En studie i förestÀllningen om lÀraren som ledare och auktoritet ur ett historiskt perspektiv. Analyser av lÀrarrollen i historiska nedslag frÄn 1860-talets folkskola via den svenska skolan mot bakgrund av andra vÀrldskriget till dagens skoldebatt relateras till teorier om modernitet och postmodernitet. Syftet Àr att belysa hur talet om auktoritet och ledarskap har förÀndrats och hur denna debatt passar in i samtidens diskussion om ett postmodernt lÀrande. Har lÀrarrollen förÀndrats tillrÀckligt för att passa in i dessa teorier? En hermeneutisk tolkning av olika texter i respektive tidsperiod som kan sÀgas representera röster frÄn verksam skolpersonal samt vetenskapliga idéer om lÀrarrollen leder fram till en diskussion kring lÀrarrollens behov av en förÀndring om en postmodern skola ska kunna bli en realitet..

Hur blir vetenskapligt producerad kunskap legitimerad? Vilken betydelse har vetenskapligt sÀkerstÀlld kunskap för mÀnniskans möjligheter att konstruera sin identitet? Som svar pÄ dessa frÄgor presenteras en modell som belyser nödvÀndigheten av social legitimering av vetenskapligt producerad kunskap, vidare företas en fördjupad analys av denna legitimeringsprocess och dess betydelse för hur mÀnniskan konstruerar sin identitet. För att belysa och visa pÄ giltigheten i den modell, de argument och begrepp som presenteras i teoridelen följer en fallstudie som behandlar ett sÄ vardagligt ting som mat. Genom att generellt undersöka vilken betydelse maten har i vÄra liv och specifikt vilken betydelse mjölken har fÄr man en inblick i betydelsen av vetenskapligt sÀkerstÀlld kunskap rörande livsmedel..

Denna uppsats handlar om en debatt, som fördes i en brytningstid, dÄ den gifta kvinnans rÀtt till yrkesarbete ifrÄgasattes. Ett funktionalistiskt förslag om kollektivhus, dÀr hushÄllsarbetet och en del av barnavÄrden skulle skötas av kollektivt anstÀlld personal, avsÄg att underlÀtta kvinnans yrkesarbete. Den gÀllande normen förutsatte, att den gifta kvinnan var hemarbetande och mannen försörjare. Debatten kom att kretsa kring hustruns plikter mot familjen och barnens liv i det kollektiva huset. HÀr stod bevarare av traditionen mot anhÀngare av ett nytt familjemönster.Syftet har varit att fokusera anhÀngare och motstÄndare och analysera deras argument och strategier.

Syftet med min studie har varit att analysera svensk nationell identitetsprocess baserad pÄ mediematerial rörande dispyten som i media kom att gÄ under namnet Kubakonflikten. Medieanalysen bygger pÄ en totalundersökning av ett femtiotal artiklar under en tvÄmÄnadersperiod vÄren 2007. Resultatet har pÄvisat hur svensk identitet produceras i relation till kubanen genom att tillskriva denne en stereotypisk karaktÀr vilken framstÀlls som svensk identitets motpol. Centrala begrepp vilka genomsyrar svensk identitet har visat sig vara förnuft, modernitet och demokrati. SÄledes verkade konflikten stÀrkande för en svensk identitet samtidigt som denna förflyttas mot en gemensam vÀsterlÀndsk identitet.

Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera medlemmars diskursiva konstruktioner av sjÀlvskadebeteende och de konsekvenser dessa konstruktioner fÄr för medlemmarnas identitetsskapande pÄ ett Internetcommunity. Studien har en kvalitativ forskningsansats med grund i diskurspsykologi. TvÄ diskurser har identifierats och döpts till ?naturlighetsdiskurs? och ?onaturlighetsdiskurs?. Inom dessa konstrueras sjÀlvskadebeteende pÄ skilda vis och medlemmarna av communityt rör sig mellan bÄda diskurserna.

