VĂ„rterminen 2006.

I det hÀr arbetet undersöker jag hur fÀrgen pÄ möblerna i vÄr utemiljö pÄverkar upplevelsen av platsen de stÄr pÄ. Jag jÀmför tvÄ olika platser i Sverige och för en diskussion om platsernas för- och nackdelar..

Uppsatsen behandlar Helsingborgs konserthus och funktionalismen. Med denna byggnad som exempel pÄ tidig funktionalism diskuteras denna stilriktning och dess historiska referenser med ett fokus pÄ relationen till klassicismen. Uppsatsen inleds med ett avsnitt om arkitekten Sven Markelius och en beskrivning av konserthusets tillkomst. Sedan belyses de samtida idéströmningar som prÀglade arkitekten och denna period av arkitekturhistorien. DÀrefter följer en deskriptiv analys av konserthuset och dess former.

I detta examensarbete undersöks hur landskapsarkitektur kan bidra till att skapa meningsfulla rum i utemiljön kring köpcentrum. PÄ 50 och 60-talet planerades Stockholms tunnelbaneförorter enligt grannskapsidealen dÀr centrumen utgjorde stadsdelens mittpunkt eller hjÀrta som skulle serva och samla befolkningen som bor runtom. Centrumet var en plats för möten, byggd i demokratins anda dÀr service och handel skulle vara lÀtt att nÄ och ligga centralt i stadsdelen. Idag, i mÄnga av Stockholms ytterstadsdelar har denna cirkelns mitt, stadsdelscentrumets hjÀrta, kommit att innehÄlla ett köpcentrum dÀr bÄde butiker, restauranger, upplevelser, torgmiljöer och ofta bibliotek samt lÀkarmottagning finns samlande under ett och samma tak. Köpcentrum har sen 70-talet och framÄt blivit allt vanligt förekommande i Stockholms ytterstadsomrÄden dÀr samma problematik och kritik, nu som vid tiden dÄ de första inomhuscentrumen byggdes, Äterkommer. Funktioner som Àr vÀnda inÄt, storskalighet och likriktning i köpcentrumsarkitekturen Àr nÄgra exempel. Köpcentrumet anpassar sitt utbud och sin arkitektur i första hand efter kundens behov, dÀr ökade intÀkter Àr drivkraften i utvecklingen. Vid sidan av detta utgör centrumomrÄdena lika mycket nu som dÄ, en livsmiljö för den lokala befolkningen dÀr köpcentrumet Àr del av en stads-eller tÀtortsbebyggelse.

Denna rapport behandlar utvecklingen av en programvara för styrning av ett industriellt blÀckstrÄleskrivarsystem. Projektet Àr baserat pÄ effektmÄl stÀllda av bestÀllaren Inkit AB. Dessa omfattar funktionalitet som programvaran ska ha. Krav fanns Àven pÄ att programvaran skulle ha stöd för internationalisering, samt att den skulle ha ett anvÀndarvÀnligtgrÀnssnitt. Det inbyggda systemet som ska köra programvaran har en ARM-arkitektur.

Landskapsarkitektur pÄverkar den fysiska miljöns utseende och funktion och dÀrmed hur mÀnniskor lever sina liv. Den hÀr uppsatsen har skrivits för att undersöka hur ett genusperspektiv kan anvÀndas inom landskapsarkitektur. MÄlet Àr att mer specifikt undersöka hur planering och gestaltning kan bidra till en jÀmstÀlldhetsfrÀmjande aktivitetspark. Idén bakom uppsatsen kommer dels frÄn mitt eget intresse för hur landskapsarkitektur kan anvÀndas som ett redskap för samhÀllsförÀndring. Dels kommer det frÄn en specifik förfrÄgan frÄn Fritidsförvaltningen i Landskrona som vill undersöka hur en skejtpark skulle kunna locka en bredare mÄlgrupp.

Denna rapport behandlar utvecklingen av en programvara för styrning av ett industriellt blÀckstrÄleskrivarsystem. Projektet Àr baserat pÄ effektmÄl stÀllda av bestÀllaren Inkit AB. Dessa omfattar funktionalitet som programvaran ska ha. Krav fanns Àven pÄ att programvaran skulle ha stöd för internationalisering, samt att den skulle ha ett anvÀndarvÀnligtgrÀnssnitt. Det inbyggda systemet som ska köra programvaran har en ARM-arkitektur.

Denna rapport behandlar utvecklingen av en programvara för styrning av ett industriellt blÀckstrÄleskrivarsystem. Projektet Àr baserat pÄ effektmÄl stÀllda av bestÀllaren Inkit AB. Dessa omfattar funktionalitet som programvaran ska ha. Krav fanns Àven pÄ att programvaran skulle ha stöd för internationalisering, samt att den skulle ha ett anvÀndarvÀnligtgrÀnssnitt. Det inbyggda systemet som ska köra programvaran har en ARM-arkitektur.

