Sök:

Sökresultat:

874 Uppsatser om Monetära enheter - Sida 25 av 59

Sambandsfaktorer mellan socialt kapital och hÀlsa : ett förtydligande

En allmÀn beskrivning av socialt kapital skulle kunna benÀmnas som en resurs som blir tillgÀnglig först genom sociala nÀtverk och i socialt deltagande. Detta kan kallas för social sammanhÄllning och har Àven i teorin benÀmnts som ?det sociala kittet?, som hÄller ihop grupper och samhÀllen. Litteraturstudiens syfte var att identifiera sambandsfaktorer mellan socialt kapital och hÀlsa samt tydliggöra förhÄllandet mellan dessa. Genom att undersöka socialt kapital ur olika teoriperspektiv och utifrÄn olika mÀtmetoder, kan ett kunskapsunderlag skapas om hur och varför samhÀllet ska arbeta med att öka tillgÄngen av begreppet socialt kapital ur ett folkhÀlsoperspektiv.

Utvecklande samtal i arbetslivet : - En studie om chefers och medarbetares syn pÄ medarbetarsamtal

Studiens frÀmsta syfte var att undersöka hur medarbetare och chefer pÄ ett större svenskt företag upplevde processen för medarbetarsamtal. Det aktuella företaget var verksamt inom detaljhandeln med enheter geografiskt utspridda över vÀrlden. För att uppnÄ studiens syfte genomfördes sju semistrukturerade intervjuer samt en granskning av företagets dokument innehÄllande riktlinjer för medarbetarsamtalsprocessen. Respondenterna bestod av fyra medarbetare och tre chefer, samtliga verksamma inom samma enhet. Valet av en kvalitativ metod gjordes mot bakgrund av studiens syfte och forskningsfrÄgor.

Bildskapande och sprÄkutveckling: pedagogers syn om
bildskapandets möjligheter att utveckla sprÄket för elever
inom sÀrskolan

Syftet med denna studie Àr att undersöka synen hos pedagoger om bildskapandets möjligheter att utveckla sprÄket för elever inom sÀrskolan. Vi har valt att rikta vÄr forskning till pedagoger i sÀrskolan eftersom vi tror att de pedagoger som arbetar med funktionshindrade, har för vana att hitta olika slags lösningar jÀmfört med vad som annars Àr brukligt inom grundskolan. I vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av en enkÀt som genom email skickades ut till pedagoger som arbetar inom sÀrskolans i en kommun i norra Sverige. Eftersom vi fick in endast ett svar pÄ enkÀten, valde vi att anvÀnda oss av personliga intervjuer istÀllet. Resultatet grundar sig pÄ fem intervjuer med pedagoger som arbetar inom tre olika enheter.

"Det var bara att gilla lÀget" : En kvalitativ studie av anstÀlldas uppfattning om ett förÀndringsarbete pÄ en vÄrdenhet

Den hÀr uppsatsen behandlar ett förÀndringsarbete pÄ en vÄrdenhet inom Region Halland. UtgÄngspunkt för undersökningen har varit att följa upp förÀndringsarbetet, som innebar att KvÀlls- och helgmottagningens och Nyhems vÄrdcentral numera delar samma arbetslokaler. Vi har anvÀnt oss av följande begrepp: förÀndringsarbete, delaktighet, kommunikation och motstÄnd, som utgÄngspunkt. Uppsatsen Àr en kvalitativ studie, dÀr medarbetare frÄn respektive enhet har intervjuats.Syftet med studien Àr att belysa och fÄ ökad förstÄelse samt kunskap för hur medarbetarna vid de bÄda enheterna har reagerat och pÄverkats av förÀndringen.? PÄ vilket sÀtt har Nyhems vÄrdcentral/KvÀll- och helgmottagningen arbetat med förÀndringsarbetet?? Hur har medarbetarna kunnat pÄverka och vara delaktiga i förÀndringsarbetet?? Hur har kommunikationen upplevts av medarbetarna vid förÀndringsarbetet?? Hur har medarbetarna reagerat pÄ förÀndringen?DÄ förÀndringen grundade sig pÄ ett politiskt beslut har personalen inte kunnat pÄverka detta.

NOD B-celler har en ökad benÀgenhet att binda in IgE antikroppar

Bakgrund: Det Àr viktigt att frÀmja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till mÄnga positiva hÀlsoeffekter. TyvÀrr Àr mÄnga smÄ barn idag inaktiva och nÄr aldrig den rekommenderade grÀnsen pÄ 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan frÀmjas bland barn, i Äldrarna 2-8 Är. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbÀrande enheter och dÀrefter skapades teman av dessa.

