Sök:

Sökresultat:

155 Uppsatser om Montessori förskola - Sida 5 av 11

?Jag gillar inte att anvÀnda pÀrlor [?] hjÀrnan e de bÀsta? : En kvalitativ studie om elevers och lÀrares uppfattningar av matematiken i en Montessoriklass.

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka och belysa elevers och lÀrares uppfattningar om matematik i anvÀndningen av guldmaterialet kopplat till matematikböckerna i en VÀstsvensk Montessoriklass.Bakgrund: De teoretiska utgÄngspunkterna innehÄller en redovisning av Lpo 94 samt kursplaner i matematik men Àven utvalda delar kring Maria Montessori och hennes pedagogik. Följt av relevant litteratur och tidigare forskning kring matematik- undervisningen med inriktning pÄ laborativ matematik.Metod: Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr empirin bygger pÄ intervjuer. Undersökningen grundar sig pÄ Ätta stycken elevers samt tvÄ lÀrares uppfattningar. Kvalitativ metod kÀnnetecknas genom att upplevelser, uppfattningar, egenskaper, erfarenheter undersöks för att förstÄ egenskaper av det fenomen som undersöks.Resultat: I resultatet framgÄr det att matematikböckerna har en central roll i matematikundervisningen och eleverna har svÄrigheter att relatera matematiken till deras vardag. Det andra som framkommer Àr att guldmaterialet bidrar till att eleverna fÄr en ökad abstraktionsförmÄga.

TvÄ praktikers syn pÄ lusten att lÀra

Syftet med detta arbete var att undersöka hur matematikÀmnet presenteras pÄ en traditionell skola och pÄ en Montessoriskola och hur vÀl de förhÄller sig till styrdokumenten, tidigare forskning om matematik och lusten att lÀra. För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag observerat pÄ bÄda skolorna och gjort en litteraturstudie. I kapitlet Tidigare forskning presenterar jag olika teorier om lÀrande i skolan och i Àmnet matematik, Skolverkets syn pÄ lÀrande och vilka teorier som Lpo94 baseras pÄ. Eftersom jag Àven har observerat pÄ en Montessoriskola gör jag en presentation av Montessoripedagogiken som grundar sig pÄ metodiska observationer av barn, gjorda av Maria Montessori. Tidigare var termen inlÀrning med i Lpo94 men termen för tankarna till att kunskap ska ses som en fÀrdig produkt som endast förs över till eleven.

Sk?rmfri f?rskola - En litteraturstudie om sk?rmanv?ndningens p?verkan p? f?rskolebarns utveckling och l?rande.

Digital teknologi ?r ett omtalat ?mne i f?rskolan och 2024 f?rv?ntas en reviderad l?roplan f?r f?rskolan publiceras med syfte att g?ra f?rskolan sk?rmfri. Detta kan skapa funderingar eftersom det var vid den tidigare revideringen f?r knappt sex ?r sedan som digitalisering i f?rskolan implementerades. Den nya revideringen ?r baserad p? forskningsresultat fr?n det neurovetenskapliga f?ltet som visar negativa effekter p? barns utveckling kopplat till sk?rmanv?ndning.

Personer med demens- OmvÄrdnadsÄtgÀrder vid beteendemÀssiga och psykiska symtom : En litteraturöversikt

Syfte: Syftet med studien var att belysa olika omvÄrdnadsÄtgÀrder som bidrar tillatt minska beteendemÀssiga och psykiska symtom vid demens (BPSD). Metod:Examensarbetet har utförts som en litteraturstudie med 15 vetenskapliga artiklarvarav fem kvantitativa och tio kvalitativa. Datainsamling har genomförts i devÄrdvetenskapliga databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: De olikaomvÄrdnadsÄtgÀrderna som bidrog till att minska BPSD var att anpassa vÄrdmiljöngenom fÀrgsÀttning och möjlighet till enkelrum samt egen toalett, Àven att anvÀndasig av personcentrerad och behovsanpassad vÄrd för att beakta hela mÀnniskan ochdess behov, att stimulera hörsel, lukt och kÀnsel med hjÀlp av taktil ochfotmassage, aromaterapi, akupressur och musik. Samt att anvÀnda sig avmontessori baserade aktiviteter som innebar att personer fick Àgna sig Ät intressensom de haft innan sjukdomen uppkom och teoretiskt baserade aktiviteter sÄsom attlÀsa tidning och lösa korsord.

