I detta arbete underso?ks niondeklassares attityder gentemot bilda?mnet, graffiti samt den illegala aspekten av graffiti. Graffiti a?r ett visuellt uttryck vars vara eller icke vara i skolans bilda?mne a?r omdebatterat. I fo?rha?llande till Jan Thavenius (2003) resonemang om skolans ra?dsla fo?r att info?rliva en radikal estetik i undervisningen framsta?r graffiti som a?mnesstoff som en va?lkommen didaktisk utmaning.

Urininkontinens drabbar ungefär hälften av de män som genomgått en radikal prostatektomi. I Sverige utförs cirka 2400 operationer årligen och antalet antas stiga i takt med att befolkningen blir allt äldre. I relation till antalet operationer som årligen genomförs är sannolikheten stor att som sjuksköterska möta män som lever med urininkontinens som postoperativ komplikation. Forskning visar att urininkontinens ofta orsakar ett betydande lidande för individen och det är därför av betydelse att männens upplevelser uppmärksammas. Syftet med litteraturstudien var att belysa mäns upplevelser av att leva med urininkontinensefter radikal prostatektomi och baserades på tolv vetenskapliga artiklar.

Syftet med studien var att, utifrån en kvalitativ ansats, undersöka nio förskollärares syn på estetik i förskolan. Genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer ville vi ta del av förskollärarnas personliga tankar om och erfarenheter av estetik. Vi ämnade undersöka hur de beskriver den estetiska verksamheten, deras roll och förhållnings-sätt till området. Resultatet visade att förskollärarna framhåller estetik som betydelsefullt, men att begreppet är svårtolkat. Förskollärarna redogjorde för att estetiska aktiviteter sker dagligen, då främst via musik och bild.

Syfte. Att belysa vad den vetenskapliga litteraturen skriver om mäns upplevelser av urininkontinens och erektil dysfunktion efter radikal prostatektomi (RP) och dess påverkan på det dagliga livet. Bakgrund. Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige och år 2010 diagnostiserades nästan 10 000 män med prostatacancer. Vid lokaliserad prostatacancer är ett av behandlingsalternativen radikal prostatektomi.

Jag har i mitt examensarbete jobbat med framtagningen av en vattenflaska för en hållbar utveckling. En vattenflaska där användningsområdet är för vardagligt bruk. Arbetet har en inriktning mot estetik och hållbarutveckling. Jag har tittat på vilken miljöinverkan buteljerat vatten har, undersökt estetik som begrepp och gjort research. Detta är sedan följt av en designprocess innehållande skissprocessen, användarstudie, och designmetoder vilket leder fram till en prototyp av en produkt.

Davidsson, Karin & Dornwald, Katharina. På tal om estetik. En diskursanalytisk studie av Statens Offentliga Utredningar/Speaking about aesthetics. A discourse analytic study of two official government reports. Examensarbete på avancerad nivå, 15 högskolepoäng.

Erektil dysfunktion är en biverkan efter radikal prostatektomi. Män som drabbas av erektil dysfunktion påverkas både psykiskt och fysiskt. Försämrade sexuella funktioner är fortfarande, idag 2010, belagda med viss tabu. Syftet med studien var att beskriva mäns upplevelser av att leva med erektil dysfunktion efter radikal prostatektomi vid prostatacancer. Studien genomfördes som en litteraturstudie.

Syftet med studien var att genom semistrukturerade intervjuer undersöka vilken betydelse förskollärare tillskriver sina egna intressen och erfarenheter i arbetet med estetik samt vilken uttryckform förskollärare anser som lättast och svårast att arbeta med. Semistrukturerade intervjuer valdes då det gav plats för följdfrågor och djupare intervjuer. Resultatet visar att förskollärares intressen och erfarenheter kan påverka hur estetik väljs att användas i förskolan. Resultatet visar även att förskollärare såg olika på vad som var lättast respektive svårast med estetik men det som ansågs lättast var musik och det svåraste var drama. Slutsatser som framkom utifrån studien var att förskollärarna ansåg sig vara medvetna om vad estetik innebar men att kunskaperna kring olika uttrycksformer var otillräckliga för att medvetet våga användas i verksamheterna.

