Design används vanligen som något för att uppnå ökad konkurrenskraft. Oftast genom att differentiera och eller positionera produkter, tjänster och varumärken. Designbyråer har med sin specialkompetens sålt tjänster till företag i Sverige sedan femtiotalet. Förändringar i omvärlden som globaliseringen och internationaliseringen, tekniska utvecklingen samt ett förändrat kundbeteende har dock kommit att intensifiera konkurrensen för Svenska designbyråer.Med hänsyn till den problematik som lyfts fram är det intressant att se närmare på vilka faktorer som är viktiga för designbyråers långsiktiga överlevnad på en konkurrensutsatt marknad. Därmed blir syftet att undersöka och analysera förutsättningar för framgångsrika samarbetsformer mellan designbyrå och uppdragsgivare.

Det är inte svårt att se hur immaterialrätten och konkurrensrätten ibland kan kollidera. Immaterialrätten syftar till att skydda prestationer eller kännetecken medan konkurrensrätten syftar till att fri konkurrens och fri rörlighet ska råda på EU:s inre marknad. Immaterialrätten är främst nationellt reglerad, medan konkurrensrätten normeras genom gemenskapsrätten och har erkänts företräde framför nationell rätt. Till följd av dessa omständigheter har konkurrensrätten ofta i praktiken fått företräde framför immaterialrätten. EU har dock sedan länge erkänt legitimiteten och betydelsen av immaterialrätter och försöker numera uppnå en balans mellan målet av en inre marknad med effektiv konkurrens och det viktiga immaterialrättsskyddet.

Vi har valt att undersöka hur optikerbutiker på Storgatan i Luleå hanterar konkurrens. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur optikerbutikerna arbetar för att skapa konkurrensfördelar och om ägarformen påverkar detta arbete. Vi har även valt att undersöka om det finns något samband mellan företagens arbete och deras finansiella ställning. I denna uppsats är Simons styrmodell central och den består av fyra styrverktyg: diagnostisk styrning, gränsskapande styrning, interaktiv styrning samt styrning efter värderingar. Även Porters teori om konkurrensstarka företagsstrategier har använts genomgående i uppsatsen.

Vi vill med vår uppsats studera hur införandet av vårdval påverkar marknadsföringen inom primärvården för både landstingen och de enskilda vårdenheterna. Våra resultat pekar på att landstingen kan ses som informationsspridare, medan de enskilda vårdenheterna nu måste börja marknadsföra sig för att bli ett attraktivt alternativ på marknaden. Specialisering, samt ett utvidgat tjänsteerbjudande, tror vi kan komma bli viktigt för de enskilda vårdenheterna vid ett vårdvalsinförande..

Syftet med denna uppsats är att belysa olika uppfattningar om den internationella handelns betydelse för fattiga länder, samt att undersöka om EU:s Economic Partnership Agreements (EPA) är en möjlighet eller ett hinder för fattiga länders utveckling. Frågeställningarna är:1.Hur kan internationell handel påverka fattigdom och utveckling?2.Hur kan EPA påverka de fattiga länder som avtalen berör?Det finns många olika teorier om hur handel uppkommer och fungerar. Merkantilismen menar att export är bättre för ett land än import. Liberalismen ligger i grunden för hur det ekonomiska samhället är uppbyggt med handel och konkurrens.

Bankmarknaderna är inne i en förändringsprocess tillföljd av teknikutveckling och ökat personligt inflytande över den egna ekonomin. Detta ställer nya krav på små retailbanker och de måste hitta nya sätt att skapa relationer med kunderna. Studien jämför fyra små nordiska retailbanker och vilka hot och möjligheter de står inför. Genom att studera vilka resurser bankerna har till förfogande drar vi slutsatser om hur bankerna ska agera för att hantera dessa..

Branschen för bioteknik har länge varit stark i Sverige men har under de senaste åren utsatts för större konkurrens både vad gäller fler utländska satsningar och konkurrens om kapital nödvändigt för utveckling. Branschen karakteriseras av många små företag, innovationshöjd, höga tröskelkostnader för produktgodkännande samt stark reglering av produkter på marknaden. Företagen konkurrerar med olika strategier baserat på produkt och dess marknad. Det är tydligt att små företag i branschen inte själva täcker en hel värdekedja utan fokuserar sin kompetens på en del av kedjan. Företagen är i hög grad beroende av externa intressenter så som partners, distributörer och myndigheter.

Flygbranschen har genomgått stora förändringar de senaste åren i och med avregleringen i början på 1990-talet. Avregleringen gav upphov till lägre ?entry-barriers? till marknaden, vilket då blev startskottet för lågprisbolagen att komma in och konkurrera med flaggbolagen. Denna nya konkurrenssituation har påverkat flaggbolagen, vilka måste anpassa sina affärsstrategier för att kunna möta den ökade konkurrensen. Syftet med uppsatsen är att kartlägga flaggbolagens agerande på marknaden efter avregleringen samt att identifiera deras affärsstrategier idag.

