Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur fyra yrkesverksamma lÀrare i skolÄren 6-9 ser pÄ sin skönlitteraturundervisning samt vad de tycker om boksamtalet som pedagogiskt verktyg. SkönlitteraturlÀsning som fritidssysselsÀttning har fÄtt stark konkurrens av andra medier som TV, datorspel och Internet.Som bakgrund ges en överblick över forskningen kring skönlitteraturens roll i skolan. Boksamtal och dess relation till sprÄkkunskap, motivation och lÀrande Àgnas sÀrskild uppmÀrksamhet. Författare och pedagoger sÄ som Aidan Chambers, Douglas H. Brown, Gunilla Molloy och Steven Johnson stÄr för mycket av den tidigare forskningen som relateras till i denna uppsats.Undersökningen bestÄr av kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare i södra Sverige.

Bakgrund: KK-stiftelsen bildades 1994 och fick i uppdrag av den dÄvarande regeringen att bland annat utveckla IT i skolorna. Vi har genom vÄra arbeten upplevt datorns intÄg i verksamheten och har sett olikheter pÄ anvÀndandet av denna. Media och forskningen har visat att IKT Àr och kommer att vara en viktig del i samhÀllsutvecklingen och utifrÄn detta fick vi uppslaget till denna studie. Syfte: Studien syftar till att undersöka om vissa specifika klasser har nÄtt KK- stiftelsens vision, samt att se om det finns nÄgot orsakssamband till hur det ser ut i skolan idag d.v.s. sambandet mellan datoranvÀndandet i förhÄllande till ett konstruktivistiskt synsÀtt, yrkesrollen, kunskapssynen, kunskapen som krÀvs i framtiden, traditioner och undervisningsmetoder.

Uppsatsen behandlar ett Àmne som alltid Àr aktuellt i skolvÀrlden, nÀmligen hur bedömning av elever ska gÄ till och hur lÀraren ska fÄ dem att utvecklas. IstÀllet för att beskriva en idag, Är 2013, aktuell undervisningsmetod, bedömning för lÀrande/formativ bedömning, behandlar föreliggande uppsats denna ?metod? som ett diskursivt konstruerat fenomen. Genom att ta utgÄngspunkt i Norman Faircloughs modell för kritisk diskursanalys behandlar föreliggande uppsats fenomenet pÄ tre nivÄer, i text, diskursiv praktik och social praktik. UtgÄngslÀget, enligt denna metod, och teori, Àr att det stÀndigt pÄgÄr en förÀndringsprocess i alla sociala sammanhang som pÄverkas av det sprÄkbruk som anvÀnds just dÀr och dÄ.

Intentionen med denna studie Àr att studera pÄ vilket sÀtt Skolverket problematiserar modersmÄlsstödet och mo-dersmÄlsundervisningen i den svenska skolan. Med diskursanalys som grundlÀggande metodologisk och teoretiska utgÄngspunkten har avsikten varit att genom skolverkets rapport Flera sprÄk fler möjligheter (2002), belysa moders-mÄlsstödets situation, dess intentioner, samt ocksÄ dess konsekvenser för sÄvÀl individen som samhÀllet. DÀrtill Àr syftet att beröra eventuella ideologiska förestÀllningar som framkommer, sÄvÀl Skolverkets som andra aktörer som har del i rapporten. Av analysen har det bland annat framkommit att modersmÄlsundervisningen befinner sig i ett sÄvÀl rumsligt tidsmÀssigt utanförskap i förhÄllande till skolans övriga reguljÀra undervisningsmiljö. Enligt skolverket bör det ligga i skolans intresse att i praktiken införliva och integrera modersmÄlsundervisningen, dels för att skapa bÀttre förutsÀttningar för modersmÄlsstödet som undervisningsmetod, men ocksÄ för att pÄ detta sÀtt skapa en all-mÀn förstÄelse för modersmÄlsundervisningens roll i ett pluralistiskt och demokratiskt samhÀlle.

Syftet med studien Àr att genom tidigare forskning och verksamma dramapedagoger ta reda pÄ och ÄskÄdliggöra fenomenet drama. Fokus ligger pÄ elevernas Äsikter gÀllande drama som en alternativ undervisningsmetod i sprÄkundervisningen. Samtidigt har jag tittat nÀrmare pÄ hur drama inverkar pÄ deras skriftliga produktion (fri skrivning), dÀr ord, fraser och grammatik ingÄr. Jag har undersökt en grupp elever som gÄr sista Äret pÄ samhÀllsprogrammet inriktning sprÄk. Undersökningarna har genomförts genom löpande observationer i klassrummet, eleverna har skrivit sina reflektioner i loggböcker (de har lÀst berÀttelsen om Pinocchio pÄ italienska), enkÀter, för-och eftermÀtning i form av prov samt att eleverna har satt upp en skolpjÀs om Pinocchio pÄ italienska.

