Gendered reading has a history of intense debate and negotiation. In this essay I will examine how feminine and masculine reading was construed in the early 19th century through three Swedish texts that all give a didactic, moral and instructive opinion about gendered reading. They consist of an advice manual, a collection of letters and a periodical featuring an assortment of suitable reading material, all published between the years of 1808-1815 and directed to a female audience. As the male sex was generally considered the invisible, desirable norm and the female sex tended to be viewed as deviant and problematic, gendered discussions are inclined to focus on the latter. I will argue that female reading is largely construed in relation to the bourgeois marriage while the male is construed in terms of citizenship.

I denna uppsats jämförs i ett posthumanistiskt perspektiv två svenska romaner som diskuterar medvetandets natur och gränserna för det mänskliga. I En levande själ från 1980 av Per Christian (PC) Jersild (f. 1935) konfronteras vi med djur som utsätts för plågsamma djurförsök och med uppfödandet och programmerandet av aborterade mänskliga fosterhjärnor som skall utnyttjas som biodatorer i intelligenta maskiner. I Sången ur det kinesiska rummet från 2014 av Sam Ghazi (f. 1967) står i stället möjligheten till en rent artificiell intelligens i fokus.

Förtroende för rättsväsendet och trygghet i samhället är två ting som är basala för ett fungerande och icke korrupt samhälle. Syftet med detta examensarbete var att undersöka Luleå kommuns invånares förtroende för rättsväsendet samt att mäta otryggheten bland dessa. Följande frågeställningar användes: ?Hur stort är förtroendet för rättsväsendet som helhet, för de enskilda myndigheterna och deras sätt att utföra olika uppgifter?? och ?Hur utbredd är otryggheten i Luleå kommun och hur vanligt är det att personer oroar sig för olika typer av brott??. En kvantitativ enkätundersökning genomfördes med män och kvinnor, i olikaåldersgrupper, boende i Luleå kommun.

Syftet med uppsatsen var att genom Norman Faircloughs diskursanalysmetod undersöka synen på våldtäkt och genus i 1734 års lag och fyra rättsfall ur Allbo härads domböcker från perioden 1634-1734 ur ett genusperspektiv. Avsikten var att därefter jämföra lag och praxis med varandra för att studera förändring och kontinuitet i synen på våldtäkt och genus över tid samt analysera huruvida förändringarna som 1734 års lag medförde kan påvisas i praxis redan före lagens ikraftträdande. Genus betraktas i denna studie i enlighet med den genusteori som Anita Göransson har utvecklat och diskurs används i enlighet med Norman Faircloughs användning av begreppet. Analysen visar främst på en betydande kontinuitet i synen på såväl våldtäkt som genus. Våldtäkt betraktas som ett allvarligt brott både i lag och praxis.

What affect if an incident is reported?- an interview study with nursesABSTRACTEveryday in health care, there are incidents which can harm patients. However, reporting these incidents is not always a positive experience. The number of incident reports which are documented are a lot fewer than the number of incidents that actually occur. The purpose of the present study was to describe factors that affect nurses? decisions on whether to report an incident or not.

När en ungdom misstänks för att ha begått ett brott kommer han eller hon i kontakt med rättssystemet på olika vis. Rättsystemets uppgift i detta sammanhang är givetvis att skipa rätt. Vidare är dess uppgift även att hjälpa den unge tillrätta i samhället igen.Min avsikt med arbetet är därför att ge en bild av hur ungdomsbrottslingar behandlas i rättssalen av de olika aktörerna för att se huruvida behandlingen kan sägas överensstämma med den allmänna, common sense, uppfattningen om hur ungdomsbrottslingar ska behandlas och om denna behandling överensstämmer med lagstiftarens intentioner. Jag ämnar också beröra hur aktörerna kan sägas känneteckna och klassificera ungdomsbrottslingen och lägga upp sitt arbete i behandlingen. I detta sammanhang blir det speciellt intressant att se om de följer några givna mönster inom rättsväsendet som kan ses som meningsfulla för samtliga aktörer.

This thesis examines young people's thoughts about their presence on social media. With asocial constructive approach the study focused on how young people think and act on socialmedia in relation to constructions of gender and normality. The analysis is based on fourgroup interviews with 13-year old boys and girls. The theoretical approach is based partly onsocial constructionism where discourses and ideas of normality are identified and analyzed.Erving Goffman's theory of social interaction was central to illustrate how young peoplepresents themselves based on the prevailing discourses. It is clear that they adjust theirrepresentations of themselves depending on the context.

Det har i studier, av bland annat kriminologen Trevor Bennett (2005), visats att kriminalitet interagerar med droger, vilket även har en ömsesidig effekt. Man har dessutom sett att underhållsbehandling gett positiva resultat vid behandling av heroin- och opiatberoende. Syftet med denna studie är att undersöka vilken effekt underhållsbehandling vid opiatmissbruk har på kriminaliteten. Med hjälp av Willman och Stoltz (2002) sju-stegs-metod har data samlats in genom en systematisk litteraturstudie för randomiserade kontrollerade studier. Tio vetenskapliga artiklar erhölls från databasen PubMed.