Syftet med denna uppsats är att undersöka revisionspliktens vara eller inte vara ur tre perspektiv: revisorns syn på lagstadgad revision och oberoende, revisorns verksamhet ur ett affärs- och kompetensmässigt perspektiv samt nyttan av revisionsplikt ur mikroföretagarnas och intressenternas perspektiv. För att besvara syftet har fyra representanter för de största revisionsbyråerna i Uppsala intervjuats och gett sin bild av hur de ser på revisionsplikten i dagens läge och vad ett avskaffande av densamma skulle kunna ha för konsekvenser. Utifrån ett omfattande material från bland annat undersökningar gjorda av olika intresseorganisationer, artiklar i fackpress samt diverse elektroniska källor har vi sammanställt en begränsad litteraturstudie. Denna fungerar som en fristående undersökning men har också utgjort underlaget för vår intervjustudie.Enligt vår bedömning kommer revisionsplikten sannolikt att avskaffas år 2009. Väljer Sverige att gå försiktigt tillväga avskaffas revisionsplikten då för mikroföretag med en årsomsättning understigande 3 miljoner kronor.De huvudsakliga slutsatser vi har kunnat dra är att revisorerna inte ser dagens utformning av oberoendereglerna som något problem vid revision kombinerat med fristående rådgivning i mikroföretag.

Det är framför allt de unga som drar sig till den nya gratistidningen och det är framför allt de som samtidigt i högst utsträckning lämnar de andra äldre gratistidningarna för den nya. 10-20 åringarna tenderar att bli mer nyfikna på kvällstidningarna och vi kan se att en ökad läsning av dessa uppstått. Detta bidrar till att den nya gratistidningen inte är något direkt hot mot en kvällstidning, snarare ett komplement, medan andra gratistidningar får känna av högre konkurrens..

Syftet med uppsatsen är att se vad som förändrats i bankernas krav på utlåning vid fastighetsköp sedan nischbanker trätt in på marknaden. Med hjälp av två fiktiva par har vi sökt svaret hos Swedbank, Länsförsäkringar Bank och Försäkring, Nordea, Värmlands Provinsbank och Handelsbanken i Karlstad.Intervjuerna som utförts har skett genom öppna intervjuer och respondenterna har fått svara fritt på de ställda frågorna. De fem bankerna som undersökts står för sammanlagt 80 % av bolånemarknaden. Som utgångspunkt för undersökningen har vi studerat teorier inom bankernas relation till kunden, konkurrens mellan bankerna och hur amorteringarna sker.Sedan nischbankernas inträde på marknaden har bankerna fått sänka sina krav på grund av konkurrens. Nischbankerna har bidragit till att storbankerna fått höja sin belåningsgrad på lån till fastigheter samt att de i vissa fall fått sänka sina krav när det gäller säkerhet för lånet.

Bakgrund: Studien tar utgångspunkt i den nya kursplanen för matematik där matematikens användning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare än i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer är en pågående problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport är att lyfta en bredare syn på matematik och därmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen är att framhäva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet är att undersöka hur elever i skolår tre uppfattar matematik.

Denna uppsats visar, med en kvantitativ undersökningsmetod, hur försäljningen hos Telenor Sveriges butiker påverkades beroende på om butikerna var placerade i kluster eller inte, i gatuläge eller gallerior, samt med hänsyn till vilka konkurrenter som fanns i närheten. Studiens slutsats tyder överlag på att det, för försäljningen, var bäst att finnas i ett kluster, helst i kombination med en butiksplacering i en galleria..

Bankmarknaderna är inne i en förändringsprocess tillföljd av teknikutveckling och ökat personligt inflytande över den egna ekonomin. Detta ställer nya krav på små retailbanker och de måste hitta nya sätt att skapa relationer med kunderna. Studien jämför fyra små nordiska retailbanker och vilka hot och möjligheter de står inför. Genom att studera vilka resurser bankerna har till förfogande drar vi slutsatser om hur bankerna ska agera för att hantera dessa..

SammanfattningTitel:Drivkrafter och strategier hos fristående mikroföretag i den svenskafastighetsmäklarbranschenNivå:C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare:Lovisa Hidesten & Mathilda LarssonHandledare:Jonas KågströmDatum:2014 - majSyfte:Syftet med vår forskning är att söka förståelse för hur fristående mikroföretag överlever påen konkurrensutsatt och snabbt växande bostadsmarknad.Metod:Denna studie bygger på en kvantitativ metod i form av enkäter. Totalt samlades 95 enkäterin, vars svar analyserades med hjälp av SPSS i form av faktor- och klusteranalys.Resultat & slutsats:Undersökningens resultat visar att den främsta drivkraften hosmikroföretagarna är friheten och möjligheten att sätta egna villkor/bestämma själv. Den störstakonkurrenten visade sig vara Sveriges marknadsledande företag, Fastighetsbyrån, ochmikroföretagens främsta konkurrensmedel ansåg de själva vara en mer personlig service samt derasmöjlighet att till större del kunna anpassa sig efter kunden. Gällande strategier har vi hittatstatistiska samband mellan strategisk planering och framgång.Förslag till fortsatt forskning:Vi rekommenderar vidare att framtida forskare undersökermikroföretag genom en kvalitativ metod, för att förstå deras situation mer på djupet. Vidareforskning skulle även kunna beakta andra branscher än fastighetsmäklarbranschen.Uppsatsens bidrag:Till ämnet företagsekonomi bidrar detta examensarbete till att förstå varföregenföretagare driver mikroföretag, samt en förståelse hos dessa för olika konkurrensmedel ochöverlevnadsstrategier på en konkurrensutsatt marknad.Nyckelord:Fastighetsförmedling, fastighetsmäklare, fristående företag, mikroföretag, konkurrens,drivkraft, strategi, överlevnad.