Sammanfattning Petter Ulmert (2013), Samtalets betydelse för organisatoriskt lÀrande (Significance of conversation for organizational learning), Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och SamhÀlle, Malmö högskola. ProblemomrÄde Detta arbete handlar om hur kunskap och lÀrande uppstÄr i samtal. Jag har undersökt hur anstÀllda uppfattar denna process och hur de tÀnker kring en organisations förstÄelse för fenomenet som sÄdant. Informanterna har fÄtt diskutera hur och nÀr samtal blir lÀrande, reflektera över sina erfarenheter och i fokusgruppen ta del av andras. PÄ sÄ sÀtt kan man sÀga att arbetet i sig sjÀlvt bidrar till det kunskapande och lÀrande som jag Àr ute efter att skapa en större förstÄelse för. Syfte Studien syftar till att skapa en tydligare bild av hur organisatoriskt lÀrande och kunskap genereras i samtal. Mina preciserade frÄgestÀllningar Àr; Vilka faktorer inverkar pÄ samtalets förmÄga att bli lÀrande? Hur pÄverkas lÀrande samtal av interaktion deltagarna emellan? Hur uppfattar anstÀllda i olika organisationer möjligheter till lÀrande samtal? Metod och teori Jag har anvÀnt ostrukturerad fokusgrupp för insamling av empiri.

Beata Izabella Tarczynska (2012). Utan sjÀlvkÀnsla inget lÀrande- en fenomenologisk fallstudie om elevernas upplevelser av undervisning (With no esteem no learning- a fenomenological case studies on students`perceptions of teaching). Pedagogik, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola. Uppsatsen Àr en fallstudie inspirerad av fenomenologi och baserad pÄ elevernas upplevelser av undervisningsmetoder, innehÄll och sjÀlvuppfattning i relation till undervisningen. Studien syfte Àr att bidra med kunskap och insyn i elevernas egna upplevelser av undervisning. Ett annat syfte Àr att förstÄ hur undervisningsmetoder pÄverkar elevernas sjÀlvkÀnsla.

Abstract Kristensson, Carina och Klintbo, Eva (2014) Handledning ur ett specialpedagogiskt perspektiv, En studie av sex specialpedagogers syn pÄ handledning i förskolan (Tutoring from a Special Educational Perspective). Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö Högskola Bakgrund Vi upplever att specialpedagogisk handledning Àr nÄgot som pedagoger i förskolan allt oftare efterlyser och att det Àr ett av vÄra frÀmsta verktyg som specialpedagoger för att ta till vara och utveckla kompetens i förskolan. DÀremot upplever vi att det inte finns nÄgon tydlig beskrivning av specialpedagogens handledningsuppdrag i förskolan eller sÄ mycket forskning kring detta Àmne. DÀrför Àr det angelÀget för oss som blivande specialpedagoger och handledare att bidra med ytterligare perspektiv kring detta uppdrag och dÀrmed ett förtydligande av handledarrollen, handledningens syfte och pÄ vilket sÀtt handledningen kan bidra med verksamhets- och kompetensutveckling. Genom att göra detta tÀnker vi att fler specialpedagoger och skolledare ser handledningen som ett verktyg för ökad mÄluppfyllelse i arbetet med att möta alla barn i förskolan.

Bilén, Jenny och Friman, Petra (2015). Handledning, rÄdgivning eller konsultation? - En studie om fyra specialpedagogers handledaruppdrag (Tutoring, counseling or consultation? - A study of four special educators assignment). Specialpedagogprogrammet, LÀrande och samhÀlle, Skolutveckling och ledarskap, Malmö högskola Bakgrund VÄrt intresse för handledning vÀcktes under kursen: Att leda professionella samtal. DÄ fick vi en förstÄelse för hur viktig handledning Àr för pedagoger i förskola och skola.

