Föreliggande uppsats har som syfte att undersöka gymnasieelevers uppfattningar om arbetet med bedömningsmatriser i Àmnet svenska. UtgÄngspunkten Àr det systematiska kvalitetsarbete som bedrivs pÄ den undersökta gymnasieskolan, vilket strÀvar efter att utveckla den formativa bedömningen. ForskningsfrÄgor som stÀlls Àr hur eleverna arbetar med bedömningsmatriserna, vad de uppfattar som tydligt respektive svÄrt att förstÄ i matriserna samt pÄ vilket sÀtt det formativa arbetssÀttet skulle kunna utvecklas utifrÄn elevernas uppfattningar. Det teoretiska ramverk som antas Àr Marnie Thompson och Dylan Wiliams (2007) modell över nyckelstrategier i formativ bedömning, vilka bestÄr av att lÀraren, eleven och dennes klasskamrater interagerar för att mÄlet för undervisningen ska bli tydligt, var eleverna befinner sig i förhÄllande till mÄlet och hur de kan arbeta vidare för att utveckla sitt lÀrande. Detta sker bland annat genom att undervisningens mÄl och kriterier delges eleverna, vilket sker i anvÀndandet av bedömningsmatriser. Den empiriska metoden gick ut pÄ att uppsatsförfattaren delade ut en enkÀt till totalt 66 elever i kurserna Svenska 1, 2 och 3 pÄ den undersökta gymnasieskolan.

Abstract Hantosi, Susann & Åström, Karin (2011). Motivation och lustfyllt lĂ€rande ur ett specialpedagogiskt perspektiv (Motivation and pleasurable learning from a special educational perspective) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LĂ€rarutbildningen, Malmö Högskola. Examensarbetet behandlar specialpedagogens förhĂ„llningssĂ€tt i omrĂ„den som rör gymnasieelevers motivation och lustfyllda lĂ€rande i förebyggande och Ă„tgĂ€rdande syfte med fokus pĂ„ individ-, grupp-, och organisationsnivĂ„. Tanken med detta arbete Ă€r att den nyvunna kunskapen ska utveckla oss i vĂ„r kommande specialpedagogroll och att detta i sin tur ska pĂ„verka organisationen som helhet, men framförallt gynna den enskilde eleven i dennes fortsatta kunskapsutveckling. VĂ„ra forskningsfrĂ„gor Ă€r följande: ? Hur kan specialpedagogen arbeta förebyggande, vad det gĂ€ller att ta till vara elevens motivation och kĂ€nsla av lustfyllt lĂ€rande? ? Hur kan specialpedagogen arbeta Ă„tgĂ€rdande, vad gĂ€ller att ta till vara elevens motivation och kĂ€nsla av lustfullt lĂ€rande? Vi utgĂ„r ifrĂ„n det sociokulturella- och det salutogena perspektivet och teorier som faller inom ramen för dessa perspektiv. Undersökningen genomfördes med hjĂ€lp av en kvalitativ halvstrukturerad intervjuform.

Jag har i detta arbete försökt belysa nÄgra uppfattningar ledning, personal och elever pÄ en skola har rörande en reform dÀr en gymnasieskola gÄr frÄn ett begrÀnsat antal datorer till en dator per elev. Skolan i frÄga befann sig vid undersökningens genomförande i reformens första skede, vilket innebar att det endast var en tredjedel av eleverna som dittills fÄtt sina datorer. Undersökningen har utförts genom intervjustudier med 12 informanter. Dessa studier analyserades sedan genom kvalitativ intervjuanalys, vilken gÄr ut pÄ att lyfta ut de uppfattningar som framgÄr i intervjuerna formulerade i olika kategorier. Uppfattningarna har sedan jÀmförts med varandra samt med annan forskning pÄ omrÄdet. Resultatet undersökningen visar pÄ mÄnga likheter mellan den undersökta skolan och andra skolor med en dator per elev.

