Sök:

Sökresultat:

25 Uppsatser om Modernismen - Sida 2 av 2

Den mångtydiga hembygdens roll i Helmer Grundströmstidiga diktning : En tematisk studie med biografiskt stöd

Denna studie undersöker temat ?hembygden? i Helmer Grundströms tidiga diktning. Metodengrundar sig på en kombination av hermeneutisk tematik och ett biografiskt material, för att på så viskunna sammankoppla författarens liv med hans diktning. Tematiken härleds ur avsnittet kallat?Mallarmés poetiska universum?, ur Jean-Pierre Richards L'univers de Mallarmé, men avviker fråndenna på vissa punkter.

Värmeåtervinning ur spillvatten i befintliga flerbostadshus

Drain water heat recovery is an uncommon measure in multi-unit residential buildings. There istechnology available for the purpose but the knowing and experience of the heat recovery systems islittle. The purpose of this thesis is to evaluate the future potential of drain water heat recovery inmulti-unit residential buildings.A major part of the multi-unit residential buildings in Sweden were built during Modernismen andrekordåren (1940?1975). Many of the buildings have worn out drain and water supply systems andmany are in need of a general refurbishment.

Religiositeten i Moa Martinsons Kvinnor och äppelträd

Det övergripande syftet med denna uppsats är att undersöka vilka religiösa föreställningar som kommer till uttryck i Moa Martinsons Kvinnor och äppelträd. Verket publicerades 1933 vid en tidpunkt då två viktiga idétraditioner (kristendomen och framstegstanken) förlorat sina givna värden och auktoriteter. På den svenska skönlitterära marknaden hade Modernismen gjort sitt intrång. Martinson själv är emellertid definierad som statarförfattare. De frågeställningar jag har utgått från i analysen av Kvinnor och äppelträd är; hur kristendomen framställs, vilken bild av romanen fås genom jämförandet med bibliska motiv samt om det går att finna tankemönster ur andra religioner än kristendomen?I uppsatsen har jag utforskat religiösa tankar och idéer främst genom att analysera Kvinnor och äppelträd ur ett jämförande perspektiv.

Krafttag : sociala dimensioner i industrimiljöer med fokus på vattenkraftverk

Det här arbetet syftar till att återinföra frågorna om samhällelig nytta och estetik i debatten kring, och byggnadsprocesserna för vattenkraftverk. Det argumenterar att vår omgivning spelar roll både för vårt psykiska och fysiska välbefinnande och att genom att öppna upp verksamma industriområden till att bli en integrerad del av samhället kan en spännande ny plattform skapas där det finns plats för lärande och förståelse av industriella funktioner samtidigt som helt andra aktiviteter och funktioner också kan finnas. Från att vara en exkluderande plats med bara en funktion går industriområdet till att vara en välkomnande multifunktionell plats. Transparens och deltagande är ledord. Sedan Modernismen har industriella miljöer blivit allt mer åtskilda från de städer och samhällen som de ingår i eller gränsar till. Genom funktionsseparering har nya industriella områden tillåtits bilda introverta enklaver som gör sitt bästa för att hålla människor både fysiskt och visuellt uteslutna.

Jämförande livscykelanalys av motsvarande tegel- och träkonstruktioner

Sedan 1900-talets mitt har användandet av tegelkonstruktioner i bostadsbyggandet minskat kraftigt; materialet har under Modernismen upplevts otidsenligt och byggnadssättet har ansetts ineffektivt. Trots att kanalmurstekniken, som är en byggteknik med bärande tegelkonstruktion och högt isoleringsvärde, togs fram på 1930-talet för att följa hårdare energihushållningskrav, har ändå lätta träregelkonstruktioner dominerat det svenska småhusbyggandet.Kraven på energihushållning har under åren ökat successivt och livscykelanalysen (LCA) har utvecklats. LCA är en metodik som analyserar produkters eller tjänsters klimatbelastning ur livscykelperspektiv. Svårigheter har dock funnits i att omsätta metodiken på större komponenter än enskilda material. Därför har europastandarder tagits fram som enkom tjänar till att systematisera livscykelanalyser av hela byggnader och de kommer att följas i denna studie.Syftet med examensarbetet är att jämföra hur ett typhus med tegel som stommaterial belastar miljön under produktion och drift i en livscykel satt till 100 år, jämfört med ett motsvarande trätyphus.

Devising på Göteborgs teaterscen idag - tecken på postmoderna tider?