Ett rum för lÀrande - En studie över den fysiska miljöns utformning inom waldorf- och montessoripedagogiken

Sammanfattning Varje dag nÀr barn kommer till skolan sÄ möter de inte bara sina klasskamrater och lÀrare, utan de gör ocksÄ ett möte med sin fysiska miljö, vilken till största delen Àr planerad och utformad av oss pedagoger som Àr verksamma dÀr. Eleverna tillbringar en stor del av sin tid i en miljö som de kan pÄverka i ringa omfattning men som vi Àr övertygade om har en stor betydelse för deras syn pÄ lÀrande och utbildning. Syftet med det hÀr arbetet Àr att studera och jÀmföra den fysiska inlÀrningsmiljön pÄ tvÄ olika skolor inom tvÄ olika pedagogiska inriktningar, vilka Àr Montessori och Waldorf. Vi valde dessa tvÄ inriktningarna dÄ de utifrÄn sett har miljöer som avviker kraftigt frÄn vÄr svenska traditionella skolmiljö. VÄra frÄgestÀllningar Àr hur de fysiska miljöerna ser ut inom de tvÄ pedagogikformerna och vilka tankar som ligger bakom utformandet av dessa. Vilka skillnader respektive likheter finns det mellan dem bÄda? Vilken uppfattning har pedagogerna om miljöns betydelse för elevernas lÀrande och vÀlbefinnande? Vi har som metod i vÄr undersökning anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med tvÄ pedagoger och observationer med bilddokumentering.

IKT i fo?rskolan. En studie av hur pedagoger fo?rha?ller sig till informations-­ och kommunikationsteknologi

Syftet med min studie a?r att underso?ka hur pedagoger fo?rha?ller sig till informations-­? och kommunikationsteknologi (IKT) i fo?rskolan. I denna studie har kvalitativ intervju anva?nts som metod. Min empiri besta?r utav intervjuer med tio pedagoger pa? tva? olika fo?rskolor i so?dra Ska?ne. Resultatet av min studie visar att pedagogerna anser att IKT a?r ett hja?lpmedel i barns utforskande och la?rande.

Dockor, bilar och klossar - vilken syn har pedagoger pÄ leksaker i förskolan

Studien belyser pedagogers syn pÄ leksaker i förskolan, dels ur ett genusperspektiv och dels vilket utbud som finns pÄ förskolan. Den belyser Àven pedagogiska leksaker och krigs- och vÄldsrelaterade leksaker. Studien jÀmför en kommunal förskola med en Montessoriförskola. Vi valde att göra observationer pÄ flickor och pojkars val av leksaker och vilket utbud förskolorna hade vad gÀllde leksaker och material..

Undervisning i moderna sprÄk i en Montessoriskola

Huvudsyftet med detta examensarbete Àr att synliggöra hur undervisningen i moderna sprÄk kan se ut pÄ en Montessoriskola. Jag vill ocksÄ ta reda pÄ vad jag som sprÄklÀrare har att lÀra av de pedagoger som undervisar i moderna sprÄk pÄ en Montessoriskola. Arbetet innehÄller en beskrivning av Montessoripedagogiken samt intervjuer med tre Montessoripedagoger och tre klassrumsobservationer gjorda pÄ en Montessoriskola. En analys av insamlat datamaterial visar att det inte förefaller finnas nÄgon speciell didaktik för undervisningen i moderna sprÄk i Montessoriskolan, men att den lÀromiljö, bland annat, som Montessoriskolan erbjuder kan ge gynnsamma ramar för sprÄkinlÀrningen..

För-lusten att lÀra

Syftet med vÄr studie Àr att beskriva hur elever i Ärskurs 1 uppfattar sin lÀs- och skrivinlÀrning, samt undersöka om det finns nÄgon skillnad i elevernas beskrivningar ur ett genusperspektiv. Eleverna i vÄrt urval arbetar enligt tre olika arbetssÀtt, Montessori-pedagogiken, Tragetonmetoden samt SprÄkbiten. Arbetet utgÄr frÄn frÄgestÀllningarna Hur talar elever om sin lÀs- och skrivinlÀrning? samt Finns det nÄgon skillnad i elevers beskrivning av sina tankar ur ett genusperspektiv? LÀs- och skrivinlÀrning i skolan Àr ett vÀl utforskat Àmne. Att vi tar in elevernas perspektiv Àr just det som gör vÄr studie unik.

