Syrianer saknar en egen stat och lever följaktligen idag i diasporan, bland annat i Sverige. De saknar en universell institution som tillvaratar deras egna intressen, sÄsom en egen stat. Syrianska organisationer har med Ären utvecklat en diasporakultur. Organisationerna försöker tillvarata syrianernas intressen sÄsom historia, sprÄk och kultur och ett tydligt historiemedvetande finns inom gruppen. Den kanske frÀmsta bestÄndsdelen i detta historiemedvetande och som aktualiserats under det senaste Ärtiondet Àr minnen och berÀttelser om folkmordet pÄ syrianer, Seyfo, som intrÀffade i det osmanska riket i skuggan av första vÀrldskriget.

It is widely recognized that the town of SödertÀlje, a small Swedish town of 85 000 inhabitants, has alone received more war refugees from Iraq than the US and Canada have put together. Whilst writing this thesis had nearly 6000 Iraqi refugees sought their way to SödertÀlje since the US invasion in Iraq 2003.Nevertheless, life is not what the media and the government retail. Six of these Iraqi refugees who resided in SödertÀlje share their life stories in the following thesis. They discuss their escape from Iraq and the difficulties of living in the segregated parts of SödertÀlje where they solely speak Arabic and Assyrian, whilst learning Swedish at sfi (Svenska för invandrare, Swedish for immigrants). Another distress is related to the unsecure future in Sweden waiting ahead.      The aim of this thesis is to engage in, and highlight the studies of six sfi-students in their endeavor to learn Swedish, whilst struggling through Swedish bureaucracy and experiencing despair due to their situation and uncertain future.       .

Bara BostÀderPlacerat mellan Bollmora flerbostadshus och den gamla landsvÀgen breder Tyresögymnasium ut sig. VÄr ingÄng blir atr riva skolan, materialet ŽkremerasŽtill tegelkross och sprids i en röd löparbana lÀngs med den befintliga landsvÀgen, att tillÄtas glömma för att senare minnas. Gymnasiet förstÄs som en del av det befintliga landskapet, det Àndrar bara from och byter plats. Vad hÀnder om man slÀcker ett lager i AutoCad?Det nÀrvarar i sin frÄnvaro. Djup genom lager.

MÀnniskan pÄverkas bÄde medvetet och omedvetet av den miljö som hon befinner sig i. Eftersom landskapsbilden beskriver upplevelsen av den omgivande miljön Àr dess vÀrde i högsta grad betydelsefull för oss. Landskapsbilden Àr en mÄngfald av bilder lagrade ovanpÄ varandra, och vittnar om vÄra förfÀders levnadssituation och utveckling. FörmÄgan att tolka vÄr egen historia tillför oss vÀrden av identitet, trygghet och kunskap om sammanhang i tiden och i omgivningen. För dessa vÀrden Àr landskapsbilden mycket viktig att bevara. Det kulturarv som vi tillför landskapsbilden idag Àr lika viktigt att bevara som det befintliga kulturarvet, men dess utveckling och förÀndring mÄste ske med varsamhet för att inte vÀrdefulla spÄr av tidigare kulturmiljöer raderas.

Syftet med undersökningen var att i ett högstadium pÄ en grundskola undersöka elevernas attityder till vad de personligen anser Àr viktiga historiska omrÄden för dem, och utifrÄn detta resonera kring lÀmpliga didaktiska övervÀganden inom ett mÄngkulturellt klassrum. I undersökningen anvÀndes en kvantitativ metod för att undersöka enkÀtsvaren frÄn 124 informanter angÄende attityder till 55 olika delÀmnen inom historia. Resultatet visar att det finns skillnader mellan de elever som hade en svensk kulturell tillhörighet i förhÄllande till de som har en annan kulturell tillhörighet. DÀremot fanns det endast nÄgra fÄ skillnader betrÀffande hur relevanta eleverna ansÄg olika delomrÄden var i relation till vilken könstillhörighet de hade. Resultatet visar ocksÄ att det skiljer sig mellan det perspektiv som eleverna efterfrÄgar och det som lÀroböckerna förmedlar dÄ eleverna frÀmst föredrog ett globalt perspektiv medan lÀroböckerna förmedlar ett eurocentriskt och vÀsterlÀndskt perspektiv..