Syftet med denna komparativa, enkÀtbaserade studie var att synliggöra eventuella skillnader i uppfattningen om processen för bedömning av lÀrares prestationer hos skolledare i nÄgra skolor i Sverige och pÄ nÄgra internationella skolor. I litteratur-genomgÄngen gick jag igenom ett antal faktorer alt. delmoment som skulle kunna stödja en systematisk utvÀrderingsprocess och jag placerade in lÀrarutvÀrdering som ett led i skolutvecklingsarbete, ett led i den enskilde lÀrarens professionsutveckling och ett verktyg som stöd för att individuell lönesÀttning (pÄ de skolor dÀr lön/anstÀllnings-kontrakt kopplas till prestation). Sex olika förutsÀttningar för utvÀrdering av lÀrare presenterades, vilka kopplades till ett systematiskt arbete med lÀrarutvÀrdering pÄ skolor. UtifrÄn dessa stÀllde jag upp tvÄ utgÄngspunkter, vilka jag avsÄg att utvÀrdera genom denna enkÀtundersökning: att skolenheter som har en tydlig vision/mission/vÀrdegrund har en mer strukturerad process för bedömning av lÀrares individuella prestationer och att skolledarna pÄ de internationella skolorna som deltar i undersökningen genomför en mer systematisk utvÀrdering av lÀrarnas arbete.

Syfte: Syftet med studien Àr: Att fÄ kunskap om pedagogers kompetensutveckling genom arbetet i en studiecirkel om lÀsinlÀrning och lÀsförstÄelse. Den övergripande frÄgestÀllningen blir: Hur bidrar samtal i en studiecirkel till pedagogers kompetensutveckling i att kunna identifiera och stödja elevers lÀsstrategier och lÀsförstÄelse. Teoretisk inramning och metod: Jon Ohlssons organisationspedagogiska perspektiv anvÀnds som det övergripande teoretiska ramverket. Det innefattar lÀrares organiserande av lÀrande och samarbete genom att utbyta erfarenheter och utveckla kompetens, vilket kommer organisationen till del. Studien Àr utförd i en kommunal F-5-skola som ligger i en av Göteborgs kranskommuner.

Sammanfattning Titel: ?LĂ„t det rĂ€tta komma in? ? en diskursanalys av tre planeringsmöten i förskolan. ?To Let the Right Things In? ? a Discourse Analysis of Planning Meetings in Three Swedish Preschools. Författare: Linda Henryson, Sarah Sandin Examensarbete: Specialpedagogprogrammet 90 hp, LĂ€rande och samhĂ€lle, Skolutveckling och ledarskap, Malmö högskola Handledare: Kristian Lutz Examinator: Lotta Anderson Datum: 2014-01-16 I föreliggande examensarbete studeras tre planeringsmöten pĂ„ tre olika förskolor i SkĂ„ne. Bakgrund Med hjĂ€lp av diskursanalytiska begrepp och socialkonstruktionistisk hĂ„llning analyseras ljudupptagningar frĂ„n lĂ€rarnas planeringsmöten. Burr (1995) framhĂ„ller fyra grundpelare inom socialkonstruktionismen: ? Kritisk hĂ„llning till kunskap som tas för given. ? Historisk och kulturell bundenhet. ? Kunskap konstrueras genom sociala processer. ? Kunskap och sociala handlingar gĂ„r hand i hand. Syfte Följande frĂ„gestĂ€llningar behandlas: ? Hur konstrueras barns lĂ€rande i lĂ€rarnas planeringsmöten i förskolan? ? PĂ„ vilka sĂ€tt beskrivs barngruppen respektive enskilda barn? ? Är specialpedagogens roll synlig i planeringsmötena, och i sĂ„ fall pĂ„ vilka sĂ€tt? 4 Metod DĂ„ förskolan Ă€r en vĂ€lkĂ€nd kontext för oss bĂ„da ansĂ„g vi att diskursanalys skulle vara en bra metod för att fĂ„ grepp om det vardagliga. Ljudupptagning av lĂ€rarnas diskussioner valdes, dĂ„ detta ansĂ„gs pĂ„verka lĂ€rarna i mindre utstrĂ€ckning Ă€n videoupptagning eller om vi skulle befinna oss i rummet. Analys I analysen speglas det empiriska materialet mot Burrs (1995) fyra grundpelare samt tidigare forskning.

Abdulkarim Ismail, Amna & FellnÀs, Ingela (2014). SprÄkstörning i ett flersprÄkigt perspektiv. En fallstudie. Language impairment in a multilingual perspective. A case study.

