Spel och simulatorer som skall avspegla existerande miljöer mÄste för spelaren vara trovÀrdiga vad gÀller landskap, arkitektur, attribut och ljussÀttning. För att kunna bygga och implementera sÄdan realistiska och trovÀrdiga miljöer krÀvs ett grundligt förarbete med referensmaterial, skissarbete och tester. Under 10 veckor har jag gjort mitt examensarbete tillsammans med Försvarshögskolan och Data Ductus AB pÄ ett projekt som vi kallar för Foreign Ground. Det har resulterat i en djupgÄende förstudie och research som ska bli en bra grund för att skapa en demonstrator till ett utbildningsspel. Spelet Àr tÀnkt att anvÀndas för trÀning av FN-soldater som Àr pÄ vÀg till Liberia pÄ utlandsmission.

Denna uppsats syftar till att kartlÀgga och beskriva de ideal som rÄtt inom svensktrÀdgÄrdskonst under 300 Är i Sverige. Arbetet behandlar relationen mellan mÀnniskan,naturen och trÀdgÄrdskonsten, ur ett historiskt perspektiv. Uppsatsens huvuddel bestÄr i enkartlÀggning av den svenska idéhistoriska utvecklingen vad gÀller natursyn samt en parallellbeskrivning av ledande trender och rÄdande ideal inom svensk landskapsarkitektur under 300Är. Beskrivningen sker i kronologisk ordning och Àr uppdelad efter Ärhundraden med börjanpÄ 1700-talet.Under 1700-talets skedde en stor förÀndring i mÀnniskans syn pÄ natur, vilken gav avtryckÀven inom trÀdgÄrdskonsten. IstÀllet för 1600-talets tuktade barocktrÀdgÄrdar började denengelska landskapsparken fÄ fÀste Àven i Sverige och det nya, naturförskönande idealet blevbörjan pÄ en lÄng stiltradition inom trÀdgÄrdskonst, dÀr naturen stod förebild för trÀdgÄrdensutformning.

Detta arbete undersöker möjligheterna med att simulera mikrovÄgor i ett slutet system. Systemet implementeras med en redan befintlig teknik kallad ray tracing. Ray tracing Àr en ljussÀttningsteknik som gÄr ut pÄ att simulera fotoners rörelse mellan ljuskÀlla och betraktare i en miljö man önskar ljussÀtta, och sedan belysa de omrÄden som blir trÀffade för att pÄ detta vis rendera en bild. Fotoner och mikrovÄgor har egenskaper som liknar varandra dÄ de bÄda Àr elektromagnetism med olika vÄglÀngder. Ray tracing Àr en krÀvande algoritm dÄ mÄnga utrÀkningar för varje foton mÄste utföras varje uppdatering.

Uppsala stad, intill stadens gÄgata och kantad av FyrisÄn ligger Gamla torget. Det Àr en plats som har utgjort en nyckelpunkt under mina Är i Uppsala. Jag ville Àndra anvÀndningen av ett torg som mÄnga passerar men fÄ stannar och anvÀnder. Torget har stora kvaliteter i form av utsikt, nÀrhet till vatten samt placering i staden. För mig personligen har jag har lÀnge tÀnkt pÄ att Gamla torget har större potential Àn vad torgytan idag anvÀnds för.

Projektet Àr ett förslag pÄ hur man kan bygga nya bostÀder, kontor och butiker i en av Stockholms större innerstadsparker. Hornsbruksgatan pÄ Södermalm ligger lÀngs Högalidsparken som kröns av Ivar Tengboms Högalidskyrka frÄn 1923. I förslaget presenteras tvÄ byggnadskomplex med ett 30-tal lÀgenheter pÄ drygt 1300 kvm samt ca 3500kvm för kontor och detaljhandel. Byggnadskropparna Àr tegelklÀdda med bÀrande stomelement i betongskivor.Förslaget handlar om hur husen möter parken och gatan som har tvÄ helt skilda karaktÀrer. Stadsgatan möter en allvarlig park för rekreation.