It?s not for nothing the time we live in is often referred to as the age of information. Children and young adults who grow up I today?s society have greater access to facts and opinions than any earlier generations. This also applies to popular culture that during the last couple of decades have taken new expressions that no one could have ever dreamed of and more time goes to the consumption of it via visits to the cinema, television and computers.

Syftet med den genomförda studien var att se om elever tar till sig nya kunskaper praktiskt om Förintelsen, jämfört teoretiskt och om det i sin tur lägger grund för etiska och moraliska ställningstaganden. Undersökningen kom därmed att grunda sig på både kvantitativ och kvalitativ forskningsmetod, genom enkätundersökningar, observation och reflektionstexter. I undersökningen kom fyra klasser i årskurs nio från två skolor i Norrbotten att medverka. Utav de 75 eleverna som medverkade, var det nio elever från Skola 1 som reste till Polen för att se förintelselägren Auschwitz I och Auschwitz II-Birkenau.I studien framkommer det att resan till Polen kom att bidra till att de nio eleverna kom att skapa sig bredare kunskap, samt djupare etiska och moraliska ställningstaganden. Detta i jämförelse med deras jämnåriga i denna undersökning.

This essay examines a presupposed correlation between the way one look upon values and the way one look upon the will of the people in a theoretical democratic context. The more specific purpose is to test the following hypothesis: There is a reversed connection between the way one look upon values and the way one look upon the will of the people in a theoretical democratic context, that is; a strong claim of values give reason to a limited conception of the will of the people and a weak claim of values gives reason for a more unlimited conception of the will of the people.In order to test the hypothesis I examine three different conceptions of democracy, these are: pluralist democracy, deliberative democracy and constitutional democracy. I analyze the way they look upon values, there view of the will of the people and finally if there is a connection between the way they look upon values and the will of the people. Values should be understood in a metaethical context. In other words it is not values in the ?common? meaning, instead its how val-ues in them selves should be understood, and even more relevant, what we mean when we ex-press values.My conclusions are, first and foremost, that there is a correlation between the will of the people and values, according to the formulation of the hypothesis.

Bakgrund: Enligt flera artiklar och böcker påvisas det ständigt att många människor som vistas på sjukhus blir bortglömda, vare sig det är avsiktligt eller ej. Många av studierna hänvisar till att känslomässig oro hos patienter kan gå oupptäckt under lång tid och att inte ens välutbildade personal kan uppmärksamma det. Detta visar på hur svårt det är att avläsa den känslomässiga faktorn hos människor vid de olika mötena. Människor reagerar olika och dessa reaktioner kan ta sig skilda uttryck. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva/belysa hur personalen och patienten ser på vårdlidandet och de känslomässiga påfrestningar som kan uppstå vid mötet med den somatiska sjukvården.

Syftet med uppsatsen var att genom Norman Faircloughs diskursanalysmetod undersöka synen på våldtäkt och genus i 1734 års lag och fyra rättsfall ur Allbo härads domböcker från perioden 1634-1734 ur ett genusperspektiv. Avsikten var att därefter jämföra lag och praxis med varandra för att studera förändring och kontinuitet i synen på våldtäkt och genus över tid samt analysera huruvida förändringarna som 1734 års lag medförde kan påvisas i praxis redan före lagens ikraftträdande. Genus betraktas i denna studie i enlighet med den genusteori som Anita Göransson har utvecklat och diskurs används i enlighet med Norman Faircloughs användning av begreppet. Analysen visar främst på en betydande kontinuitet i synen på såväl våldtäkt som genus. Våldtäkt betraktas som ett allvarligt brott både i lag och praxis.

Sammanfattning:Rätten till försvarare vid polisförhör Den gängse uppfattningen bland allmänheten verkar vara att det alltid finns en försvarare närvarande, när en person som är misstänkt för brott, blir förhörd av polis och att detta är en mänsklig rättighet. Men hur ser det ut i verkligheten och kan det överhuvudtaget sägas finnas någon sådan rätt för den misstänkte? Dessa två frågor har jag försökt besvara i denna uppsats. Uppsatsen bygger dels på en stickprovsundersökning från Göteborgs tingsrätt och dels på en genomgång av regler och praxis utifrån rättegångsbalken och Europakonventionen. Min slutsats blir att rätten till en försvarare vid polisförhör är svag och att möjligheten att biträdas av en försvarare vid dessa förhör inte heller används i någon större utsträckning.

Studien undersöker i vilken omfattning barn medverkar och kommer till tals i nyhetsprogrammet Rapport i SVT.  Både kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys har använts och materialet som studerats är Rapports huvudsändning klockan 19:30 under tre veckor i februari 1993 respektive 2013.Syftet är att få syn på vilka förändringar som har skett under 20 år, kommer barnen till tals oftare än tidigare och vilka ämnen får de uttala sig om? Studien ramas in av teorier som sociala ansvarsteorin, medielogik, representation och de svenska spelreglerna för press radio och tv.  Resultatet visar att barn får större utrymme i nyheterna 2013. Vanligast både 1993 och 2013 är att barn kommer till tals i nyheter som handlar om utbildning, i materialet från 2013 kan man se en ökning av barn som kommer till tals om brott/våld/katastrofer.