In this project, an area in the small town Tungelsta south of Stockholm, is in focus. Tungelsta is placed in the municipality of Haninge and it is for the planning department on the municipality, this project is made. The task is to compose an arrengement of buildings and open spaces for a 50 hektar area. Today the area is consists of agriculture fields and forests. The area is placed near the railway station, in the city centre of Tungelsta, which makes it interesting and important to work with. There are different opinions about the future plans for the area.

C E Löfvenskiöld (1810-1888) var svensk landsbygdsarkitekt vars mönsterritningar och mönsterböcker bildade en standard för hur man skulle bygga pÄ den svenska landsbygden för att bÀttre anpassa byggnadsskicket till den byggnadstradition som nÀstan inte förÀndrats under mÄnga Ärhundraden.Hans mönsterböcker blev mycket populÀra och landsbygdens bebyggelse tog tydliga intryck av dessa. Löfvenskiöld ville med sina mönsterböcker och idéer om bÀttre miljö för djur och mÀnniskor förena tradition med funktionellt och estetiskt nytÀnkande. Genom att utnyttja ny byggnadsteknik kunde han med sina mönsterritningar skapa dÄtidens standardiserade hus.Syftet med den genomförda undersökningen var att försöka visa hur och i vilken utstrÀckning de Löfvenskiöldska spÄren, trots stora förÀndringar inom jordbruket, leverkvar i landsbygdens byggnader och hur funktionella krav begrÀnsat möjligheterna att bevara den estetiska ursprungskaraktÀren pÄ dessa byggnader.FÀltstudien omfattade fyra olika anlÀggningar, ett bostadshus och tre ekonomibyggnader: Bostadshuset NÀs Söderby utanför Uppsala, magasinet pÄ Wappa sÀteri utanför Enköping, Mölnbo ladugÄrd i FÀringe och ladugÄrden pÄ Ultuna, vid SLU i Uppsala.Slutsatsen av undersökningen Àr att man fortfarande kan finna exempel pÄ vÀl bevarade byggnader utförda efter mönsterböckerna och att trots att brukarbehoven förÀndrats över tid, finns spÄren av Löfvenskiölds ritningar kvar och dÄ i relativt oförÀndrat skick..

Sveriges befolkning blir allt Àldre och Är 2050 berÀknas en fjÀrdedel av befolkningen vara över 65 Är. Detta medför ett ökat behov av tillgÀnglighetsanpassade bostÀder som till exempel mellanboende. Samtidigt hÄller sig Sveriges befolkning friskare och pÄ grund av detta minskar vÄrdbehovet och efterfrÄgan av sÀrskilda boenden. Trygghetsboende Àr en typ av mellanboende. Det Àr till för mÀnniskor över 70 Är som kÀnner sig i behov av ett tillgÀngligt utformat boende och kanske kÀnner sig ensamma men som av kommunen inte anses i behov av ett sÀrskilt boende.

The aim of our master thesis is first and foremost to win the competition One Prize - mowing to Growing: Reinventing the American Lawn, announced in USA by the organization Terreform 1, the first of December 2009. Apart from winning the competition we have also tried to reach a deeper understanding of food production today and its future possibilities. Our ambition to present a winning design proposal has to a large extent decided the structure of the entire thesis. Our completed and submitted design proposal - growforgold.org - is a way of addressing urban food production in a creative way, keeping the sovereignty of the individual in mind. Instead of presenting a place-specific design solution our proposal aims to create incentives and possibilities for urban farming to take place anywhere and anytime. Our submission to the competition represents both a tool and a platform which, put in practice, could make landscape architecture happen through the hands of the individual.

Abstract Squares, these public rooms have always fascinated me. I find them interesting because of their variety in shapes, functions, design etc. Stortorget in Lund is one of Sweden?s oldest squares, this essay is dedicated to this particular square. Of all the possible ways that you could approach Stortorget in Lund I have decided to do it from an urban design point of view.

 We have chosen to write our thesis within a transport company. The work was carried out at DHL activities in Uppsala. DHL is one of the leading transport companies worldwide. Our interest lies in more efficient and advanced transportation and terminals, as globalization and new trends require effective solutions.The aim of our work is to explain the need for information technology applications in road haulage and associated terminal operations. Furthermore, we analyses terminal and applied information technology.