Abstract Schumacher, Lisa (2014) Tre kvinnors berÀttelser om sin uppvÀxt - en narrativ studie om ADHD (Three women?s stories about their early life ? a narrative study about ADHD) Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola. ProblemomrÄde Studien tar avstamp i att det i skolor och förskolor finns mÄnga barn i behov av sÀrskilt stöd, exempelvis med ADHD-diagnos. Att vara empatisk betyder att förstÄ och att lÄta förstÄelse vara vÀgledande i kontakten med nÄgon annan (Kinge 2000). Jag menar att det finns begrÀnsad förstÄelse för hur barn med ADHD upplever sin situation och vad som pÄverkar dem. Syfte Syftet med studien Àr att skapa förstÄelse kring hur det kan vara att vÀxa upp och ha ADHD.

Jakobsson, Cecilia (2015). Samspelets möjligheter och svÄrigheter mellan professionella vuxna och ensamkommande ungdomar. Possibilities and difficulties of interaction, between professionals and unaccompanied youth. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola. Uppsatsens syfte Àr att tolka möjligheter och svÄrigheter i mötet mellan ensamkommande ungdomar och professionella vuxna som arbetar pÄ gruppboende för just ensamkommande i Äldrarna 14-17 Är. Det empiriska materialet bygger pÄ fem kvalitativa djupintervjuer med informanter som alla möter eller har mött ensamkommande ungdomar i sitt dagliga arbete pÄ gruppboenden.

SyfteSyftet har varit att undersöka vilka faktorer som pĂ„verkar förĂ€ndringsprocesser i arbetet kring de statliga rekommendationerna om 30 minuters daglig fysisk aktivitet i skolan. FrĂ„gestĂ€llningarna var följande: Hur pĂ„verkar staten och kommunen arbetet kring de statliga rekommendationerna i skolan? Vad pĂ„verkar arbetet med att göra elever dagligt fysiskt aktiva i skolan? GĂ„r det i skolan att leva upp till de statliga rekommendationerna? Är det nĂ„gon skillnad pĂ„ hur de olika stadierna efterlever de statliga rekommendationerna?MetodData har samlats in via en textundersökning av statliga och kommunala dokument samt 104 enkĂ€ter frĂ„n slumpmĂ€ssigt valda lĂ€rare och rektorer i samtliga kommunala skolor i en stockholmskommun.ResultatTextundersökningen visar att det staten gjort för att pĂ„verka skolan kring den dagliga fysiska aktiviteten Ă€r: tillĂ€ggen i Lpo94 och Lpf94 samt skapandet av NCFF (Nationellt centrum för frĂ€mjande av fysisk aktivitet hos barn och ungdom) och Myndigheten för skolutveckling för att de skall stödja och inspirera skolor i deras arbete. FrĂ„n kommunens sida Ă€r det genom deras barn- och utbildningsplan, dĂ€r de beskriver vad skolan skall arbeta efter.Vad som pĂ„verkar arbetet kring detta Ă€r enligt enkĂ€ten: 1) Tidsbrist, 2) att lĂ€rare inte prioriterar fysisk aktivitet, 3) att lĂ€rare inte kĂ€nner sig bekvĂ€ma i hur man aktiverar barn och ungdomar, 4) samarbetet lĂ€rare emellan samt 5) viljan att arbeta med detta i skolan.Var sjĂ€tte lĂ€rare och var sjunde rektor kĂ€nner inte till de statliga rekommendationerna dĂ€remot ansĂ„g 97% att det Ă€r viktigt att vara fysiskt aktiv i skolan. Av de svarande ansĂ„g majoriteten att det Ă€r all personals ansvar att eleverna Ă€r fysiskt aktiva i skolan.

Specialpedagogisk handledning har enligt mÄnga forskare blivit ett svar pÄ de förÀndringar som skett inom förskolan. Exempel pÄ dessa förÀndringar Àr; förskolans övergÄng frÄn Social-styrelsen till Skolverket, utbyggnaden av förskolan, tillkomsten av förskoleklass och inte minst de betydligt större barngrupper som idag blivit mer regel Àn undantag. I samband med övergÄngen till skolverket blev förskolans förestÄndare rektor, och ersatte den ledarroll tidiga-re förestÄndare hade. I samband med detta dök en ny yrkeskategori upp, specialpedagogen, som Äterfanns som handledare ? ett verktyg för förskola och skola i förÀndrings- och utveck-lingsarbeten.Studiens syfte var att undersöka om och pÄ vilket/vilka sÀtt handledning har betydelse.

