The purpose of this paper is to analyze the project Knitting House using art and architectural theories to question the forms of the project as well as the town planning in the area of Husby, a suburb to Stockholm. In order to stress the architectural issues in the area of Husby, the thesis examines the aim and intention of the project Knitting House. The project explores the standardized architectural form that was used and built under the Miljonprogrammet, through the years of 1960-1970 in the neighborhoods of JÀrvafÀltet. The thesis will also investigate some of the problems that arise when attempting to discuss knitting as a method used to perform Knitting House. This paper explores the relationships between public and private spaces, the areas in between them and how they interact. The claim made throughout the thesis is that Knitting House can function as a political catalyst by presenting a combined perspective of art, architecture and politics to address the social and ethnic segregation in suburbs like Husby. .

Med utgÄngspunkt i George Lakoff och Mark Johnsons teori om den konceptuella metaforen analyseras i denna uppsats bildsprÄket i opionsjournalistiska texter som behandlar frÄgan om individualiserad förÀldraförsÀkring. DÀrtill anlÀggs med hjÀlp av Yvonne Hirdmans teori om genussystemet ett genuserspektiv, för att undersöka om metaforerna Àr könade och/eller reproducerar det binÀra könstÀnkandet. Materialet Àr hÀmtat frÄn DN, Aftonbladet, Expressen och SvD under perioden januari 2010-novmeber 2013. .

Kandidatprojekt Arkitektur, Arkitekturskolan KTH 2011. Ny Opera i Stockholm..

Denna studie Àmnar att förstÄ hur ljud upplevs men ocksÄ hur ljud kan tillÀmpas som gestaltningsaspekt inom planering och landskapsarkitektur. Med bakgrund i egna erfarenheter av hur ljudaspekten behandlas inom utbildningen formuleras studiens tes följande: MÀnniskan pÄverkas av ljud, men denna sinnesupplevelse fÄr inte, trots goda metoder att tillgÄ, tillrÀckligt med uppmÀrksamhet i förhÄllande till visuella aspekter inom landskapsarkitektur och planering. Följande Àr studiens mÄl att beskriva hur ljud uppfattas och tolkas i stadslandskapet och hur ljud kan tillÀmpas i landskapet med syfte att personligen fÄ mer kunskap inom Àmnet men framförallt att betona ljud som gestaltningsaspekt, att medvetandegöra denna för allmÀnheten, studenter och yrkesutövande. Denna bakgrund ligger till grund för studiens tvÄ frÄgestÀllningar: ? Hur pÄverkas mÀnniskan av ljud i det urbana landskapet? ? Hur behandlas ljudaspekten inom landskapsarkitektur och planering idag? Studier ÄskÄdliggör att ljudfaktorn Inom planering och landskapsarkitektur lÀnge har förknippats med buller och behandlats som en negativ planeringsaspekt. Inom akustisk design föreslÄs ett mer offensivt förhÄllande till ljud, att ljud bör utvÀrderas utifrÄn kvalitativa aspekter. Men ljudmediet Àr komplext, för att förstÄ hur mÀnniskor pÄverkas av ljud utgÄr denna studie frÄn forskning inom miljöpsykologi, att ljud kan pÄverka mÀnniskor bÄda negativt och positivt. Men ocksÄ forskning som behandlar hur mÀnniskor avlÀser och tolkar ljud i landskapet, med andra ord hur vi lyssnar -­? att mÀnniskan har en förmÄga att selektera ljudinformation beroende pÄ lyssnarperception. DÀrför Àr denna inriktning nödvÀndig, att planerare och arkitekter inte fokuserar pÄ att diagnostisera de goda kvalitéerna, istÀllet ligger fokus pÄ hur mÀnniskan kan skyddas frÄn ljud. I denna studie förtydligas detta förhÄllningsÀtt med praktiska exempel av t.ex. ljudtillÀgg och hur detta kan anvÀndas som designprincip. Metoden kan anvÀndas som ljudmaskering vilket innebÀr att ett ljud kan delvis eller helt upplevas försvinna i förmÄn av en annan ljudkÀlla. Sammanfattningsvis exemplifieras intressanta ljudinstallationer som illustrerar vÀl hur ljud kan tillÀmpas i landskapet och genom dessa studier har jag kommit fram till följande slutsats: Forskning inom ljudets pÄverkan och hur mÀnniskor tolkar ljud finns att tillgÄ men kunskap om detta Àr undermÄlig bÄde bland yrkesutövande och studerande landskapsarkitekter. DÀrför saknas det en audiell kultur bland landskapsarkitekter och yrkesutövande. Som en följd av detta behandlas ljud ofta som en negativ aspekt inom planering och gestaltning. Detta kan Àven bero pÄ ljudmediets komplexa natur och att det saknas teknik för att behandla audiella uttryck pÄ samma sÀtt som visuella uttryck. Att medvetandegöra ljud som gestaltningsaspekt bland yrkesutövande och allmÀnheten innebÀr att ljudmediet bör bli mer tillgÀngligt med fler praktiska förebilder som tillÄts att göra ansprÄk som intressanta inslag i den offentliga miljön. Denna utveckling kan bidra till en positiv utveckling av framtidens hÄllbara stÀder..