Swedish students in the upper secondary school will recieve informaition regarding religion from multiple sources. If we look past the students surroundings like the family, friends or multimedia school is still the primary arena for religous education. Discussions about religion will take place in other lessons than just the subject religion. History is in my opinion the subject closest related to religion and the two makes up for a lot of the values work in swedish schools. Textbooks is still one of the most important tools for education and that makes them important as objects to study.

Den hÀr studien har haft sin utgÄngspunkt i attundersöka kvinnors kvantitativa utrymme i lÀroböcker i historia inriktade motmellanstadiet. Detta har genomförts ur ett kvantitativt perspektiv dÀr metoden inneburitatt rÀkna förekomsten av kvinnor i de utvalda lÀroböckerna. För att uppnÄsyftet med studien och fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna har tvÄ förlag studeratsdÀr utgÄvor mot bÄde den aktuella lÀroplanen Lgr11 och den gamla lÀroplanenLpo94 varit till grund för studien. Det har i studien gjorts jÀmförelser mellande olika förlagen, utgÄvorna, kapitlen och bildutrymmen, för att nÀmna nÄgra.Resultatet presenteras i form av stapel- och cirkeldiagram för att fÄ en enkelöversyn av kvinnors utrymme. Studiens mest framtrÀdande resultat Àr att trotsatt forskningen kommit framÄt och Àven vÄr samhÀllsutveckling ges inte kvinnormer utrymme i de nyare utgÄvorna.

BAKGRUND:Begreppet historiekultur Àr relativt nytt inom den historieteoretiska och historiedidaktiska vÀrlden. Historiekultur innebÀr kortfattat de kanaler genom vilka historia kommuniceras. Historiemedvetande Àr ett centralt begrepp och uppnÄendemÄl i kursplanen för histo-ria(Lpo94). För att skolan skall hjÀlpa elever att utveckla ett historiemedvetande, menar forskning att historieÀmnet mÄste fÄ relevans för eleverna. Detta möjliggörs genom mötet mellan elevens subjektiva historiekultur och den vetenskapliga historia som förmedlas i sko-lan.

 SammanfattningVarför behövs entreprenörskap och utveckling av företagande? Produkter utvecklas stÀndigt och nya tillkommer i en allt snabbare takt. Den globala konkurrensen innebÀr högre krav pÄ företagande i form av utveckling och nya idéer. Att nya företag skapas Àr viktigt för den ekonomiska tillvÀxten och inte minst samhÀllets tillvÀxt. De tillkomna företagen med deras nya idéer förnyar ekonomin genom nya sÀtt att bedriva produktion pÄ.

Syftet i föreliggande studie Àr att fÄ en ökad förstÄelse för hur lÀrare planerar och genomför undervisningen pÄ ett gymnasieprogram med tematiskt upplÀgg för att göra den begriplig och intressant för eleverna. Syftet Àr ocksÄ att fördjupa förstÄelsen för hur lÀrarens planering och utvÀrdering sker utifrÄn deras egna intressen, lÀroplanen, kursplanen samt de nationella och lokala mÄlen. Eftersom det Àr lÀrarens tankesÀtt och planering som skall undersökas sÄ har jag valt att göra en kvalitativ studie i form av intervju. Resultatet visar att lÀraren har betydande ambitioner pÄ att fokusera pÄ eleven och involvera eleven i planeringen. I och med lÀrarens möjlighet att tolka kursplanen sjÀlvstÀndigt tillsammans med den lokala kursplanens stora betydelse sÄ finns det bra möjligheter att implicera eleverna i planeringen och pÄ sÄ sÀtt öka samspelet mellan lÀraren, eleven och ÀmnesinnehÄllet..