Abstract Titel: FörvÀntningar pÄ lÀrare i gymnasiesÀrskolan, en studie inom ett gymnasieförbund sett ur olika perspektiv. (Expectations on teachers working at a special school with mentally handicapped children A study seen out of different perspectives). Författare: Dag Simmingskiöld, Ann-Charlotte Pregler Typ av arbete: C-uppsats (15 p) Handledare: Kristian Lutz. Examinator: Marie Leijon Kurs: Förberedande kurs för specialpedagogik Program: LÀrarprogrammet, Malmö högskola Datum: Mars 2011 Syfte Studiens huvudsyfte var att undersöka vilka förvÀntningar det finns pÄ lÀrare som arbetar inom gymnasiesÀrskolan. Undersökningen avsÄg att besvara syftet utifrÄn tre frÄgestÀllningar. Vilka förvÀntningar finns det hos olika grupper pÄ lÀrare som arbetar inom gymnasiesÀrskolan och hur de lever upp till dessa? Uppfattar deltagarna att eleverna trivs? Vilka förÀndringar har skett inom gymnasiesÀrskolan och vilka tankar och orsaker ligger till grund för dessa? Metoden Hur gick vi tillvÀga? Efter samtal med vÄr handledare, Kristian Lutz, och de tips vi fick beslöt vi oss för tvÄ parallella metoder.

Bakgrund: Handledning Àr ett Àmne som ligger i tiden bÄde inom förskolans och inom skolans vÀrld. Centralt i vÄr studie Àr hur handledningen praktiskt bedrivs av specialpedagoger samt hur de talar om handledning som verktyg och om sin handledarroll. DÄ man som samtalsledare ocksÄ har en möjlighet att styra samtalet sÄg vi begrepp som ansvar, makt och pÄvekan som viktiga ord att föra fram i vÄr studie. Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att belysa hur de tillfrÄgade specialpedagogerna talar om handledningssamtalet och sin handledarroll, samt om begrepp som makt, pÄverkansmöjlighet och ansvar i ett specialpedagogiskt perspektiv. UtgÄngspunkten för studien Àr att synliggöra olika diskurser inom Àmnet och belysa det faktum att hur specialpedagogerna talar om handledning, ansvar, makt och pÄverkan ger olika konsekvenser för verksamheten och för barn i behov av sÀrskilt stöd.

Syfte: Mitt syfte med denna uppsats Àr att undersöka hur lÀrare upplever klÀdselns betydelse för hur man blir framgÄngsrik i sin yrkesroll. Om klÀdseln har betydelse, pÄ vilket sÀtt bidrar den till lÀrares professionalitet? Bakgrund: Ord som professionell, kompetent och utvecklingsinriktad anvÀnds flitigt i bÄde media och marknadsföring. Inför anstÀllningsintervjuer ges rÄd och direktiv för hur du ska skriva ditt CV, svara pÄ intervjufrÄgor och hur du ska klÀ dig för att ge ett professionellt intryck. Estetisk kompetens Àr ett relativt nytt begrepp som introducerats som komplement till formell, social och emotionell kompetens och dÄ framförallt inom handeln.

Syfte: Studiens syfte var att beskriva och analysera relativt nyexaminerade speciallÀrares nulÀge och önskelÀge betrÀffande yrkesroll, arbetsuppgifter och arbetssituation. Vi ville undersöka i vilken utstrÀckning speciallÀrare arbetar som speciallÀrare och pÄ vilket sÀtt deras didaktiska kompetenser framtrÀder och tas till vara i undervisning och i skolutveckling.Teori: Studien har genomförts inom den specialpedagogiska disciplinen. Studiens teoretiska utgÄngspunkt Àr professionaliseringsteori, som bygger pÄ yrkens utveckling mot en profession. I professionaliseringsteorin intresserar man sig för sambandet mellan profession, kunskap och möjligheten för yrkesgrupper att omsÀtta detta i yrkespraktiken Metod: Studien grundade sig pÄ enkÀtsvar frÄn 32 speciallÀrare examinerade frÄn Göteborgs Universitet Ären 2011-2013. För att fÄ svar pÄ studiens syfte valdes bÄde en kvantitativ och kvalitativ ansats.