Syftet med studien var att beskriva den kliniskt handledande sjuksköterskans erfarenheter och upplevelser under verksamhetsförlagd utbildning. Det för att fÄnga positiva och negativa faktorer som eventuellt pÄverkar handledarrollen. Handledning Àr en vanligt förekommande undervisningsmetod som anvÀnds inom mÄnga professioner. Metoden var en litteraturstudie som Àmnade sammanstÀlla de senaste tio Ärens forskning inom omrÄdet. Studien har en beskrivande design dÀr tolv artiklars resultat sammanstÀlldes. Artiklar frÄn Nordamerika, Australien och Europa har anvÀnts. Resultatet bestÄr av fyra, av författarna framtagna kategorier.

Laborationer Àr en ofta anvÀnd undervisningsmetod i de naturvetenskapliga Àmnena i skolan och har varit det under lÄng tid. Det Àr ocksÄ en metod som en del lÀrare anser vara tids- och resurskrÀvande. Samtidigt finns det olika uppfattningar om vad laborationer Àr och om vad som Àr syftena och mÄlen med dem. I denna kunskapsöversikt analyseras litteratur publicerad under de senaste tio Ären för att ge en nutida bild av laborationens vÀrde i undervisningen utifrÄn tre huvudsakliga frÄgestÀllningar. Först undersöks laborationers effektivitet för lÀrande av vetenskapliga koncept och fenomen.

In each classroom there is a teacher with good intentions wanting whatÂŽs best for their pupils. But grades and tests in mathematics from 2009 in Sweden shows there is a crack between the subject being taught and the learning child. The purpose with this research is to find an understanding from a teaching and learning perspective of which teaching method is more suitable for teaching and learning mathematics by doing a comparison between two methods. The main question is:What are the advantages and disadvantages of the traditional and the laboratory method of teaching, supported by the two keywords teaching method and learning?This C-paper is based on a qualitative research aiming to gather an in-depth understanding of human behavior.

Uppsatsen inleds med att relatera dramapedagogiken till en skolkulturell problematik som handlar om hur det kognitiva angreppssa?ttet fa?tt en slagsida som bearbetar information pa? bekostnad av meningsskapande. I bakgrunden beskrivs och fo?rdjupas teoretiska perspektiv pa? dramapedagogik, med hja?lp av dess egen forskning men ocksa? belyst med korta estetiska, erfarenhetsbaserade, kognitiva, sociokulturella och pragmatiska perspektiv.Den centrala fra?gan i uppsatsen a?r vad som a?r det specifika fo?r den dramapedagogiska undervisningsmetoden i en skolkontext. Tre informanter som ba?de a?r la?rar- och dramapedagogutbildade, intervjuas om sina upplevelser av dramapedagogisk undervisningsmetod, kontrasterad mot skolans generella la?rkulturer.Hermeneutisk helhetsanalys sammansta?ller svaren tematiskt och analyserar med hja?lp av den teoretiska bakgrunden specifika aspekter som informanterna bero?r.

SammanfattningBakgrund:Ett projekt för lÀrare att arbeta med formativ bedömning startades pÄ en skola i BorÄs Stad. Detta projekt pÄbörjades som ett svar pÄ den negativ statistik betrÀffande elevers skolprestationer som kommunen Ädragit sig i olika nationella jÀmförelser. Bedömning för lÀrande (BFL) blir sÄledes ett led i att försöka förbÀttra elevers skolprestationer.Syfte:Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur ett antal matematik- och sprÄklÀrareresonerar kring och anvÀnder sig av formativ bedömning.Metod:En kvalitativ intervjustudie har genomförts.Resultat:Denna studie visar hur ett antal lÀrare resonerar kring och anvÀnder sig av formativbedömning. Studien visar att lÀrarna sÀger att de Àr positiva till arbetet med formativbedömning, Àven om de klart uttrycker att de kan se att det finns negativa aspekter meddenna undervisningsmetod. Vidare kan vi i denna studie se att de intervjuade lÀrarnas arbete med, samt beskrivning av, formativ bedömning struktureras av det arbetsmaterial de har fÄtt ta del av inom ramen för projektet.