Hur budgetlös styrning kan uppfylla budgetens syften

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur tvÄ företag som frÄngÄtt den traditionella budgetprocessen arbetar med sin ekonomistyrning samt vilka verktyg de anvÀnder för att uppfylla budgetens syften. Utöver detta undersöks Àven vilka förutsÀttningar som krÀvs för att kunna arbeta budgetlöst.Datainsamlingen skedde genom granskning av litteratur samt en kvalitativ fallstudie. Semistrukturerade intervjuer genomfördes pÄ tvÄ företag, Ahlsell och Ikea. Empirin analyserades med hjÀlp av en deduktiv metod.  VÄr slutsats Àr att det Àr möjligt att fylla budgetens syften Àven vid budgetlös styrning.

Metodoptimering för mÀtning av lipoproteinlipas aktivitet : En alternativ metod för senare anvÀndning i high-throughput screening

Bakgrund: Det Àr viktigt att frÀmja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till mÄnga positiva hÀlsoeffekter. TyvÀrr Àr mÄnga smÄ barn idag inaktiva och nÄr aldrig den rekommenderade grÀnsen pÄ 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan frÀmjas bland barn, i Äldrarna 2-8 Är. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbÀrande enheter och dÀrefter skapades teman av dessa.

Vad gör arbetsterapeuten i primÀrvÄrden pÄ sin arbetstid nÀr han/hon inte trÀffar patienter?

MÄlet med arbetsterapeutens arbete Àr att möjliggöra utförandet av vardagliga aktiviteter. Arbetsterapeuternas arbetstid innefattar bÄde patient- och icke-patientrelaterad tid. Den icke-patientrelaterade tiden Àr tid som upptar en stor del av arbetsterapeutens arbetstid men som inte syns. Denna studie bygger pÄ en enkÀtstudie som avsÄg att lyfta fram och tydliggöra arbetsterapeuternas patient- och icke-patientrelaterade tid. Syftet med denna uppsats var att undersöka vad arbetsterapeuten i primÀrvÄrden gör pÄ sin arbetstid nÀr han/hon inte trÀffar patienter.

Sjuksköterskors upplevelser av att kommunicera med nÀrstÄende vid palliativ vÄrd pÄ somatiska vÄrdavdelningar : En intervjustudie

Palliativ vĂ„rd benĂ€mns ofta som vĂ„rd vid livets slutskede och förekommer i hemmet, pĂ„ hospice, palliativa enheter eller sjukhus. År 2003 avled ca 35 000 personer av 80 000 avlidna pĂ„ sjukhus i Sverige. Palliativ vĂ„rd Ă€r en komplex omvĂ„rdnadssituation dĂ„ sjuksköterskor behöver bemöta sĂ„vĂ€l patientens som de nĂ€rstĂ„endes behov. NĂ€rstĂ„ende har behov av ett individuellt anpassat stöd och önskar mer information och delaktighet i vĂ„rden. Kommunikationen kan för sjuksköterskorna upplevas som svĂ„rt och stressande.

Mikrobiologisk diagnostik vid misstÀnkt implantatrelaterade infektioner

Bakgrund: Det Àr viktigt att frÀmja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till mÄnga positiva hÀlsoeffekter. TyvÀrr Àr mÄnga smÄ barn idag inaktiva och nÄr aldrig den rekommenderade grÀnsen pÄ 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan frÀmjas bland barn, i Äldrarna 2-8 Är. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbÀrande enheter och dÀrefter skapades teman av dessa.

Alla blÄ bÀr Àr blÄ bÀr - Àven blÄbÀr - men det Àr bara blÄbÀr som Àr blÄbÀr : En studie av sÀrskrivningar i annonser pÄ Internet

Denna C-uppsats handlar om sĂ€rskrivningar i Internet-annonser. Uppsatsen innehĂ„ller tvĂ„ olika undersökningar: en frekvensundersökning och en attitydundersökning. I frekvensundersökningen har jag valt ut 100 företagsannonser frĂ„n www.blocket.seoch rĂ€knat antal sĂ€rskrivningar, vilket visade sig vara 41 till antalet. De 41 sĂ€rskrivningarna var fördelade över 24 annonser, bestĂ„ende av hela 36 substantiv samt 3 adjektiv, 1 verb och 1 adverb. Även tidigare forskning talar entydigt för att substantiv Ă€r den ordklass som sĂ€rskrivs allra mest, eftersom de ingĂ„ende leden gĂ€rna ses som enskilda enheter.

