Uppsatsen söker svar på frågan vad begreppet utanförskap innebär. För att få fram dess innebörd sker en analys av vad dess motsats innebär och hur urskiljandet sker. Den metod som används är en komparativ textanalys. Slutsatserna är att utanförskap innebär att individen inte finns på den marknad som övervakas och kontrolleras av statens administrativa lagstiftning. Lagstiftningen uttrycker inte någon moral utan är ett redskap för social kontroll och makt.

Our purpose was to investigate which readiness, different sectors in a minor city has to meet honour-related problems. We wanted to investigate how they manage honour-related problems and how the co-operation in these cases is between different authorities. Our questions at issue were: Which knowledge's, experiences there are about the culture of honour, which resources has the authorities and how is the co-operation between different organisations work?We have collected present documentation and research about the subject. We made eight quality interviews with different persons within professions, as we understood, came in contact with cultures of honour.

Revisionsplikt i små aktiebolag har debatterats flitigt i affärs- och fackpress i Sverige de senaste åren. Från 2007 är Sverige ensamt bland de gamla EU-länderna (innan utvidgningen 2004) att ha kvar revisionsplikten för samtliga aktiebolag.Utredningens syfte är att beskriva hur en slopad revisionsplikt kan påverka Handelsbankens och SEB:s kreditbedömning av små aktiebolag. För att uppfylla syftet har vi genomfört två intervjuer på respektive bank. Som teoretisk referensram för bankers kreditbedömning används agentteori. Där beskrivs hur asymmetrisk information mellan långivare och låntagare skapar risk för negativt urval (adverse selection) samt osäker lojalitet (moral hazard).

This essay is a meta study of essays published at theInstitution of Library and Information Sciences at theUniversity of Borås in 2009. It aims to answer the followingquestions:What attitudes about new media can be found in essayswritten within SSLIS and are there traces of media panic inthe discourse?The theoretical framework of the essay is based on a theoryof the concept of media panic as defined by Kirsten Drotneret al, and the concept of moral panic as defined by StanleyCohen.The method used is derived from Klaus Krippendorff?sideas on content analysis, as published in the book ContentAnalysis. The method in this study uses computerizedsearches for target words. The target words used were:Internet, web, e-, blogg, facebook and twitter.

Denna uppsats behandlar Steven Spielbergs film Schindlers list med utgångspunkt i de historiedidaktiska begreppen historiemedvetande och historiebruk. Arbetet baseras således på en analys av filmen. Utslaget av denna analys har blivit en diskussion kring dels specifika scener, dels hur filmen i sin helhet ger uttryck för historiebruk och på vad sätt ett historiemedvetande kan stimuleras. Av vikt har även varit att framhålla på vilket sätt filmen som narrativ kan stimulera ett historiemedvetande. Uppsatsen gör en ansats till att koppla samman de ovannämnda historiedidaktiska begreppen då historiebruk, vilket kan förstås som hur man använder sig av historia, påverkar ett historiemedvetande beroende på vad och hur den väljer att framställa det förflutna.

Religionsämnet har genomgått stora förändringar de senaste 100 åren, från att ha varit ett konfessionellt kristendomsämne till att ha blivit ett ämne präglat av förståelse för andras kulturer och livsåskådningar samt etik. Ämnet väcker många reaktioner och elever i gymnasieskolan har många åsikter kring ämnets innehåll och nytta. Syftet med denna studie är att undersöka hur ämnet har förändrats genom att studera olika kursplaner. Vad som påverkat dessa förändringar kommer också att granskas. Att ta reda på hur dagens gymnasieelever ser på religionsämnet är också en del av denna studie.

Syftet med den här uppsatsen har varit att arbeta fram ett upplägg för hur man kan arbeta tvärvetenskapligt mellan biologi A och religionskunskap A. Vårt mål har inte varit att tvinga fram ett samarbete mellan de båda kurserna, istället har vi utgått ifrån tanken att tvärvetenskapligt arbete enbart är gynnsamt då det finns naturliga överlappningar mellan ämnena. Med hjälp av en ingående litteraturstudie har vi samlat in fakta på vilken vi baserar vårt kursupplägg. I kursupplägget visar vi på hur ett samarbete skulle kunna gå till när man i biologi behandlar genetik och evolution och i religionskunskap behandlar etik och moral samt de fem världsreligionerna. Vi fann att stora delar av kursmålen för de båda kurserna uppfylls av vårt tänkta upplägg, trots att upplägget inte sträcker sig över hela kurserna.