Detta Àr ett projekt som diskuterar och framstÀller en arkitektur för dynamisk dialog i dataspel. Den Àr skapad för att kunna ge mer spelarinteraktion i datarollspel i form av större frihet nÀr det gÀller hur en spelare vill spela sin karaktÀr samtidigt som den Àven ska ge bÀttre respons frÄn NPC:er, just i Àmnet dialoger. Beroende pÄ vad och, framför allt, hur du som spelare sÀger nÄgot ska du fÄ olika kÀnslomÀssiga respons frÄn dem. De ska kunna bli irriterade, hata, gilla och Àlska dig, med mera, samtidigt som de Àven ska kunna bli rÀdda för dig. Utöver detta har de Àven försetts med individuella minnen som tillÄter dem att komma ihÄg vad du har sagt och hur mÄnga gÄnger du har sagt det, vilket i sin tur tillÄter att du fÄr olika respons ju fler gÄnger du sÀger samma sak..

Inspirerad av den metod Åsa Dahlin anvĂ€nder för arkitekturanalys i "On Architecture, Aesthetic Experience and the Embodied Mind, Seven Essays" vill jag i min uppsats försöka mig pĂ„ en analys av Lunds Stadshall, ritad av Klas Anshelm.Jag vill studera arkitekturen delvis ur det fenomenologiska perspektiv Maurice Merleau-Ponty presenterar i sin bok "Kroppens Fenomenologi" och lĂ€gga tyngdpunkten pĂ„ sjĂ€lva upplevelsen av byggnaden snarare Ă€n den rent visuella aspekten av den.Jag söker Ă€ven finna svar pĂ„ hur modernismen i stort och Klas Anshelm specifikt förhĂ„ller sig till de fenomenologiska tankegĂ„ngarna..

Detta kandidatarbete i landskapsarkitektur har utförts vid Institutionen för stad och land, Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala under vÄrterminen 2010. Uppsatsen behandlar hÄllbar stadsutveckling med fokus pÄ förtÀtning som kommit att bli en vÀlanvÀnd metod i dagens stadsutveckling. Studien talar för att alla element i staden bidrar till förtÀtning, i synnerhet grönstrukturen, som numera ofta Àr utsatt för exploatering. Uppsatsen förklarar grönstrukturens vÀrden och roll som förtÀtningselement och föresprÄkar en funktionell tÀthet. Slutligen behandlar studien förtÀtning inom de Àldre bostadsomrÄdena GÄrdsten och JÀrnbrott i Göteborg.

Denna uppsats undersöker vilken plats viltvÄrd har i landskapsplaneringssammanhang, samt försöker ta reda pÄ hur landskapsarkitektens möjligheter att verka för goda viltförhÄllanden och biologisk mÄngfald ser ut. Genom att granska och problematisera begreppet viltvÄrd försöker jag ge en bild av vad begreppet innebÀr. Jag tittar sedan pÄ hur man arbetar med viltvÄrdsfrÄgor inom nÄgra av Sveriges myndigheter idag och försöker, genom intervjuer med anstÀllda pÄ NaturvÄrdsverket, Skogsstyrelsen och LÀnsstyrelsen, utröna vilken plats landskapsarkitekten har i det arbetet. Studien antyder att landskapsarkitekten varit nÀrvarande i arbetet med viltvÄrd tidigare, men verkar inte förekomma inom de studerade myndigheternas arbete med viltfrÄgor idag. Det finns ett behov av överblick och omrÄdesövergripande kompetens inom viltvÄrdsarbetet och myndigheterna antyder en önskan om att bredda sin kompetens.

The Swedish healthcare systems have over the past decades experienced a major reorganization that involves reduction of costs and cuts due to the financial problems that the public health system faced. Healthcare was criticized because it was considered to be bureaucratic and inefficient (Funck, 2007). The solution to this problem was to focus on other measures rather than the economic measures, such as modernizing the healthcare instead of cutting down. Implementing a balanced scorecard in a public sector as a hospital, perceived as failures. This is due to several factors such as communication, knowledge and expected time are not taken into consideration when implementing the scorecard.

Jag har skapat en form som bygger pÄ tillgÀnglighet för personer med nedsatt rörelseförmÄga och nedsatt syn. Varje formmÀssigt beslut grundar sig i ett krav eller regel ur "Boverkets byggregler" och rekommendationer frÄn personer med funktionsnedsÀttningar och resultat frÄn mina experiment.Att ha tillgÀnglighet som utgÄngspunkt har varit en utmaning. TillgÀnglighet Àr ett komplext Àmne för att det skall tillfredsstÀlla vÀldigt mÄnga. De som inte ser, de som ser, de som inte hör och de som hör, de som behöver ljus och de som behöver mörker osv. och alla de som skall betala för hela byggnationen.Jag tycker mÄnga gÄnger att medel som gör att en miljö blir tillgÀnglig inte hör ihop med övrig arkitektur.

