I dagens arbetsliv har manliga chefer en o?verordnad sta?llning. Denna o?verordning bottnar dels i att ma?nnens ko?nstillho?righet utgo?r norm i en samha?llelig ko?nsmaktsordning och dels i att chefsbefattningen inneba?r en inflytelserik position. Intresseomra?det fo?r denna studie har varit att utforska manliga chefers tva?faldiga o?verordning na?r de utgo?r minoritet pa? en kvinnodominerad arbetsplats.

Det finns en problematik för ensamstÄende förÀldrar att pÄ ett tillfredstÀllande sÀtt balansera arbetsliv och familjeliv, Àn mer problematisk blir situationen om barnet eller barnen har sÀrskilda behov. Studiens syfte Àr att belysa, analysera och skapa en förstÄelse för hur karriÀrutvecklingen formas för ensamstÄende förÀldrar till barn med sÀrskilda behov. I fokus Àr förÀldrars karriÀrutveckling efter att ha fÄtt barn med sÀrskilda behov. Informanternas bakgrund, karriÀrutveckling, samhÀllsstöd samt förÀndringen det innebar att fÄ barn med sÀrskilda behov, Àr fyra faktorer som sÀrskilt belyses. Examensarbetet utgÄr frÄn en hermeneutisk ansats.

Det finns en problematik för ensamstÄende förÀldrar att pÄ ett tillfredstÀllande sÀtt balansera arbetsliv och familjeliv, Àn mer problematisk blir situationen om barnet eller barnen har sÀrskilda behov. Studiens syfte Àr att belysa, analysera och skapa en förstÄelse för hur karriÀrutvecklingen formas för ensamstÄende förÀldrar till barn med sÀrskilda behov. I fokus Àr förÀldrars karriÀrutveckling efter att ha fÄtt barn med sÀrskilda behov. Informanternas bakgrund, karriÀrutveckling, samhÀllsstöd samt förÀndringen det innebar att fÄ barn med sÀrskilda behov, Àr fyra faktorer som sÀrskilt belyses. Examensarbetet utgÄr frÄn en hermeneutisk ansats.

Examensarbetet behandlar urval rön av betydelse för elevers sjÀlvförtroende funna i litteratur och elektroniskt tillgÀngliga uppsatser, doktorsavhandlingar och artiklar. Bibliotek, Libris, ERIC och DIVA Àr huvudsakliga kÀllor. Engelska och svenska kÀllor har analyserats. NÄgra teoretiska ansatser har pÄverkat urvalet. Georg H.

Vi vill med denna uppsats klarlÀgga om chefernas agerande har nÄgon betydelse för i vilken omfattning deras medarbetare blir lÄngtidssjukskrivna. För att fÄ en ökad förstÄelse för sambandet undersöker vi Àven nÀrmaste chefens arbetssituation. Vi har valt att titta pÄ vad andra skrivit i Àmnet och pÄ sÄ sÀtt uppfylla vÄrt syfte. Det Àr mÄnga som skrivit om ledarskapets pÄverkan pÄ sjukskrivningar, men det finns ingen jÀmförelse emellan de olika uppsatserna/utredningarna. Det vi gjort Àr att jÀmföra och leta eventuella mönster i de kÀllor vi valt ut. De kÀllor vi valt att anvÀnda oss av Àr bÄde studentuppsatser och utredningar frÄn fackförbund samt statliga institut.

I denna uppsats har vi studerat hur lÀrarkÄrens professionalisering gestaltats i lÀrarfacklig media under 1900-talet. Vi har i denna uppsats gjort detta genom att följa den modell som Berg och Wallin (1983) anser att professionalitet Àr. Modellen bestÄr av fyra centrala omrÄden: erkÀnnande av samhÀllet, yrkesetiska regler och kÄranda, pedagogisk kunskap och sjÀlvstÀndighet i yrkesrollen. Genom dessa omrÄden har vi nÀrmare studerat professionaliseringen och lÀrarnas arbetssituation i de tre utvalda Ärtalen.Denna uppsats har varit mycket intressant att arbeta med. Vi har funnit mycket spÀnnande lÀsning i de olika tidningarna och artiklarna som talar för den tid de Àr skrivna i.