The use of history is the concept of people using and analyzing history in the society for various purposes. Study in this area has largely emerged because there are many different reasons for people and societies to be interested in history. To investigate the use of history, a historical material needs to be present in some form. With this study, I intend to show how older tourist guidebooks can provide such materials of study and therefore I use travel guidebooks about Tallinn released under the USSR (Estonian SSR) between the years 1960 to 1990. The analysis is based on Klas-Go?ran Karlsson's (Professor of History) typology of seven different uses of history: scientific, existential, moral, ideological, political, educational, non-use of history and a commercial use of history.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur undervisning i moralfilosofi kan se ut på gymnasiet. Kursplaner och läromedel i filosofi har undersökts. Fyra lärare har i intervjuer gett sin bild av den undervisning i moralfilosofi som de bedriver. Kursplanerna ger varje lärare stor frihet att avgöra vilka teorier som ska diskuteras på lektionerna i filosofi. I uppsatsen diskuteras skillnaden mellan principetik och agentetik. Den första klassificeras ibland som manlig moral, och den senare som kvinnlig.

Syftet med detta fördjupningsarbete är att försöka ge klarhet på några vanliga argument för respektive mot dödsstraffet. Vi vill öka vår kunskap inom detta område för att om möjligt möjliggöra ett ställningstagande gjort utifrån empiriska studier snarare än antaganden. I det inledande kapitlet beskriver vi dödsstraffet genom historiens gång. Vi tar även upp FN:s och Europakonventionens arbete att stoppa nyttjandet av denna straffpåföljd. Vi har sammanställt vårt resultat genom att fördjupa oss i dels fyra facklitterära böcker med olika inställningar till dödsstraffet, dels genom en Brå-rapport samt Amnesty internationell.

Sara Lidman?s second novel Hjortronlandet (1955) unfolds in the north of Sweden in the early 20th century. It describes the progress of modernity and the conflicting interests of an old local culture and a new more ?civilised? one. The two cultures are constituted by different value systems and in the novel they are represented by two neighbour communities.

The main aim of this thesis is to introduce a normative perspective to surveillance studies. I examine how the use of videocameras or CCTV-systems can create a social sorting and, then, try to answer why it ought to be reconstructed based on a normative study.For the empirical analysis I use Foucaults theory about the panopticon, maintained by the psychological subjection of the common citizen in the modern world, together with Lianos theory of a more socio-cultural surveillance in the post-modern world. The empirical examination is, furthermore, guided by a theory that describes the construction of the stranger, which today, is not explicitly excluded, because everyone is a stranger in some way, but rather depicted as the other due to institutionalization.The post-modern society today can no longer be built upon a common or divine moral or norm. Thus, I have chosen a normative method, using a deliberative democracy derived from Habermas, focusing on the communicative practice, that can engage and include every citizen in a democratic process. This is necessary for both deciding whether videocameras should be installed and whom and why some should be under surveillance ? to avoid a social sorting that both can constitute and undermine social trust and increase the gap between the governing and the governed..

Uppsatsen behandlar hur konsumtionen av läkemedel påverkas av patientavgifter för läkemedel. Närmare undersöks om det finns olika effekter i olika samhällsgrupper och hur dessa kan förklaras. Empiriska studier från Sverige, USA och Storbritannien används för att besvara frågeställningarna. Den teoretiska bakgrunden presenterar individens nytta av hälsa och hur hälsa produceras. Vidare är individen begränsad av tid och pengar i sin konsumtion och påverkas av moral hazard och asymmetrisk information.

Sammanfattning Syfte:Syftet med vår undersökning var att skapa förståelse för hur företag arbetar med etiska och moraliska frågor i samband med ekonomistyrning. Metod:Vår undersökning har gjorts i tre svenska företag genom personliga intervjuer med personer i chefs- eller ledarposition på varje företag. Den insamlade empirin har sedan sammanställts och analyserats genom att jämföra den med vårt teoriavsnitt. Slutsats:Vi har kommit fram till fyra punkter som enligt vår undersökning är centrala för arbetet med etiska och moraliska frågor i de företag vi undersökt. Dessa är värderingar, förståelse, ledarskap och företaget.

Ethical competence is an important precondition when people are to respond to moral problem situations as efficiently as possible. In these situations it is not easy to make choices and decisions, especially when many stakeholders are involved with various opinions and interests.The purpose of this thesis was to generate a web-based support tool to train and promote ethical competence of the users of this tool.We first created a theoretical basis by studying the major theories of ethics in general and ethical competence in particular. The importance of ethical competence and its main subject, namely, the autonomy in the theoretical part described and specified. In addition has the practical ethical reflection over morality preferred and characterized to the classical ethical passivity over morality. We have also preferred and characterized the autonomous thinking to the heteronomous one.Based on the theoretical base a prototype tool to support the training of ethical competence was designed and developed.