Kan Malmös Centrumkanaler med dess egenskaper som en unik, lÄngsmal och sammanhÀngande struktur anvÀndas för att möjliggöra nya rörelsemönster och mötesplatser i staden? Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka hur vi genom landskapsarkitektur kan utnyttja kanalens egenskaper för att skapa nya sÀtt för mÀnniskor att röra sig i Malmö och skapa nya mötesplatser för vistelse. Platsen för vÄrt examensarbete Àr de centrala delarna av Malmö, en av de snabbast vÀxande stÀderna i Europa.1-2 NÀr Malmö förtÀtas blir de öppna ytor som inte kan bebyggas Àn mer vÀrdefulla för stadens invÄnare, Centrumkanalerna Àr en sÄdan yta. Kanalerna Àr en stor sammanhÀngande offentlig yta i centrum som har förutsÀttningar att spela en viktig roll för att tillgodose Malmöiternas behov av offentliga rekreationsytor. LÀngs Centrumkanalernas strÀckning föreslÄr vi Malmös innersta ringvÀg, en ny lösning för cykeltrafiken i centrum och ett nytt obrutet strÄk för fotgÀngare. Syftet med Innersta ringvÀgen Àr att skapa ett nytt sÀtt för cyklister och fotgÀngare att röra sig och mötas i centrala Malmö.

Det mÀnskliga beteendet Àr en av de viktigaste komponenterna i utformandet av arkitektur. Vi gestaltar byggnader och platser pÄ ett visst sÀtt för att frammana en kÀnsla av trygghet och lugn och pÄ ett annat sÀtt för att skapa spÀnning och dramatikLockelsen Àr kanske vÄr starkaste mÀnskliga drift. Den dÀr osynliga kraften som trÀder in och gör att vi mÄste titta genom springan i den fördragna gardinen för att stilla vÄr nyfikenhet. I jakten pÄ en upptÀckt.Springan i gardinen, hÄlet i planket och presenternas omslagspapper gör alla att det som finns dÀr innanför blir sÄ mycket mer intressant och lockande. Jag stÀller mig frÄgan om det samma kan tillÀmpas pÄ en hel byggnad?Blir en byggnad mer spÀnnande och intressant, mer öppen och extrovert, genom att vi klÀr den i en yttre "kappa" i vilken vi lÀmnar smÄ nyfikna öppningar, smÄ lockelser, som skvallrar om byggnaden och verksamheten innanför? I detta fall ett nytt konstmuseum i Uppsla..

Examensarbetets mÄl var att utforma tvÄ förslag pÄ ett musik- och konsthus för placering i VÀxjösjön. Konstruktionen Àmnas vara flytande och mobil.Gemensamt undersökte författarna byggnadens förutsÀttningar och möjligheter, i syfte att underlÀtta utformningsprocessen.Författarna utformade var sitt förslag. Det resulterade i tvÄ förslag med skilda arkitektoniska sÀrdrag, skapade utifrÄn gemensamt stipulerade avgrÀnsningar.Det ena förslaget Àr utformat med hjÀlp av geometriska former med raka sidor. Det kontrasterar mot det andra förslaget som har organiska och mjuka former..

MÄlet med vÄr uppsats har varit att ta reda pÄ om och hur gestaltningen pÄverkar den sociala mÄngfalden i stadsrummet. Vi grundar vÄrt arbete pÄ en tanke om allas rÀtt till stadsrummet och ville undersöka om det finns faktorer som kan vara exkluderande för vissa samhÀllsgrupper. Inledningsvis har vi tagit del av litteratur som har olika sÀtt att se pÄ begreppet social mÄngfald och dess vÀrden för att nÀrma oss en egen definition. Genom litteraturstudier samt passiva observationer och intervjuer utförda pÄ tvÄ centralt belÀgna torg i Malmö har vi studerat hur olika mÀnniskor interagerar med den gestaltade utemiljön. DÄ vi jÀmfört resultat av litteraturstudier, observationer och intervjuer har vi funnit flera gemensamma slutsatser men ocksÄ motsÀgelser. Vi har nÄtt en insikt om hur lika vi mÀnniskor Àr i anvÀndandet av stadsrummet.