Detta arbete tar upp och beskriver fyra olika nÀtverksarkitekturer, med deras för och nackdelar gentemot varandra. Detta för att ge en insikt och förstÄelse till vilken arkitektur som bÀst passar ihop med olika applikationer/system, detta för att förenkla och ge signaler pÄ vilken arkitektur olika applikationer bör byggas upp kring i ett systemutvecklings projekt. De undersökta nÀtverksarkitekturerna varierar vÀldigt gentemot varandra, gÀllande Älder och anvÀndningsomrÄde. Client/Server som Àr den första arkitekturen och ligger lite som grund för de övriga Àr dels komplext att administrera och dels kan Àven vara svÄrt för ovana datoranvÀndare att lÀra sig, dÄ det finns sÄ mÄnga olika funktioner att lÀra sig i respektive applikation, men erbjuder körning av komplexa applikationer över nÀtverket. För att fÄ bukt med anvÀndarvÀnligheten och arbetsinsatserna vid administreringen kom det statiska intranÀtet som ett alternativ.

Förekomsten av brott Àr ett stort problem i vÄrt samhÀlle och har stor inverkan pÄ de enkla beslut som tas i vÄr vardag, exempelvis pÄ valet av omrÄde att bosÀtta sig i. Historiskt sett har ansvaret för att förebygga brottslighet legat hos polisen och de enskilda hushÄllen men de kan inte allena lösa problemen med brottslighet, och följaktligen blir en bredare strategi för brottsförebyggande arbete nödvÀndig. Ett sÀtt att utforma sÀkerheten Àr genom arkitektur och kallas för Crime Prevention through Environmental Design (CPTED). Perspektivet avser att minska bÄde möjligheter och rÀdslan för brott genom att utnyttja de möjligheter som finns att öka överblickbarheten, att ta vara pÄ framtoningen av ett omrÄde och att stÀrka den territoriella kÀnslan hos invÄnare i ett bostadsomrÄde.Grunden för den teoretiska ramen kommer frÄn artikeln Towards an Economic approach to Crime and Prevention (2002), och anvÀnder sig av de fyra begreppen som utvecklades av Clark och Homel (ökad anstrÀngning, en ökad risk, minska belöningar och minimera antalet potentiella ursÀkter). Det finns mÀngder av litteratur som behandlar ett ekonomiskt angreppssÀtt pÄ brottslighet, men det finns emellertid fÄ ekonomiska bidrag vad gÀller att förebygga brott, och Ànnu fÀrre inom omrÄdet för att utforma brottsförebyggande arkitektur.

Arbetet behandlar idrotts- och evenemangsarenors lÀmpliga lokalisering i staden i förhÄllande till dess funktioner och effekter..

Our experience of the surrounding environment is affected by all of our senses, yet, in Landscape Architecture, by tradition, mostly the visual aspect has been the focal point. In this essay, however, the subject will be the auditory and its interaction with the visual..

