Bakgrund till studien: I och med uppkomsten av ett Modernt, eller senModernt, samhällehar förutsättningarna förändrats dramatiskt för den enskilde individen som tvingas handskas med en stress och kravfylld verklighet för att få en plats i samhället. Det är denna verklighet som ungdomen av idag möter och tvingas bemästra. Sett till de ökade kraven och den förhöjda stressen tyckte vi det var intressant att undersöka hur tron på en gud påverkar upplevelsen och hanteringen av stress för dessa ungdomar. Har man som frikyrklig en bättre grund att stå på i jämförelse med icke kristna ungdomar och påverkas detta av hur man låter sin identitet komma till uttryck?Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka om det finns någon skillnad mellan de intervjuade frikyrkliga ungdomarna och de intervjuade icke kristna ungdomarna i hurderas identitet tar sig i uttryck, sett till relationer, andlighet, intressen, åsikter samt val av klädstil? Ytterligare ett syfte är att ta reda på om det finns någon skillnad mellan dessa två grupper vad gäller upplevelsen av stress.

Examensarbetet genomfördes under hösten 2005 på Hållarefabriken, SKF Sverige AB, i Göteborg. Projektgruppen bestod av två civilingenjörsstudenter från instutitionerna Arbetsvetenskap och Industriell Ekonomi och Samhällsvetenskap, vid Luleå Tekniska Universitet. Arbetet ?Framtidslayout för Hållarefabriken, SKF Göteborg? handlar om att ta fram en layout för Hållarefabriken som visar hur fabriken kan se ut om 10 år. Hållarefabriken tillverkar hållare, som är en komponent i ett rullager.

Detta examensarbete behandlar konceptframtagning av ändstationer till en föreslagen automatbana mellan Luleå Centrum och bostadsområdet Kronan. Kollektivtrafik tillhör framtiden och fungerande system är ett krav när nya städer byggs. Dagens kollektivtrafik kräver mycket stora subventioner från skattebetalarna och många system bär bara bråkdelar av sina kostnader. NoWait Transit AB har tillsammans med företaget ReRail AB ett nytt tågkoncept som anses vara billigare, miljövänligare och kräva minimalt med underhåll.Arbetet inleddes med en nulägesanalys av berörda företag och Luleå kommun vilket gav nödvändig förståelse för NoWaits tågkoncept. Deras koncept går ut på att man skapar en tågbana med kontinuerlig drift, liknande en rulltrappa.

Det ökade intresset från allmänheten för frågor som rör miljö och hållbarhet ställer allt högre krav på företag som tillverkar, importerar och distribuerar produkter. Leksaksbranschen som har barn som målgrupp har längre haft ögonen på sig när det gäller att ta fram säkra produkter som är tillverkade under schyssta villkor. De senaste åren har det ett flertal gånger uppkommit larmrapporter om giftiga och osäkra leksaker och leksaker som tillverkas under mycket dåliga arbetsmiljöförhållanden eller genom barnarbete. Bojkott av företag är inte omöjligt i dagens upplysta samhälle. Vissa branscher är mer tacksamma att granska och därmed mer utsatta än andra för konsumentens makt att påverka ett företags framtid. LEKIS AB har sedan i början av 1900-talet tillverkat leksaker där fokus till en början var produktion av roliga produkter med hög kvalitet som stimulerar barn i olika utvecklingsfaser.

Sammanfattning I dagens välfärdsstat förflyttas fokus alltmer från kollektivet till individen. Det övergripande syftet med studien är att fördjupa förståelsen för relationen mellan individen och välfärdsstaten. Studien utgår från följande fråga: hur individualiseringsprocessen artikuleras i olika artiklar i tidningar och tidskrifter? Svaret på frågan söktes med artiklar från olika tidningar och tidskrifter som behandlar vår välfärd som invånarna kan få del av när de blir sjuka eller arbetslösa. Svaret söktes även i hur artiklarna framställer ansvar, effekterna och riskerna i ett individualiserat samhälle.

Sammanfattning I dagens välfärdsstat förflyttas fokus alltmer från kollektivet till individen. Det övergripande syftet med studien är att fördjupa förståelsen för relationen mellan individen och välfärdsstaten. Studien utgår från följande fråga: hur individualiseringsprocessen artikuleras i olika artiklar i tidningar och tidskrifter? Svaret på frågan söktes med artiklar från olika tidningar och tidskrifter som behandlar vår välfärd som invånarna kan få del av när de blir sjuka eller arbetslösa. Svaret söktes även i hur artiklarna framställer ansvar, effekterna och riskerna i ett individualiserat samhälle.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den kulturpolitiska debatten, våren 2009, konstrueras i dagstidningar. Studien undersöker vilka betydelser man där kämpar om att definiera, och vilka betydelser som är relativt fixerade och oemotsagda. Hur kulturpolitik och begrepp tillhörande debatten motiveras och ges innehåll undersöks, och frågan om vilka sociala konsekvenser det förmodas få ställs.            Uppsatsen bygger på en socialkonstruktivistisk ansats. Som teori och metod används det diskursanalytiska angreppssättet diskursteori, med inslag av kritisk diskursanalys samt kulturspecifika teorier hämtade från tidigare forskning. En diskurs kan i korthet förklaras som ett bestämt sätt att tala om och förstå världen.