Att använda sig av devising som arbetsmetod för att i repetitionsprocessen arbeta fram en färdig föreställning blir allt vanligare på Göteborgs scener, på institutionsteatrar såväl som i fria teatergrupper. Att devising idag används i långt större utsträckning i Sverige än vad som tidigare varit fallet, väcker frågor om metodens relevans i samtiden. Syftet med denna uppsats är att granska kopplingen mellan användningen av devising och postModernismen. Detta utforskas med hjälp av intervjuer med flertalet Göteborgsverksamma teaterarbetare samt tidigare forskning kring begreppen devising och postmodernism. I uppsatsen undersöks devisingproduktioners utgångspunkter, arbetsstrukturer- och hierarkier, arbetsmetoder och arbetet med karaktärer i analysen.

Männen i Moa Martinsons Kvinnor och äppelträd

Uppsatsen syftar till att undersöka om en nära läsning av Moa Martinsons Kvinnor och äppelträd med fokus på de manliga karaktärerna förmår öppna texten för tolkning på något nytt sätt, huvudsakligen i ett självbiografiskt perspektiv. Även den omtvistade frågan om Kvinnor och äppelträds strukturella uppbyggnad behandlas i uppsatsen.      Skildringarna av männen - Förskinnsbonden, Gamlingen, Liter-Olle med sin hund och Videbonden ? visar sig leda mot en undertext, som inte frilagts i tidigare analyser. Martinsons sorg efter sina två drunknade söner tränger oupphörligt fram. Hennes kamp för att komma undan sina minnen och gå vidare avspeglas i romanen.

Kan kvalitet och lättillgänglighet förenas i nutida konstmusik?

Detta arbete har fötts ur en övertygelse om att nyskapad konstmusik bör kunna vara lättillgänglig även för oerfarna lyssnare inklusive en yngre generation, utan att göra avkall på de kvalitetskrav som förknippas med denna genre. Via Gunnar Valkares avhandling Det audiografiska fältet kom jag till en större medvetenhet både om min egen ambition som tonsättare och om vilka parametrar i musiken som kan sägas avgöra om musiken får plats inom allmänna, eller om man så vill, vanligt folks musikaliska preferenser. Efter ytterligare fördjupningar i referenslitteratur samt efter några konstmusikaliska ut- och återblickar kunde jag identifiera de principer efter vilka jag ville försöka skriva ett musikstycke som skulle kunna motsvara dessa föreställningar. Uppsatsens teoretiska del utgörs av ett referat av Valkares text, särskilt hans begrepp ?Det Gemensamt Givna? (DGG), mina egna kommentarer och reflexioner kring denna text samt ett försök att ytterligare utveckla tankarna kring vad som kännetecknar sådan musik som kan omfattas av en bred publik.

Vege stationssamhälle : om att bygga levande samhällen i en marknadsanpassad planering

Helsingborgs kommun får ett nytt tågstopp längs med Västkustbanan mellan Helsingborg och Ängelholm om de skapar en ort där befolkningsunderlaget är stort nog för detta. Orten har fått arbetsnamnet Vege. Kommunen menar att det som kommer att efterfrågas i Veges läge är tomter för fribyggen och gruppbyggda småhus. De uttrycker en farhåga för att Vege skall komma att bli en sovstad där bilen har den centrala rollen och att underlaget för stationen inte blir stort nog. Utgångspunkten är att det efter Modernismen skedde en förändring i svensk planering.

Vege stationssamhälle - om att bygga levande samhällen i en marknadsanpassad planering

Helsingborgs kommun får ett nytt tågstopp längs med Västkustbanan mellan Helsingborg och Ängelholm om de skapar en ort där befolkningsunderlaget är stort nog för detta. Orten har fått arbetsnamnet Vege. Kommunen menar att det som kommer att efterfrågas i Veges läge är tomter för fribyggen och gruppbyggda småhus. De uttrycker en farhåga för att Vege skall komma att bli en sovstad där bilen har den centrala rollen och att underlaget för stationen inte blir stort nog. Utgångspunkten är att det efter Modernismen skedde en förändring i svensk planering. Från att tidigare ha varit inriktat mot att bygga ett folkhem med välfärd åt alla till att präglas av individualism och marknadsanpassning. Kommunerna har planmonopol men planeringen har alltmer kommit att präglas av marknadens villkor där kommunen mera är en förhandlingspart.

<- Föregående sida