Syfte:Att beskriva förÀldrars upplevelse av faktorer om har inverkan pÄ deras nÀrvaro hos sitt extremt underburna barn som vÄrdats pÄ intensivvÄrdssal pÄ neonatalavdelning.Material och metod: Semistrukturerade djupintervjuer utifrÄn en intervjuguide genomfördes under 2010 och 2011. Tretton förÀldrar deltog i studien. De inspelade intervjuerna transkiberades ordagrant, och bearbetades med kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat:FörÀldrar till extremt underburna barn som vÄrdais pÄ intensivvÄrdssal beskrev skilda upplevelser av vÄrden och uttryckte olika behov. VÄrdtiden innebar ett kÀnslomÀssigt pendlande frÄn chock till en kÀnsla av kontroll. Faktorer som underlÀttade nÀrvaron hos barnet var möjlighet till boende pÄ avdelningen.

Syftet med denna studie Àr att öka förstÄelsen för den sexuella lÀggningens betydelse för upplevelsen av arbetsplatsen. Undersökningen baseras pÄ fyra intervjuer med homosexuella poliser som Àr medlemmar i Föreningen för gaypoliser i Sverige. Studien undersöker hur öppna de Àr med sin sexuella lÀggning pÄ arbetsplatsen, kollegornas bemötande angÄende deras sexuella lÀggning och hur medlemskapet i föreningen har pÄverkat dem pÄ deras arbetsplats. Studien anvÀnder tre teoretiska utgÄngspunkter: begreppen socialkonstruktivism och heteronormativitet och Àven Raewyn Connells teori om maskuliniteter. Resultatet av studien redovisas i fem delar.

Inledning: Trots den positiva utvecklingen av folkhÀlsan i Sverige har skillnaderna i hÀlsa mellan olika befolkningsgrupper ökat sen 1980-talet. En strategi som kan anvÀndas för att minska skillnaderna i hÀlsa Àr att arbeta hÀlsofrÀmjande pÄ lokal nivÄ.Syfte: Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur personalen upplever arbetet med det folkhÀlsoprojekt som ska genomföras och tanken som finns med att delar av projektet ska kunna implementeras i den ordinarie verksamheten.Metod: Till denna studie har anvÀnts en kvalitativ metod dÀr datainsamlingen skett genom intervjuer och analyserats med kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Resultaten visar pÄ att personalen överlag var positivt instÀlld till att arbeta med folkhÀlsoprojektet och till att försöka fÄ in fungerande delar i ordinarie verksamhet.Personalen ser ocksÄ till övervÀgande del positivt pÄ den samverkan som finns. De hinder som finns, bÄde pÄ lÄng och kort sikt, rör framför allt det organisatoriska.Slutsats: Personalen har en medvetenhet om hÀlsa och en positiv syn pÄ att arbeta hÀlsofrÀmjande. Det finns förutsÀttningar för folkhÀlsoprojektet att lyckas om man ser till varje mötesplats egna möjligheter och behov. Samverkan ses som positivt, vilken Àr en förutsÀttning för att hÀlsofrÀmjande arbete ska lyckas.

En stor del av befolkningen tillbringar den största delen av sin tid pÄ arbetet. Detta gör arbetsplatsen till en viktig arena att arbeta med för att ökat vÀlbefinnande bland fler mÀnniskor. Delaktighet och inflytande Àr faktorer som har stor betydelse för individens vÀlmÄende, som kan frÀmjas genom ett bra ledarskap och en bra psykosocial arbetssituation. Ett idag vanligt försök till att skapa delaktighet och inflytande pÄ arbetsplatsen Àr att anvÀnda sig av Ärliga medarbetarsamtal. Beroende pÄ hur det vÀljer att anvÀndas kan det leda till ett viktigt lÀrande för sÄvÀl individ som organisation, men anvÀnds instrumentet slarvigt riskerar samtalet att förlora sin mening för samtliga inblandade.