Sammanfattning Britta Kaleta (2014) Elevassistenters arbete i en utmanande skolmiljö och elever med utvecklingsstörning och autism. (Student Assistants work in a challenging school environment and students with learning disabilities and autism). SpeciallÀrarprogrammet inriktning utvecklingsstörning, LÀrande och samhÀlle, Skolutveckling och ledarskap, Malmö Högskola Bakgrund: UtifrÄn egna erfarenheter av att ha arbetat inom gymnasiesÀrskolans individuella program med inriktning autism har specialpedagogiska frÄgestÀllningar uppstÄtt kring elev-assistenter och deras yrkesroll. FrÄgestÀllningar som vÀckt mitt intresse Àr bland annat vilka arbetsuppgifter, faktiska metoder och teoretiska kunskaper har elevassistenter som arbetar i en utmanande miljö? Att arbeta som elevassistent inom gymnasiesÀrksolans individuella program med inriktning autism innebÀr en annorlunda arbetssituation Àn att vara elevassistent inom en ?vanlig klass?.

Abstrakt Furtenbach, Charlotte & Magnusson, Jessica (2013). Men han har ju fÄtt en iPad?! (But, hasn?t he got an iPad?), Magisterprogrammet, Specialpedagogik, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle. ProblemomrÄde. Det finns idag en uppsjö av kompletterande teknikstöd att erbjuda elever som upplever svÄrigheter i sina studier. Trots det upplever mÄnga, bÄde elever, lÀrare och förÀldrar, att resultatet inte blir vad man hade hoppats pÄ.

Sammanfattning/abstrakt Dunér, Pia (2014) ?Design for all? ? ett perspektiv pÄ inkluderingsbegreppet (?Design for all? - A perspective on the concept of inclusion) Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola ProblemomrÄde Begreppet ?Design for all? kommer frÄn forskningsfÀltet ?disability studies? och bygger pÄ en förÀndring i synsÀttet hos de som arbetar med personer i behov av sÀrskilt stöd, för att dessa personer ska ses som subjekt med rÀttigheter och möjlighet till delaktighet, och inte som objekt. Teorin fokuserar inte bara pÄ individer med funktionshinder utan involverar alla individer som Àr i svÄrigheter utifrÄn exempelvis etnicitet, social klass och kön. Jag inspirerades till att anvÀnda begreppet i min studie vid en förelÀsning av Claes Nilholm dÀr han nÀmnde det som en vidareutveckling av inkluderingsbegreppet. Jag anser att begreppet ?Design for all? Àr intressant utifrÄn att det delvis bryter mot de gamla termerna integrering och inkludering.

Sammanfattning/abstrakt Gunilla Olin och Cecilia Petersson (2015). SprÄkstörning och lÀrande ? praktisk-estetiska aktiviteter i en upplevelsebaserad inlÀrning. Language impairment and learning ? practical-aestethic activities in an informal setting.

Erika Sigeback (2015), Mot samma mÄl - en fallbeskrivning av hur en skola styrs i en kommun (Towards the Same Goal - a Case Study of how a School is guided in a Municipality), Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och SamhÀlle, Malmö Högskola Bakgrund: LÀrarnas kompetens, engagemang, förvÀntningar och ledarskap har betydelse för elevernas resultat. PÄ samma sÀtt spelar rektorn en viktig roll för hur framgÄngsrikt lÀrarna kan utföra sitt uppdrag (Skolinspektionen, 2010). AlltsÄ den som leder spelar en viktig roll för hur vÀl en verksamhet lyckas. Specialpedagogen ska enligt examensordningen visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper. Vidare visa förmÄga att kritiskt och sjÀlvstÀndigt identifiera, analysera och medverka i förebyggande arbete samt i arbetet med att undanröja hinder och svÄrigheter i olika lÀrmiljöer. Specialpedagogen ska visa förmÄga att analysera svÄrigheter pÄ organisations-, grupp- och individnivÄ (SFS 2007:638). Tidigare forskning visar bland annat att det brister i förtroendet mellan leden i styrningen av skolan (Nihlfors och Johansson, 2013) samt att det finns en bristfÀllig kunskap om kommunal mÄlstyrning bland lÀrare (Henningsson-Yousif, 2003), varpÄ det finns ett allmÀnintresse att belysa hur styrningen av en skola kan gÄ till. Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med denna fallbeskrivning Àr att undersöka hur en mindre kommun i södra Sverige valt att organisera styrningen av skolan.