Denna uppsats behandlar frÄgan om det finns ett samband mellan jÀrnvÀgens dragning till Tornedalen och den försvenskningspolitik svenska staten bedrev i omrÄdet. För att se ett eventuellt samband presenteras i uppsatsen den debatt som försegick i den svenska riksdagen. Uppsatsen avgrÀnsas till tidsperioden frÄn och med 1800-talets slut fram till 1939. Orsaken till denna avgrÀnsning beror av att försvenskningspolitiken pÄbörjades och avslutades under denna period. JÀrnvÀgen kan vara ett mÄtt pÄ modernitet men Àven ett tecken pÄ att ett land Àr moderniserat och kulturellt enat.

Uppsatsen undersöker effekterna av bistÄndspolitiken i Afghanistan. Afghanistan befinner sig i en grÄzon mellan modernitet och traditionellt klansamhÀlle. Denna övergÄng försvÄras av ett antal faktorer. Fokus ligger pÄ korrelationen mellan NGOs, staten och bistÄndet. Den afghanska statens oförmÄga skapar utrymme för NGOs att sörja för befolkningens fundamentala behov.

UtifrÄn sÀrlingen, bonden, uppfinnaren, mytens och havets man Johan August Gustafsson (1852-1932) undersöks hans konstnÀrskap med begreppen original, modernitet och primitivism samt djuppsykologins och modernitetens framvÀxt.I uppsatsen analyseras ett urval av Ätta artefakter med en hjÀlp av en semiotisk bildanalys och en stilanalys med syfte att försöka finna en eventuell förÀndring i hans konstnÀrskap och om detta var nÄgot som förvÀntades av sÀrlingars konst eller om den förvÀntades vara genuin.Författaren framhÄller problematiken mellan skillnaden att vara erkÀnd konstnÀr och att fÄ stÀmpel som original, mot att vara original med strÀvan att bli erkÀnd som konstnÀr. J.A.G. tillhörde den senare kategorin och nÄdde inte sitt mÄl under sin livstid, men som sÀrlingars konst har de en tendens att bli erkÀnda först efter sin död..

Bakgrund: Den europeiska unionen Àr idag en realitet. Mycket har hÀnt under det senaste seklet och den geografiska kontinent varpÄ det för hundra Är sedan lÄg en rÀcka politiska nationalstater ligger det idag en politisk union, en stormakt. Detta har fÄtt stora konsekvenser bÄde för vÀrldspolitiken och för den enskilda individens uppfattning om sin egen tillvaro. Min undran Àr hur detta kunnat ske. Hur kan vÀrlden förÀndras pÄ ett sÄ radikalt sÀtt pÄ bara nÄgra Ärtionden? Hur har övergÄngen frÄn nation till union kunnat gÄ sÄ snabbt? Vilka verklighetsansprÄk ligger bakom den bild av vÀrlden som presenteras utifrÄn EU.MÄl: För att analysen ska kunna sÀgas vara lyckad bör frÄgor som hur den bild av vÀrlden som manifesteras i dokumenten om MEDIA ser ut, ur vilka diskursiva strukturer som denna vÀrldsbild hÀmtar legitimitet samt hur dessa diskurser Àr relaterade till varandra ha besvarats.Metod: Diskursanalys har anvÀnts som bÄde teoretisk och metodologisk utgÄngspunkt.

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ hur kvinnor i medelÄldern pÄverkas av kvinnoideal och hur detta pÄverkar deras sÀtt att se pÄ sin egen identitet. FrÄgor kring sambandet att konsumerar varor till sig sjÀlv för att uppnÄ ett visst ideal. Metoden som jag anvÀnt mig av Àr en kvalitativ metod dÀr empirin Àr insamlad genom sex intervjuer. Jag har huvudsakligen koncentrerat mig pÄ hur informanterna uppfattar kvinnoideal, sin egen identitet, konsumtionen och reklamens pÄverkan. Teorier jag anvÀnt mig av Àr Zygmunt Baumans teori om konsumtionssamhÀllet, Anthony Giddens teori om modernitet och sjÀlvidentitet och Yvonne Hirdmans teori om genus.