Landskaparkitekturen kan beskrivas som ett brett och tvÀrvetenskapligt omrÄde. Det gÄr dock ÀndÄ att tala om specifika landskapsarkitektoniska förhÄllningssÀtt, nÄgot som formuleras inom utbildningarna, olika debattforum, genom facklitteratur, facktidskrifter och genom praktiken sjÀlvt. NÄgonstans börjar och slutar landskapsarkitektonisk kunskap. NÄgonstans börjar och slutar det landskapsarkitektoniska fÀltet. Hur beskrivs dÄ landskapsarkitektens kontext i ett urval samtida arkitekturperiodika? I denna uppsats har ett antal artiklar publicerade mellan 2008 och 2011 analyserats. Beskrivningarna av landskapsarkitektens kontext i artiklarna har sedan fördjupats och breddats med hjÀlp av fyra teoretiska perspektiv.

Offshoreindustrin pÄ Nordsjön sysselsÀtter ett stort antal offshorefartyg med olika uppdrag för att stödja produktionen av olja och gas. Prospektering av nya oljefyndigheter, bogsering av installationer och att förse installationer med förnödenheter Àr nÄgra av de uppgifter offshorefartyg utför.För att genomföra arbetsuppgifter sÀkert, anvÀnder offshorefartyg och installationer sig av North West European Area Guidelines. Riktlinjer för hur arbeten skall utföras sÀkert och för att undvika olyckor som kan skada bÄde mÀnniska, miljö och ekonomi.Kollisioner mellan offshorefartyg och installationer sker ÀndÄ, med varierande konsekvenser. Syftet med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ vad som sker pÄ bryggan, ombord pÄ ett offshorefartyg nÀr det skall utföra arbete intill en installation. Rapporten Àr tÀnkt att ligga till grund för framtida arbeten som syftar till att öka sÀkerheten inom branschen.Som datainsamlingsmetod har gruppintervjuer utformade som fokusgrupper anvÀnts.

Detta arbete behandlar problematiken med att bygga kustnÀra, samtidigt som det i relation till klimatförÀndringen och den globala uppvÀrmningen sker en havsnivÄhöjning. Syftet med arbetet Àr att upplysa om olika skydds- och bygg-nadsmetoder, som kan anvÀndas för att upprÀtthÄlla traditionen av att bygga vid kusten samt att kunna stilla den efterfrÄgan som idag finns för havsnÀra lÀgen utan att utsÀtta mÀnniskor för risken av översvÀmningar. Arbetet börjar med en översiktlig bild av dagsprognosen för de stundande kli-matförÀndringarna samt vilka effekter dessa har för den globala havsnivÄhöj- ningen, för att sedan beta sig ner till en mer lokal nivÄ och beskriva dagslÀget för södra Sverige samt prognosen fram till slutet pÄ seklet. Det presenteras Àven en aktuell bild för hur lagstiftningens, kommunernas, lÀnsstyrelsernas och den fysiska planeringens roll förhÄller sig till den stundande havsnivÄhöjningen samt vilka kli-matanpassningsÄtgÀrder som kan göras med havsnivÄhöjningen i fokus. Avsnittet, ?Att bygga för framtiden? ger en kort översikt för olika skydds- och byggnadsmetoder som finns med hÀnsyn till havsnivÄhöjningen.

Stadens bostadsomrÄden Àr byggda efter olika ideal och de skiljer sig Ät beroende pÄ hur stadsplaner och arkitektur utformades under den tid de Àr byggda. Olika typer av vÀxtmaterial och olika material i markbelÀggningen har anvÀnts i olika tider. Dessa material ger en viss karaktÀr Ät utemiljön kring bostadsomrÄdena. I min studie tittar jag nÀrmare pÄ vilket vÀxtmaterial och vilka markbelÀggningar som var vanligt förekommande runt bostadsomrÄden i Landskrona mellan 1917-1937. Arbetet bygger pÄ en fallstudie av tre specifika kvarter dÀr jag inventerar befintligt material. Materialen jÀmförs sedan med gamla bilder frÄn trakten men Àven med nya bilder av ett vÀlbevarat omrÄde i Malmö, VÀstra sorgenfri.