FörutsÀttningar och utmaningar för det regionala klimatanpassningsarbetet i Sverige : En intervjustudie med klimatanpassningssamordnare

Genom kvalitativa intervjuer med Sveriges lÀnsstyrelsers klimatanpassningssamordnare har vi i denna studie identifierat flera olika aspekter som pÄverkar förutsÀttningarna för det regionala klimatanpassningsarbetet. Totalt har 14 av 21 stycken klimatanpassningssamordnare intervjuas i denna studie. Efter att samtliga intervjuer genomförts sammanstÀlldes viktiga aspekter som informanterna delgav. Resultatet av denna studie visar pÄ att styrningen frÄn nationellt hÄll Àr tÀmligen vag. Vidare ser man brister i hur frÄgan har aktualiserats i andra enheter pÄ lÀnsstyrelsen samt hur samarbetet med kommuner och andra statliga myndigheter fungerat.

Syrgasdelignifiering av magnesiumbaserad sulfitmassa med magnesiumbaserad alkali

Syftet med arbetet var att undersöka hur olika reaktionsbetingelser skulle pÄverka syrgasdelignifieringen av en sur sulfitmassa. De betingelser som undersöktes var utbyte, slut-pH, viskositet och kappatal. Massan som anvÀndes kom frÄn Nordic Paper Seffle och alkalit som anvÀndes var magnesiumoxid. Syrgasdelignifiering av massan gjordes  i autoklaver i ett PEG bad dÀr tid, temperatur och alkalisatser varierades.Resultaten visar att alla utbyten lÄg mellan 90-97% och att Àven de mest aggressiva betingelserna bara gav en viskositets reduktion pÄ 260 enheter, motsvarande 19% av den totala viskositeten.Slut-pH för syrgasavluten hamnade mellan 6,5-9,4 beroende pÄ alkalimÀngd och temperatur under delignifieringen. Slut-pH minskade nÀr mÀngden alkali hölls konstant men temperaturen varierades mellan 110-140°C.Kappatalet för massan kunde effektivt reduceras frÄn ett startvÀrde pÄ 23,4 till ett slutvÀrde pÄ under 5 med en temperatur pÄ 140°C, alkalisats pÄ 10 kg/ODT och en tid pÄ tvÄ timmar utan större förluster av vare sig viskositet eller utbyte.En ovanligt resultat som upptÀcktes under arbetet var att delignifieringen tappade i effektivitet med ökad alkalimÀngd och detta samband gÀllde vid alla betingelser.En teori om detta kan vara att jonstyrkan i lösningen gör att fibrerna i massan drar ihop sig och att syrgasen fÄr svÄrare att reagera med ligninet..

Sjuksköterskors uppfattning om omvÄrdnadsdiagnostik

Syfte:Beskriva sjuksköterskors uppfattning och upplevelser av att anvÀnda omvÄrdnadsdiagnoser i det kliniska arbetet med fokus pÄ anvÀndande av kÀnnetecken och relaterade faktorer.Metod:En deskriptiv intervjustudie med kvalitativ design. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med tio sjuksköterskor som arbetar pÄ tvÄ akutmedicinska enheter. Det insamlade materialet har efter utskriften genomgÄtt en manifest kvalitativ innehÄllsanalys med induktiv ansats.Resultat: Informanterna kom i sitt dagliga arbete i kontakt med och arbetade utifrÄn omvÄrdnadsdiagnoser frÀmst i standardvÄrdplaner men ocksÄ i individuella vÄrdplaner. Alla var positivt instÀllda till att anvÀnda vÄrdplaner och omvÄrdnadsdiagnoser. Den struktur som arbetet med vÄrdplaner och omvÄrdnadsdiagnoser gav till dokumentationen upplevdes som positiv för den medförde tydlighet och en gemensam grund att arbeta utifrÄn.

Revision i smÄföretag : Ett nödvÀndigt ont?

Syfte: VÄrt syfte med denna uppsats Àr att, via egna studier och genom att beakta den aktuella debatten, undersöka om revisionsplikten i smÄ företag Àr nödvÀndig. Vi vill ta reda pÄ hur stort intresset Àr att avskaffa plikten i Sverige och dessutom vill vi se vad avskaffandet har inneburit för andra lÀnder.Metod: För att uppnÄ vÄrt syfte, har vi genomfört en intensiv studie dÀr vi grundligt har undersökt nÄgra fÄ enheter. Datainsamlingen som ligger till grund för vÄr uppsats Àr deduktiv, dÄ vi bygger förvÀntningarna pÄ tidigare empiriska rön och teorier. VÄr undersökning Àr baserad pÄ en redan befintlig debatt och vi vill veta om den accepteras eller förkastas. SÄledes har vi anvÀnt en kvalitativ ansats dÀr vi har inhÀmtat information frÄn fem intervjuer, varav tvÄ intervjuer genomfördes med smÄföretagareResultat & Slutsats: Efter att ha stÀllt vÄr empiriska undersökning mot tidigare teorier, har vi kommit fram till att det finns skÀl att ifrÄgasÀtta revisionsplikten i smÄföretag.

<- FöregÄende sida 25 NÀsta sida ->