Musikundervisningen pĂ„ högstadieskolorna skiljer sig vĂ€sentligt enligt en nationell utvĂ€rdering som skolverket genomförde 2003, bĂ„de betrĂ€ffande vilka kunskaper eleverna utvecklar samt lĂ€rares arbetssituation och förutsĂ€ttningar. Vilka faktorer Ă€r det som pĂ„verkar lĂ€rares sĂ€tt att bedöma kunskaper inom Ă€mnet musik? Är musikaliska kunskaper och prestationer överhuvudtaget mĂ€tbara och vilka metoder anvĂ€nder undervisande lĂ€rare sig av för att göra bedömningen likvĂ€rdig?Det övergripande syftet Ă€r att ta reda pĂ„ vilka moment som verksamma musiklĂ€rare i grundskolans sista Ă„r betygssĂ€tter inom Ă€mnet musik. Finns det nĂ„gra moment som vĂ€rderas högre Ă€n andra vid bedömningen och isĂ„fall vilka? Vi kommer att med utgĂ„ngspunkt i teorier kring olika typer av kunskap, kunskapsbedömning samt lĂ€roplanen för den obligatoriska grundskolan, Lpo 94, genomföra kvalitativa intervjuer med fyra betygsĂ€ttande lĂ€rare.Vi har genom kvalitativa forskningsintervjuer tagit del av fyra verksamma musiklĂ€rares tankar kring bedömning inom musikĂ€mnet.

Syftet med denna studie var att bidra med kunskap om kriminalv?rdares upplevelser av sin arbetssituation och de utmaningar och stressorer de m?tte i sitt arbete. F?r det andra var syftet att unders?ka vilka strategier som anv?ndes av kriminalv?rdare f?r att ta sig an dessa utmaningar och stressorer. Empirin f?r studien bestod av sex semistrukturerade intervjuer med kriminalv?rdare som arbetar p? ett h?kte i Sverige.Vi anv?nde oss av en kvalitativ metod med en abduktiv ansats. Studiens resultat visade att stress relaterad till personalbrist och h?g personaloms?ttning var central i kriminalv?rdares arbete.

Utvecklingen gÄr alltmer mot ett individualiserat boende. En ny typ av livsstilsboende pÄ den svenska fastighetsmarknaden, Àr flygplansbyar. Boendeformen innebÀr att mÀnniskor bygger sina villor med tillhörande hangarer runt ett flygfÀlt. I anslutning till tomten finns det taxibanor direkt ut till flygfÀltet. Denna boendeform har funnits i USA sedan mÄnga Är tillbaka, men inte förrÀn i slutet av 90-talet byggdes den första flygplansbyn i Europa.

UtifrĂ„n erfarenheter i arbetslivet samt verksamhetsförlagd utbildning har vi fĂ„tt en översikt över arbetssituationen i mottagningskök och hur de optimala förhĂ„llandena i mĂ„ltidsverksamheten styrs för medarbetarna. Kandidatuppsatsens syfte Ă€r att undersöka hur anstĂ€llda i mottagningskök pĂ„ förskolor upplever sin arbetssituation. PĂ„ grund av ekonomiska och andra styrande faktorer i kommuner vĂ€ljer man för det mesta att tillĂ€mpa mottagningskök pĂ„ förskolor dĂ„ det anses vara mer lönsamt. Än idag Ă€r det svagt undersökt om mottagningskök Ă€r det mest optimala för en medarbetare att kunna kĂ€nna arbetstillfredsstĂ€llde. I studien har en kvalitativ intervjuundersökning utförts med ekonomibitrĂ€den i mottagningskök, vi har ocksĂ„ samtalat med omrĂ„deschefen och enhetschefen i kommunen.

The aim of this study is to examine which factors in a traffic wardens? situation at work that promote and which that inhibit satisfaction at work. The aim of this study is also to examine if there are any differences in the work experiences for traffic wardens that work alone versus those who work in a team of two. The following questions are examined in the study:?Which factors promote and which factors inhibit the work situation for traffic wardens??Are there any differences between traffic wardens that work alone and those who work with another colleague?The selection consisted of eight traffic wardens, of which four of them work with another colleague while the other four work by themselves.