Föreliggande uppsats studerar rehabiliteringstrÀdgÄrden i Alnarp via Erwin Panofskysikonologiska metod. RehabiliteringstrÀdgÄrden Àr skapad utifrÄn undersökningar av mÀnniskorsförestÀllningar om natur- och kulturupplevelser som de anser positiva för hÀlsa och vÀlbefinnande.TrÀdgÄrden Àr uppdelad i Ätta olika kategorier som Àr kopplade till graden av informell respektiveformell design, det finns ocksÄ mellan dem grÀnsland som har en mer flytande stil. Uppsatsen harbegrÀnsats till att avhandla tvÄ av de Ätta kategorierna, skogstrÀdgÄrden som Àr mer naturlik, ochentrétrÀdgÄrden som Àr formell. Syftet med uppsatsen Àr koppla samman de bÄda deltrÀdgÄrdarnamed stilhistoriska förebilder inom trÀdgÄrdskonsten genom att valet av former och materialjÀmförs med varandra och med historiska trÀdgÄrdar, liksom att jÀmföra de bÄda deltrÀdgÄrdarnamed andra konstnÀrliga manifestationer, t ex mÄleri och arkitektur. Slutligen Àr syftet att i denikonologiska intuitiva syntesen undersöka trÀdgÄrdarnas idémÀssiga ursprung.

This essay aims to emphasize and clarify the positions that exist within the current globalization debate. The positions are the neo-liberal, the opponents, the pragmatists and the skeptics. The text presents and explains their ideological, moral and political positions and beliefs about the world, the nation state, the society and the individual; in light of Steven Lukes? and Antonio Gramsci's theories regarding the interaction and the relationship between power and hegemony. The methodological starting point is the ideology-critical analysis; in which their arguments in the current globalization debate is highlighted and categorized.

Att gestalta naturliga landskap i en urban situation handlar om att förstĂ„ parallella processer som pĂ„gĂ„r samtidigt; att se platsens förutsĂ€ttningar och biotopens preferenser. Genom det skapas ett nytt sammanhang dĂ€r bestĂ„ndsdelarna blir aktiva i flera olika situationer och skalnivĂ„er. Denna tes har jag fĂ„tt möjlighet att undersöka och fullskaletesta i TAKLANDSKAPET SveavĂ€gen 44. Arbetets syfte Ă€r att sammanlĂ€nka förstĂ„elsen för hur man kan applicera hela biotoper i ett sammanhang som gör att den levande biologiska delen av projektet bidrar aktivit till upplevelsen och till det arkitektoniska utrycket och formgivningen av platsen. Slutsatsen Ă€r att man inte behöver se biotoper enbart som passiva byggelement eller komponenter. Det Ă€r biotoperna i sig som bĂ€r och leder konceptutvecklingen för idĂ©, möjliga program och den potentiella inneboende formen. Strategin att reducera och platsanpassa komponenterna ger ocksĂ„ svaret i en annan skala: FrĂ„ga platsen vad den vill vara och du kan samtidgt se mönstret i ett större sammanhang. Om man lyckas med formgivning som en öppen process med möjliga förĂ€ndringar, utan att idĂ©n gĂ„r förlorad, har man skapat ett öppet system; ett fraktalt system bĂ„de i tid och rum. Jag tror och hoppas att TAKLANDSKAPET SveavĂ€gen 44 innehĂ„ller dessa kvalitĂ©er och att arbetssĂ€ttet kan inspirera till liknande angreppssĂ€tt i andra projekt. Att se vad man har, för att fĂ„ det man önskar. I alla skalor... LÄS LANDSKAPET, FÖLJ NATUREN, ÄLSKA LIVET..

MILJÖVÄNLIGT OCH HÅLLBARHET. ORD SOM OFTA MÖTS AV EN SUCK OCH BESVÄRADE RYNKOR I PANNAN. DET BLIR JU SÅ KRÅNGLIGT. OCH DYRT. OCH DESSUTOM BLIR ARKITEKTUREN KLUMPIG OCH FUL MED FÖR MILJÖN PÅKLISTRADE LÖSNINGAR.

In a sequence described in the next paragraphs, I remove the poorly insulated roof of Gustavsberg Porcelain Factory and make new use of its  foundation. The monolith cement slab, once supporting heavy industrial machinery, is now the site of lakes and other movements:The top floor area is split, and a new built volume, one story higher, overtakes the southern half resting on the factory?s basement, digging into it at its western and eastern ends. Striking horizontally, the fissure exposes a long central axis, taking advantage of the factory?s horizontality to articulate vastness .