SammandragSyftet med mitt arbete Àr att jÀmföra hur bokstavsinlÀrning kan se ut i en Montessori förskoleklass, Reggio Emilia-inspirerad förskoleklass samt en Ärskurs etta i en kommunal skola. Jag vill ta reda pÄ om det finns tydliga likheter/skillnader mellan de olika verksamheterna och hur det pÄverkar barnets fortsatta lÀs- och skrivinlÀrning. Jag har utfört 15-minuters observationer i de tre olika verksamheterna för att sjÀlv vara med och uppleva miljön samt se hur olika inlÀrningstillfÀllena kan se ut. För att komplettera observationerna skickade jag Àven ett mail med intervjufrÄgor till de tre lÀrarna/förskollÀrarna som de svarade pÄ och sedan skickade tillbaka till mig. Genom detta fick jag bland annat svar pÄ varför de jobbar som de gör, vilket synsÀtt som lÄg till grunden för undervisningen samt hur de tror att barn lÀr sig bokstÀver bÀst. Mitt resultat visar att lÀrarna/förskollÀrarna jobbar pÄ olika sÀtt med bokstavsinlÀrning.

Sammanfattning VÄrt examensarbete handlar om anvÀndandet av laborativ undervisning pÄ gymnasiet. Syftet med vÄr rapport Àr att undersöka vad eleverna anser om att anvÀnda detta undervisningssÀtt inom matematiken pÄ gymnasiet. I vÄr undersökning valde vi att anvÀnda oss av tvÄ olika undersökningsmetoder, en enkÀtundersökning och intervjuer. EnkÀtundersökningen gjorde vi dels för att fÄ alla elevers synpunkter och en bred syn pÄ deras kunskap om begreppet laborativ undervisning. Vi ville Àven veta vad de ansÄg om laborativ undervisning i jÀmförelse med traditionell undervisning.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka högstadieelevers upplevelser av utomhuspedagogik, dvs. vad eleverna tycker om undervisning utanför klassrummet, och varför eleverna tycker som de gör. Mobergvandringen fungerar som ett konkret exempel pÄ utomhuspedagogik, och dÀrmed syftar undersökningen ocksÄ till att ta reda pÄ om elevernas Äsikter om utomhuspedagogik speglar deras Äsikter om Mobergvandringen. Metoden för undersökningen Àr av bÄde kvantitativ och kvalitativ art, dÀr elever i Ärskurs nio har fÄtt fylla i enkÀter med ett flertal pÄstÄenden och nÄgra öppna frÄgor om Àmnet. EnkÀtresultatet visar att flertalet elever stÀller sig positivt till utomhuspedagogiska undervisningsmetoder dÄ de framförallt upplever att det Àr roligt med varierade undervisningsformer och att det ibland kan vara skönt att klassrummet för omvÀxlingens skull.

Syftet med studien Àr att genom tidigare forskning och verksamma dramapedagoger ta reda pÄ och ÄskÄdliggöra fenomenet drama. Fokus ligger pÄ elevernas Äsikter gÀllande drama som en alternativ undervisningsmetod i sprÄkundervisningen. Samtidigt har jag tittat nÀrmare pÄ hur drama inverkar pÄ deras skriftliga produktion (fri skrivning), dÀr ord, fraser och grammatik ingÄr. Jag har undersökt en grupp elever som gÄr sista Äret pÄ samhÀllsprogrammet inriktning sprÄk. Undersökningarna har genomförts genom löpande observationer i klassrummet, eleverna har skrivit sina reflektioner i loggböcker (de har lÀst berÀttelsen om Pinocchio pÄ italienska), enkÀter, för-och eftermÀtning i form av prov samt att eleverna har satt upp en skolpjÀs om Pinocchio pÄ italienska.

This article is about Abrahams Children foundation and its teaching method called IE- method. It?s about how a teacher can use the IE- method in the religion lesson. There were some questions in this article that had to be answered and the questions are:- How is the form of the religion classes when a teacher uses the IE- method?- What happens in the class when you study the interaction and the communication?- Does the student?s participation increase when they work with the IE- method?- What are the advantage and the disadvantage with the IE- method?- Can the teacher use the IE- method in other classes?To get to the ?correct? answer I used many methods like, observation in the class, qualitative interview with the teacher (Lisa Andersson) and with four students (Kim, Erik, Amanda, Patrik) and I also used questionnaire.