Perspektiv pÄ socialt samspel i tidskrifter för lÀrare : En textanalytisk jÀmförelse mellan tre tidskrifter med olika pedagogisk profil

I denna uppsats kommer vi undersöka hur artiklar i tre olika tidskrifter gestaltar/konstruerar idéer om socialt samspel mellan barn i förskolan/skolan. HÀr reds svar ut hur sociala samspel eller sÄ kallade kamratkulturer eller toddlarkulturer mellan barn ges nÀring att gro inom den vanliga förskolan och inom inriktningen Reggio Emilia samt inom Montessori. Metoden som vi har anvÀnt oss av nÀr vi har samlat in material Àr textanalys genom tvÄ delstudier i form av diskurs och ideologianalys. Materialet som har undersökts Àr olika tidskrifter inom de tre pedagogiska traditionerna. FrÄgestÀllningen som vi har förhÄllit oss till Àr; Hur representeras kamratkulturer/toddlarkulturer eller socialt samspel inom de olika pedagogiska tidskrifterna? Vilka teman representeras i de olika pedagogiska tidskrifterna? Vilka likheter och skillnader representeras i de olika pedagogiska tidskrifterna? I vÄr undersökning har vi sett vissa likheter men Àven skillnader om hur socialt samspel och synen pÄ barn representeras inom de undersökta tidningarna.

Vilka metoder vÀljer förskollÀrare och barnskötare för arbetet med förskolebarns skriv- och lÀsutveckling?

Syftet med studien var att fÄ kunskap om de metoder som förskollÀrarna anvÀnder vid arbetet med skriv- och lÀsutveckling. I studien ingick sju förskolor dÀr de ansvariga förskollÀrarna/barnskötarna intervjuats om sina arbetssÀtt samt vilka metoder det valt i sitt arbete. EASE projektets frÄgestÀllningar vad gÀller sprÄkarbetet har anvÀnts vid dessa intervjuer. Resultatet visar att det Àr högre frekvens av planering och dokumentation rörande skriv- och lÀsutvecklingen om förskolorna valt en metod för arbetet. .

VARIATIONSTEORI I PRAKTIK : BESKRIVNING AV ÖVNINGSUNDERVISNING I FÖRSKOLEKLASSEN

Examensarbete beskriver hur jag inom fenomenografins ramar provar Learning Study somkompetensutvecklingsverktyg. Det Àr ett undervisningsförsök i förskoleklassensmatematikundervisning. Med variationsteori som grund jag försöker ta reda pÄ kritiska aspekter för att göra lÀrande möjligt. Genom att förintervjua barnen, utföra planerade lektioner med det avsedda lÀrandeobjektet och Äterintervjua om det erfarna lÀrandeobjektet, Àr min avsikt att komma till vÀrdering om det iscensatta lÀrandeobjektet under videofilmad lektion. Resultat visar att Learning study Àr ett utmÀrkt instrument för lÀrares egen lÀrande och gör det möjligt att finna och mÄlmedvetet fullgöra kritiska villkor för lÀrande..

Förskolebarns tankar om geometri

The reason I am writing this essay is due to my curiosity on how children are interested in and how their understanding in geometry is at preschool years.My interest lies in children and arithmetic and especially geometry, which is something I belive that children deal with a great deal in their everyday routines, both in school and at home.What do children do when they work with geometry, and are they aware of what they do? To figure this out, I have taken my findings from three different interviews that I have done atmy preschool with a group of children that have been preselected.I am also curious about whether there is a difference in different types of schools. In this essay I have compared the preschool I work with a Montessori school and a third type of schoolwhere the children spends most of their dayÂŽs outdoors called ?Ur och Skur?In my results I can not see any major differences in these three preschools work with mathematics. The childrens knowledge is at a similar level and the work with geometry hasbeen implemented in a similar way..

Att konstruera nya normer för humanitÀr intervention : Ansvaret att skydda och interventionen i Libyen

The reason I am writing this essay is due to my curiosity on how children are interested in and how their understanding in geometry is at preschool years.My interest lies in children and arithmetic and especially geometry, which is something I belive that children deal with a great deal in their everyday routines, both in school and at home.What do children do when they work with geometry, and are they aware of what they do? To figure this out, I have taken my findings from three different interviews that I have done atmy preschool with a group of children that have been preselected.I am also curious about whether there is a difference in different types of schools. In this essay I have compared the preschool I work with a Montessori school and a third type of schoolwhere the children spends most of their dayÂŽs outdoors called ?Ur och Skur?In my results I can not see any major differences in these three preschools work with mathematics. The childrens knowledge is at a similar level and the work with geometry hasbeen implemented in a similar way..

MontessorilÀrares syn pÄ förÀldrasamverkan

Syftet med arbetet var att synliggöra MontessorilÀrares syn pÄ samverkan. Data har samlats in via intervjuer. Urvalet bestod av tio verksamma MontessorilÀrare. FrÄgestÀllningarna handlade om vilka samverkansformer som praktiseras i en Montessoriskola samt vad lÀrarna har för förvÀntningar pÄ förÀldrarna till elever som gÄr i Montessoriskola. Urvalet bestod av MontessorilÀrare som var tillgÀngliga, behöriga och verksamma.

<- FöregÄende sida 5 NÀsta sida ->