I många olika sammanhang har jag stött på uttrycket ?konstmusikens kris?. Med formuleringen syftar man på det vikande publikintresse som visas konstmusiken i allmänhet och den nutida i synnerhet ? åtminstone inom vår västerländska kulturkrets som också är konstmusikens ursprungliga hemland ? samt ekonomiska och andra konsekvenser ett generellt minskat intresse för konstformen medfört. Debatten har pågått åtminstone sedan 1970-talet och uppenbarligen engagerat.

Utvecklingen i världen och även i våra svenska städer går mot att bygga mot allt högre höjder. Linköping är inget undantag och PEAB bygger just nu det som ska bli stadens högsta kontorsbyggnad kallad Tornet. Med sina 19 våningar kommer den att sträcka sig ca 65 meter upp i luften, ingen höjd i världsliga sammanhang, men i Sverige hamnar det på en 21:a plats över landets högsta byggnader. Huset är placerat i närheten av centrum och skall fungera som kontor och företagshotell åt ett av stadens fastighetsbolag. PEABs erfarenhet av att bygga höghus är dock begränsad, därför har jag kommit överens med företaget om att undersöka vilka riskerna, men även möjligheterna är att bygga på höjden.

Detta arbete har fötts ur en övertygelse om att nyskapad konstmusik bör kunna vara lättillgänglig även för oerfarna lyssnare inklusive en yngre generation, utan att göra avkall på de kvalitetskrav som förknippas med denna genre. Via Gunnar Valkares avhandling Det audiografiska fältet kom jag till en större medvetenhet både om min egen ambition som tonsättare och om vilka parametrar i musiken som kan sägas avgöra om musiken får plats inom allmänna, eller om man så vill, vanligt folks musikaliska preferenser. Efter ytterligare fördjupningar i referenslitteratur samt efter några konstmusikaliska ut- och återblickar kunde jag identifiera de principer efter vilka jag ville försöka skriva ett musikstycke som skulle kunna motsvara dessa föreställningar. Uppsatsens teoretiska del utgörs av ett referat av Valkares text, särskilt hans begrepp ?Det Gemensamt Givna? (DGG), mina egna kommentarer och reflexioner kring denna text samt ett försök att ytterligare utveckla tankarna kring vad som kännetecknar sådan musik som kan omfattas av en bred publik.

Jag har i min undersökning inriktat mig på konsten utanför konsthistorieskrivningen.De verk jag har valt att studera är tre offentliga skulpturer placerade iEslöv- Leda och svanen, Prima Veraoch Morgon. Dessa verk är valda då dealla kom till staden under 1950-talet och inget av dem är gjort i denmodernistiska tradition som konsthistorien berättar om för tiden. På detta sättfår jag även möjlighet att uppmärksamma konst i en liten stad som annars intebrukar ges så mycket plats. Även om motiven har klara likheter och går att seur ett genusperspektiv, då de alla föreställer unga nakna kvinnor, är varkengenus eller motiven i sig något jag fokuserar på i min undersökning. Jag har velat se på vilket sätt den konst jag har undersökt skiljer sig frånden konst konsthistorien berättar om vid den här tiden.  De undersökta verken följer en mer klassiskbildtradition av föreställande motiv medan konsthistoriska översiktsverk vidden här tiden fokuserat mycket på abstrakta uttryckssätt, stränga geometriskaformer, nya material och skulpturer som utmanar betraktarens upplevelse avrummet.

 Tora Vega Holmström (1880-1967) beskrivs ofta som en avantgardistisk kolorist som gärna använde exotiska motiv. I min uppsats redogör jag för TVHs förutsättningar, strategier och status i konstens Sverige med tonvikt på åren 1910-1930, med hjälp av sociologen Pierre Bourdieus modell för maktpositionering i kulturella fält. Dessutom görs en översiktlig beskrivning i TVHs porträtt- och figurbilder, men tonvikt på det varierande bildspråket och den öppna inställning hon tycks ha haft gentemot sina modeller. En av hennes ?negerbilder? Utanför ett musikcafé i Biskra analyseras ur ett postkolonialt perspektiv och verket ställs i relation till det tidiga nittonhundratalets värderingar och till TVHs egna ord.

This thesis is a study of residential environments and a design concept for a proposed housing area in Tierp. The industrial era created a need for the central planning of housing. The confined environments that arised in cities during the 19th century, together with modernistic and democratic ideas, led to regulations in planning and housing. Though the overall goal has been the same: to create a good standard in living, the ideas of how to achieve that have varied. The starting point for following generations has been to attend to the insufficiencies of the earlier planning periods.

The aim with this thesis was to investigate what characterises an English Arts and Crafts garden how they could be modernised in Sweden. My research was limited to 20 weeks of full-time writing and worth 30 ECTS. Through literature studies, interviews and site visits I could analyse my findings which resulted in a concrete garden design project. The Arts and Crafts was a movement that started in England during the 1880?s and evolved as a reaction towards the industrialisation. The influence came from the writings and practices of John Ruskin (1819-1900) and William Morris (1834-1896) who advocated the importance of craftsmanship. The Arts and Crafts movement also became a ?recipe for life? and was associated with a healthy and morally pure way of living.