I min uppsats har jag undersökt Kerstin Söderholms diktsamling Ord i natten, dels kontextuellt och dels ur ett queerperspektiv. Söderholms lyrik kan utan problem placeras in en modernistisk kontext. De modernistiska uttrycken Àr i sig intressanta att granska ur ett queerperspektiv. Den genomgÄende gemenskapsproblematiken yttrar sig pÄ ambivalenta vis i Ord i natten. TillstÄnd av nÀrhet förankras i en materiell diktvÀrld, medan avstÄnd frÄn gemenskapen kan kopplas till ett transcenderande tillstÄnd.

Denna rapport behandlar utvecklingen av en programvara för styrning av ett industriellt blÀckstrÄleskrivarsystem. Projektet Àr baserat pÄ effektmÄl stÀllda av bestÀllaren Inkit AB. Dessa omfattar funktionalitet som programvaran ska ha. Krav fanns Àven pÄ att programvaran skulle ha stöd för internationalisering, samt att den skulle ha ett anvÀndarvÀnligtgrÀnssnitt. Det inbyggda systemet som ska köra programvaran har en ARM-arkitektur.

Denna rapport behandlar utvecklingen av en programvara för styrning av ett industriellt blÀckstrÄleskrivarsystem. Projektet Àr baserat pÄ effektmÄl stÀllda av bestÀllaren Inkit AB. Dessa omfattar funktionalitet som programvaran ska ha. Krav fanns Àven pÄ att programvaran skulle ha stöd för internationalisering, samt att den skulle ha ett anvÀndarvÀnligtgrÀnssnitt. Det inbyggda systemet som ska köra programvaran har en ARM-arkitektur.

Det hÀr Àr en vetenskapsteoretisk uppsats med problemformuleringen hur kan vi förstÄ nytÀnkande, mÀnskligt resonerande och vetenskaplig utveckling ur ett retorikvetenskapligt perspektiv? Arbetet sker utifrÄn temat det nya, som i ny förstÄelse av tillvaron. Jag motiverar retorikens relevans i uppsatsen genom att definiera retoriken som en lÀra om och förmÄgan att förstÄ tillvaron. Retorikvetenskapens plats och relevans för problemformuleringen tydliggörs genom att visa hur retoriken kan förstÄs i relation till nÄgra kÀnda och betydelsefulla fysiska teorier och tankar frÄn Einstein och Galileo. Jag inleder min studie med GÀrdenfors kognitionsforskning och Castoriadis förstÄelse av skapandet av nya idéer.

The Swedish retail business has been characterized by a small number of ruling distributors. These distributors have been affected negatively by the internationalization which has made it possible for international distributors to establish their stores in the Swedish market. These international distributors are focused on low price stores. Their establishment on the Swedish market has led to a decrease in market shares for the Swedish distributors, which has damaged their profitability. Another change that has affected the Swedish distributors is that the behavior and needs of the customers has changed.

Försvarsmakten skall enligt regeringen utveckla tekniska lösningar för det framtidaledningssystemet som skall verka inom försvaret. Syftet med denna uppsats Àr att studera tillvilken nytta en försvarsmaktsgemensam teknisk arkitektur för stöd av ledning har för en chefsbeslutsfattning.Först introduceras det nÀtverksbaserade försvaret (NBF) och hÀr beskrivs vad NBF egentligenkan innebÀra som metod för det flexibla insatsförsvaret. DÀrefter avhandlas vad ledningbetyder för Försvarsmakten med dess fyra faktorer: organisation, metodik, personal ochteknik. Slutligen beskrivs beslutsfattningsprocessen som ett avsnitt i uppsatsen dÄ denmÀnskliga pÄverkan Àr en viktig del i ledningssystemet. Under arbetets genomförande harförfattaren intervjuat auktoriteter, bland annat frÄn FOI och Handelsbanken, dessa personerhar genom sin medverkan genererat ytterligare kunskaper till uppsatsens arbete.Resultatet pekar pÄ att en gemensam teknisk arkitektur mycket vÀl kan underlÀtta och förbÀttraen chefs beslutsfattning.

Sammanfattning Detta examensarbete grundar sig pÄ idén om att stadens byggnader, och de arkitektoniska koncept som brukas, pÄverkar hur det offentliga rummet anvÀnds och upplevs. Valet av arkitektoniskt koncept ger genomslag ocksÄ pÄ hur det offentliga rummet uppfattas, samt vilka prioriteringar som görs i den fysiska miljön i byggnadens nÀrhet. Det handlar dels om att byggnaders skala, exploateringsgrad och verksamheter men ocksÄ om att definiera vilka kvaliteter som Àr önskvÀrt, samt vad dessa begrepp egentligen stÄr för. Examensarbetet ger ingen heltÀckande översikt över stilformer och begrepp som förekommer inom arkitekturen och stadsplaneringen. Arbetets syfte Àr att visa hur koncept byggs upp, hur form definieras, samt ger exempel pÄ hur detta kan appliceras pÄ en specifik plats.