rätt och fel, och att vara i konflikt med samvetet kan innebära att förlora sin identitet och värdighet. Äldre människor på särskilt boende eller som har hemtjänst anser inte att de får tillräckligt bra tillgång till vård, samtidigt som vårdarbete med äldre präglas av underbemanning och låg moral.Syfte: Belysa sjuksköterskors upplevelser av samvetsstress i vårdandet av äldre.Metod: I litteraturöversikten har 15 artiklar analyserats. Utifrån dessa har tre kategorier framkommit vilka är utlösande faktorer och orsaker till samvetsstress, sjuksköterskors upplevelser av samvetssress framkallar samt sjuksköterskors sätt att hantera samvetsstress.Resultat: I studien framträdde flertalet faktorer som orsakar samvetsstress bland sjuksköterskor, däribland onödigt patientlidande och yttre krav. Samvetsstress väckte känslor så som otillräcklighet, maktlöshet och dåligt samvete.

Bakgrund: Den etiska diskussionen inom folkhälsoarbetet karaktäriseras av en konflikt mellan paternalism och autonomi. Detta då folkhälsoarbetets populationsperspektiv medför att paternalism nyttjas trots att det sker på bekostnad av individers autonomi. Då respekt för autonomi är en etisk princip inom folkhälsoarbetet uppstår konflikten. Konflikten är tydlig inom interventionen rökfri arbetstid då rökförbud på arbetsplatsen antas inskränka rökande individers autonomi. Detta är ett antagande då diskussionen i hög utsträckning inte grundas i empiri.

Bakgrund: Vård i livets slutskede är en essentiell del av sjuksköterskans profession. Den primära uppgiften är inte att bota. Den är att lindra samt göra patientens sista tid i livet så bekväm som möjligt. Palliativ sedering är en delvis ifrågasatt behandlingsmetod, men som ändå är vedertagen inom svensk och internationell sjukvård. Syfte: Denna uppsats syftar till att undersöka sjuksköterskans erfarenheter i samband med palliativ sedering vid vård i livets slutskede.

?Fröknarna von Pahlen?, is a series of novels written by the author Agnes von Krusenstjerna. Especially the fourth and fifth parts, published in 1933, raised questions about sexuality, especially about what was conceived as perverse and provoking descriptions. ?Fröknarna von Pahlen? became a part of heated debates about what is acceptable to write about.

Aktiv dödshjälp är idag ett aktuellt ämne. Som sjuksköterska kommer hon ett flertal gånger i sin yrkeskarriär möta döende patienter som önskar aktiv dödshjälp. Sjuksköterskans huvuduppgift är att förebygga sjukdom, främja hälsa, återupprätta hälsa och lindra lidande. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelse kring aktiv dödshjälp i länder där det numera är tillåtet så som i Nederländerna och Belgien. Metod: Arbetet är uppbyggt som en litteraturstudie där ett systematiskt urval av tio vetenskapliga artiklar valts ut från databaserna Cinahl, PubMed och PsykINFO .

Title: Similarities or differences within the centre-right? A study of the potential for party fusions within in the Swedish centre-rightAuthor: Charlie WeimersAim: The thesis seeks to find the potential for party fusions within the Swedish centre-right by analyzing the ideological similarities and differences between the parties.Method/Material: In the thesis, four dimensions of the parties? ideologies are analyzed: view of man, theory for societal structures, fiscal theory and moral values. The results of the study of the ideologies are then compared. The investigation is done with the party manifestos as starting point and with the analysis of ideas as theoretical tool.Main Results: The comparative analysis, based on the parties? ideological views, shows specific party constellations are more probable than others.

Syfte: Idag förväntar sig allt fler kunder och anställda att företag ska ta stort ansvar i samhället och inte bara generera vinst och säkra jobben för sina anställda . Detta samhällsansvar kallas ofta för CSR (Corporate Social Responsibility) även på svenska men ofta är ett mer relevant begrepp ?samhällsansvar? eller ?socialt ansvar?.? Vi vill ta reda på varför och hur företag arbetar med CSR.? Syftet med vår undersökning är att få en djupare förståelse för vad CSR är.? Vad CSR har för betydelser för företag i dagens samhälle.? Vad CSR får för påverkan på företagens bild utåt sett och dess ekonomiska vinning på grund av att ta socialt ansvar.Metod: Vi har använt oss av hermeneutikens förhållningssätt där tolkning står för huvudsaken i studien. En blandning av induktiv och deduktiv ansats har använts och undersökningen bygger på en kvalitativ metod med intervju som grund. Vi beskriver även arbetets validitet och reliabilitet.Resultat & slutsats: Vi anser att vi genom denna undersökning fått en djupare och bredare bild av vad CSR är och vad den har för betydelse för dagens samhälle och dess affärsverksamhet.

Consumers today seek added value to the ordinary products/services that companies are offering. Consumers must get their emotional need satisfied - a need for experiences worth remembering. At the same time, the consumers are engaged in ethics and morals. Companies use events frequently as a marketing approach to meet the customer?s demand of added value.

De troende i USA tycks öka i antal efter den 11 september 2001 och det har fått mig att fundera över varför befolkningen i landet är så beroende av att tro på Gud. För att finna svaret på dessa funderingar presenteras i detta arbete en del av den amerikanska religionshistoriken. Redan när emigranterna kom till det nya landet förde de med sig flera olika trosinriktningar och de ansåg att de fått i uppgift av Gud att bebygga det nya landet. Ett flertal olika församlingar bildades varav några var mer strikta än andra och ur dessa striktare grupper ?föddes? fundamentalismen och den religiösa högern.