Trots mÀnniskans mÄngfacetterade karaktÀr spelar yrkesidentiteten en betydande stor roll för hur vi introducerar oss för, och kommunicerar med andra mÀnniskor. Den slutsats vi drar Àr att arbete har en central roll i de flesta mÀnniskors liv. Arbete kan föra med sig en social gemenskap, bidra till ekonomisk försörjning och ge tidsstruktur i en mÀnniskas vardag vilket bidrar till en mÀnniskas livsvillkor. Detta kan skapa trygghet hos individen varpÄ arbete betraktas som ÄtrÄvÀrt av de flesta. Arbete spelar följaktligen en central roll för mÀnniskors identitetsskapande.

I den hÀr studien undersöker jag hur sjÀlvidentitetsprocessen gÄr till med hjÀlp av sociala medier för kvinnor frÄn norra Sverige som flyttat till Stockholm. Fokus ligger pÄ att undersöka hur sju kvinnor framstÀller sig sjÀlva och hur de anvÀnder plattformarna Facebook, Instagram och Twitter. Sju kvinnor i Äldrarna 23 till 44 Är har intervjuats i början av april 2014. Som komplement till intervjuerna har jag observerat deras konton pÄ sociala medier under en lÀngre period. Resultatet visar att kvinnorna i studien ser sig som norrlÀnningar efter flytten till Stockholm och de visar sin koppling till norra Sverige pÄ sociala medier pÄ olika sÀtt.

Den hÀr studien beskriver tre brytpunkter som inte bara pÄverkat Sveriges historia utan Àven gjort Tomelilla kommun till det moderna samhÀlle det Àr idag. Jag har fokuserat pÄ följande brytpunkter: nÀr skiftesreformerna moderniserade jordbruket, nÀr kommunikationer och dÄ frÀmst jÀrnvÀgen banade vÀgen för handel och nya möten, och sist har jag diskuterat effekterna av den rationalisering och strukturomvandling som skedde efter andra vÀrldskriget. UtifrÄn olika begrepp som exempelvis expertsystem och modernisering, som jag lÄnat av sociologerna Anthony Giddens och HÄkan Thörn, har jag undersökt pÄ vad brytpunkterna lett till för Tomelilla kommun. Idag Àr jordbruket ett avancerat företagande dÀr lantbrukarna blir allt fÀrre och arealen större. TÄget har utvecklats frÄn att vara en produkttransport till en pendlingsmöjlighet för mÀnniskor som vill bo pÄ landet och ha ett arbete i staden. Strukturomvandlingen som sedan skedde med rationaliseringen skapade ett samhÀlle byggt pÄ effektivitet och storproduktion..

The purpose of this study is to examine whether religious behavior or religious identity changes when a person with Muslim background moves to a Christian country and also very secular such as Sweden. I have interviewed five people with Muslim background that have moved from Turkey to Sweden. In this study I have applied Anthony Giddens and Thomas Ziehe's theories about building up an identity but also Nader Ahmadis theory of migration and identity.The results of this study show that there is a change in the practice of religion but also that this differs between these five people who came from the same country. Nevertheless, a change in the practice of religion can on one hand be as a result of modernity and on the other hand, exclusion of family. It also proves that it is not possible to draw general conclusions on this issue instead it should be looked at from an individual perspective..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur migrationserfarenheter hos moldovier som nu bor i Sverige har pÄverkat deras identitetsskapande. Genom intervjuer med ett levnadsberÀttelseperspektiv undersöks hur bilden av Europa innan migrationen pÄverkat beslutet att flytta, hur bilden av Moldavien har förÀndrats efter migrationen, samt i vilken mÄn det har betydelse för deras identitet. Studien visar att idéer om sprÄk och historia fÄr stor betydelse vid stora samhÀllsomvandlingar och kopplas till den egna identiteten. Informanterna omgavs i Moldavien av migrationsberÀttelser, vilka skapade en migrationslÀngtan. Moldavien pratades om som nÄgot annat och sÀmre Àn ?Europa? och de sjÀlva konstruerades som icke-européer.