I detta arbete undersöks med hjÀlp av en enkÀt hur mycket eleverna pÄ BÄstads Gymnasium kan om historiska sammanhang, om historiska fakta och hur elevernas instÀllning Àr gentemot utvalda vÀrdegrunder. Undersökningen bygger pÄ en enkÀt som jÀmförs med den Nationella UtvÀrderingen (NU03). EnkÀten kommer fram till att eleverna i BÄstad har grundlÀggande kunskaper inom historia och angÄende de vÀrdegrunder som har undersöks lever eleverna över lag upp till dem. Typiskt för svaren frÄn enkÀten Àr dess oregelbundenhet. Det gÄr endast i ett fÄ antal fall att utlÀsa ett samband med yttre faktorer.

Byggnader kan rymma personliga minnen frÄn svunnen tid i form av en privat levnadshistoria. De kan ocksÄ genom sin ursprungligt avsedda funktion rymma information om den tidens ideal och förutsÀttningar. Byggnader Àr en del av vÄr historia och dÀrmed Àven av vÄrt kulturarv. För att bevara detta arv, byggnadernas historia och den information som de kan ge skyddas vissa av dessa i Sverige enligt svensk lag och internationellt enligt FN:s vÀrldskulturarvskonvention. Detta arbete behandlar ett exempel pÄ en byggnad, RiksmannagÄrden i Alvesta, som Àr byggnadsminnesmÀrkt vilket innebÀr att det skyddas utifrÄn kulturminneslagen av lÀnsstyrelsen.

Syftet med denna studie har varit att undersöka fyra lÀrares uppfattningar och tankar om kristen tro i arbetet pÄ en mÄngkulturell skola. I arbetet ingÄr intervjuer med fyra kristna lÀrare och deras perspektiv över att vara religiös i ett mÄnkulturellt samhÀlle. Arbetet innehÄller ocksÄ en lexikon definition och litteraturgenomgÄng om religion, kultur, samhÀlle och religion i skolans historia. I arbetet framkom det att tro bland annat inte Àr nÄgot man talar högt om utan nÄgot privat men samtidigt inget man förnekar. Acceptans för andra religioner och deras högtider fanns men förstÄelsen för dessa var svÄr.

Denna processbeskrivning syftar till att med utgÄngspunkt i kökstrÀdgÄrdens historia och skogstrÀdgÄrdens principer utforma ett förslag till en kökstrÀdgÄrd med flerÄriga vÀxter. TrÀd, buskar och perenner med Àtliga delar och som Àr hÀrdiga i zon 3 har anvÀnts till förslaget. Genom studier av skogstrÀdgÄrdens principer och kökstrÀdgÄrdens historia har jag kommit fram till en utformning som Àr gemensam för tre olika tidsepoker och som, för att den ska bli lÀttskött, stödjer sig pÄ skogstrÀdgÄrdens principer. De trÀd, buskar och perenner som anvÀnts för gestaltningsförslaget har spaltas upp i vÀxtlistor dÀr de vÀxter som var specifika för den enskilda tidsepoken finns i ett kvarter. Det Àr tre kvarter med typiska vÀxter för varje tidsepok och ett kvarter med specifika skogstrÀdgÄrdsvÀxter.

Trots den centrala lokaliseringen och det vackra lÀget vid vattnet upplevs Tullhamnen som en av Kalmar centrums baksidor. Tullhamnen kÀnnetecknas idag av stora asfaltytor som upplÄts för bilparkering och trafikstrÄk. All vattenkontakt i omrÄdet avsÀtts idag för bilens ÀndamÄl - för parkering och vÀgar. Uppsatsen undersöker hur Tullhamnens möjligheter kan tas tillvara och utvecklas utifrÄn sina planeringsförutsÀttningar. Arbetet kretsar kring tre identitetsbÀrande grundförutsÀttningar; * Den centrumnÀra lokaliseringen.