Syftet med utvecklingsarbetet är att utveckla kunskap hos oss och andra lärare om hur estetik kan användas som redskap i läs- och skrivinlärningen i årskurs ett. Detta gjorde vi genom att skapa en handbok med estetiska övningar där ele-ver övar sin läs- och skrivförmåga. Vi valde aktionsforskning som metod och har använt oss av ett kvalitativt arbetssätt där vi genomförde intervjuer och ob-servationer. Vår handbok är en produkt av våra erfarenheter som vi utvecklat genom att läsa tidigare forskning, genomföra observationer och intervjuer och genom att ha ett samarbete med verksamma lärare. Eftersom lärarna uttrycker en vilja att ta del av handboken drar vi slutsatsen att detta utvecklingsarbete och vår handbok kan vara en del av processen där estetiken får en självklar plats som redskap i läs- och skrivinlärningen.

Studiens syfte är att undersöka lärarnas attityder till estetik i undervisningen i förskola och skola. Utifrån vår grundläggande teori, har tio intervjuer genomförts med lärare i förskola och grundskola.Forskningsfrågorna som har behandlats för att komma fram till resultatet är: Hur definierar lärarna begreppen estetik och estetiska lärprocesser? Arbetar lärarna med estetiska lärprocesser och om så är fallet, på vilket sätt? Vad gör de? Hur gör de och varför?Resultatet visar att alla lärare har positiva inställningar till estetik och att de använder estetiska lärprocesser på olika sätt i sina verksamheter. Enligt respondenternas utsagor förknippas estetik med bild, musik, drama, skapande, sinnliga upplevelser och rörelse, vilka används för att skapa mening om kunskap och förståelse. Enligt Lindströms (2008) modell använder både förskollärarna och grundskollärarna sig mest av lärande MED estetik, vilket handlar om att barnen, med hjälp av estetiken, lär sig andra ämnen.

Detta examensarbete handlar om estetik. Huvudsyftet med arbete var att synliggöra på vilka sätt lärare ser på den estetiska verksamheten i skolan. Den lärarkategori som vi valt att rikta in oss på är högstadielärare som undervisar inom SO-blocket. Anledningen till att vi i detta arbete valt att fokusera på det estetiska området inom skolan berodde framförallt på den omorganisation som skedde inom lärarutbildningen under det tidiga 2000-talet. Omorganisationen innebar, för det estetiska området, att ett större fokus kom att riktas på den estetiska verksamheten än vad som tidigare varit fallet.

In this development essay, we are trying to answer how drama studies in education could develop as a subject. Through participation observations and drama lessons in a development group we investigated how drama could develop within multimodality and how this new thinking could promote the identity among the youth. Two different drama lessons and one test lesson constitute our qualitative method. The methods we mainly used were participation observation and reflection. Through Lalanders and Johanssons, Skolan och den radikala estetikens and Ziehes theories we are trying to answer our questions.

Att få prostatacancer och genomgå en radikal prostatektomi är en omvälvande upplevelse. Det finns en möjlighet till bot men också en risk för komplikationer i form av urininkontinens och erektil dysfunktion. Patienterna tacklar situationen på olika sätt och använder sig av olika copingstrategier. Syftet med denna uppsats var att belysa hur den radikalt prostatektomerade patienten upplever sinsituation, vilka behov han har av information samt vilka copingstrategier han använder sig av. Syftetvar också att belysa sjuksköterskans roll i patientkontakten med prostatektomerade patienter.

Den här rapporten behandlar ett kandidatarbete som utfördes mot Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling. Arbetet gick ut på att modernisera det existerande programmet MODEST som använts för att beräkna optimala energisystem. Moderniseringen gjordes genom att skapa programmet Humble, vars funktionalitet bygger på MODEST.I den här rapporten beskrivs hur program kan utvecklas för att de ska vara enkla att använda, samt hur de kan konstrueras för att möjliggöra vidareutveckling. Dessa aspekter framställdes av kunden som viktiga i projektet.Gruppens tillvägagångssätt för att utveckla programmet förklaras och en överskådlig bild över den arkitektur som använts ges. De erfarenheter som gruppen förskaffat sig under projektet beskrivs och reflekteras över.

Syftet med detta arbete är att förstå hur lärare levandegör kunskap i en skola för alla samt att förstå pedagogers förhållningssätt till estetiska uttrycksformer i skolan. Vidare syftar studien på att beröra eventuella begränsningar som lärare ser med att införliva estetik i den egna un-dervisningen. Jag har använt mig av två kvalitativa datainsamlingsmetoder, observation och intervju. De utvalda informanterna är fyra verksamma lärare i olika åldrar och arbetar på olika skolor. Mitt resultat visar att lärare anser att kunskap får liv när läraren själv har ett intresse av och känner en säkerhet i både det innehåll och den form man undervisar i.