I andra delen, av de tvÄ delar som texten bestÄr av,  beskriver  författarensina upplevelser frÄn en vistelse i Belgrad. Del I handlar om ett Ärs vistelse under 1977 och del tvÄ om ett Äterbesök 2014. I del II har författaren beskrivit sina upplevelser som kretsar runt stadens konstliv, arkitektur och historia..

Storkyrkoskolan och Estniska skolan ligger i Gamla stan iStockholm. Skolorna har en gemensam skolgÄrd. Delar av skolgÄrden stÄr inför en omgestaltning dÄ skolornas lokaler, som delvis befi nner sig under skolgÄrden, stÄr inför en renovering.Enligt lÀroplanen har alla barn rÀtt att vistas i jÀmstÀlldaskolmiljöer, sÄvÀl inomhus som utomhus. Eftersom elevernatillbringar mycket tid pÄ sin skolgÄrd anser jag att den bör granskas ur ett jÀmstÀlldhetsperspektiv, med genusglasögon.Idag Àr inte skolgÄrden en jÀmstÀlld miljö för eleverna. EnfjÀrdedel, av den redan trÄnga skolgÄrden, domineras till stor del av pojkars fotbollsspel.

This bachelor thesis discusses three Swedish landscape architects and their plan drawings and illustrations. The landscape architects are from the 18th century, the 19th century respectively the 20th century. The three persons are: Fredrik Magnus Piper, Knut Forsberg and Gunnar Martinsson. The landscape architects are brought up in chronological order in a chapter each where the person?s life, educations and work are described.

The Swedish healthcare system is characterized by lack of resources and extensive hospital queues. In order to counter these difficulties the Lund University Hospital have introduced Lean Healthcare to the hospital organization. The purpose of this scientific paper is to study the relationship between the implementation of Lean Healthcare and the experienced motivation among the staff. This essay thereby intends to impart knowledge, which could be used on future implementations of Lean Healthcare at other hospitals. In order to fulfil the purpose of this essay a case study have been conducted at two wards at the Lund University Hospital in which qualitative research interviews have been the method chosen in order to gather data.

Sedan ett antal Är hÄller Försvarsmakten pÄ att utveckla Försvarsmaktens Arkitektur och Försvarsmaktens Arkitekturramverk. Försvarsmaktens Arkitekturramverk skall vara ett stöd och styrning för Förvarsmaktens förÀndring och vidareutveckling, bÄde nationellt och internationellt, samt spegla version 3 av NATO Architecture Framework. Ett försvarssystem vilket Àr utvecklat och anvÀnds vid internationella insatser idag Àr Internationella Korvettstyrkan.OförstÄelse för nÀr, var och hur ett arkitekturramverk skall anvÀndas gÄr att identifiera inom Försvarsmakten. Ett sÀtt, för att bringa förstÄelse för vad ett arkitekturramverk innebÀr, Àr att studera dess nytta. Denna uppsats har till syfte att visa pÄ eventuell nytta med NATO Architecture Framework utifrÄn Internationella Korvettstyrkan.

Gestaltning av ett nytt kulturhus i Istanbul. De sjÀlvstÀndiga volymer som utgör kulturhusets permanenta program binds samman av en takstruktur, under vilken programmet Àr förÀnderligt och stadens myller och mÄngfald tillÄts ta plats.  .

Designmönster har under senare Är blivit ett allt mer vanligt förekommande begrepp inom objektorienterad systemutveckling. Designmönster har nÀmligen visat sig kunna höja abstraktionsnivÄn vid designbeslut, vilket dels leder till en effektivisering av denna process, men Àven minskar risken att fel begÄs dÄ de döljer viss komplexitet. Designmönster har frÀmst setts som ett sÀtt att ÄteranvÀnda gamla designlösningar, som har visat sig vara bra i vissa Äterkommande problemsituationer. En positiv effekt av att dessa anvÀnds har ocksÄ varit att ett gemensamt sprÄk i termer av designmönster har skapats. I detta projekt har dock designmönster studerats utifrÄn aspekten att anvÀnda dessa för att förbÀttra dokumentationen av objektorienterade programvarusystem.