Sök:

Sökresultat:

1262 Uppsatser om Moderna sprćk - Sida 61 av 85

Internkommunikation och motivation : En fallstudie i ett tjÀnsteföretag

Vi mÀnniskor har under hela vÄr existens kommunicerat med varandra pÄ ett eller annat sÀtt. Kommunikation Àr en stÀndigt fortgÄende social företeelse som inrymmer mycket mer Àn bara ord. SÄvÀl kroppssprÄk som blickar, klÀdsel, ljud och gester sÀnder ut mÀngder av kommunikativa budskap och att veta exakt hur var och en av oss tolkar olika kombinationer av dessa Àr omöjligt. Kanske Àr det just vad som har lockat mÀnniskor i alla tider till att försöka behÀrska konsten att kommunicera effektivt och skapa nya kommunikativa förbindelser.I moderna organisationer har kommunikation blivit en viktig framgÄngsfaktor för konkurrens och fortlevnad. Traditionellt har fokus legat pÄ den externa kommunikationen, med parter utanför den egna organisationen.

Webbaserad marknadsföring för ett DJ-kollektiv : Ett examensarbete i hur man internationellt marknadsförett DJ-kollektiv med hjÀlp av sociala och digitala medier

Man brukar sÀga att en bild sÀger mer Àn tusen ord. Att marknadsföra ett företag genom att anvÀnda bilder och video Àr en strategi som anvÀnds i allt större utstrÀckning dÄ det ses som ett starkt marknadsföringsverktyg. I moderna samhÀllen kan företag inte bara nöja sig med att erbjuda sina tjÀnster, de mÄste ocksÄ sÀlja dem genom att skapa ett tydligt varumÀrke. Ett varumÀrke skapas av en image och denna image ska som mÄl kunna representera varumÀrket alldeles sjÀlvt.Syftet med detta examensarbete Àr att fÄ en bredare förstÄelse av marknadsföring via sociala och digitala medier. Examensarbetet har utförts pÄ uppdrag av DJkollektivet ?HÄll KÀften och dansa? dÀr mÄlet har varit att skapa en internationell webbsida för att marknadsföra dem.

Den kreativa melankolikern : En betraktelse av en modern ensidig bild av psykiskt sjuka.

Den kreativa melankolikern. Uppsatsens titel sammanfattar det övergripande temat för denna studie. Individer med psykisk skörhet har ofta egenskaper som Àr förknippade med samhÀllsnyttiga vÀrden, sÄsom kreativitet, uppfinnarförmÄga och konstnÀrlighet. Trots det sÄ tycks det som om psykiskt sjuka i det moderna samhÀllet alltjÀmt kategoriseras och tillskrivs negativa egenskaper som utgör en samhÀllelig belastning. Vad som sÀllan eller aldrig uppmÀrksammas Àr att psykiskt sjuka personer ofta har lÄnga perioder av friskhet och dÀrmed borde utgöra en samhÀllelig kraft.

TrÀdgÄrd med havet som granne.

SamhÀllet stÄr inför stora utmaningar i form av till exempel klimatförÀndringar, överkonsumtion av jordens resurser, miljöproblem och sociala orÀttvisor. För att skapa förutsÀttningar för en mer hÄllbar levnadsstil har ett koncept som heter permakultur utvecklats. Permakultur kan anvÀndas som designverktyg vid bland annat planering av odlingar, byggnation, energi- och vattenförsörjning samt stadsplanering. Förutom observationer av naturliga ekosystem bygger permakultur pÄ kunskaper frÄn traditionellt lantbruk samt moderna tekniska och vetenskapliga kunskaper.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att utarbeta ett gestaltningsförslag för en trÀdgÄrd med odlingsterrasser och en damm i odlingszon 4-5 som bygger pÄ permakulturprinciper. UtgÄngspunkt för mitt planeringsarbete Àr VÀxhusets Ekocentrum i södra HÀlsingland, dÀr man planerar att anlÀgga en trÀdgÄrd i samband med grundandet av en ekoby.Litteratursökning, en analys av platsens förutsÀttningar och en intervju med bestÀllaren utgör grunden för min planeringsprocess.

Medborgerlig frihet och den svenska sjukförsÀkringen

Flexibilitet har blivit synonymt med det moderna arbetslivet och nÄgot som bÄde individer och organisationer efterstrÀvar. Till skillnad mot tidigare forskning som frÀmst studerar flexibiliteten ur ett organisationsperspektiv Àr fokus hÀr individens uppfattning och hantering av flexibla arbetsvillkor. Studiens syfte Àr att undersöka hur forskare, verksamma i en akademisk miljö med en lÄng tradition av flexibla arbetsvillkor, upplever arbetslivets flexibilitet och hur de hanterar den. Uppsatsens frÄgestÀllningar Àr: Hur fria och flexibla Àr forskare? Vilka begrÀnsningar upplever forskare i arbetet? Vilka krav stÀlls pÄ forskare i arbetet? Hur upplever forskare flexibilitet i arbetet? Hur förhÄller sig forskare till flexibilitet i arbetet?Studien har en kvalitativ ansats och baseras pÄ sju intervjuer med forskare pÄ olika nivÄer.

Alkoholindustrin ur ett CSR-perspektiv

Corporate Social Responsibility har blivit en allt viktigare del i företags framtidsstrategier. Framförallt riktar sig strategierna bakÄt i ett företags produktionskedja, med miljökrav och arbetsvillkor som frÀmsta fokusomrÄden. Det Àr sÀllan som företagen tittar pÄ vad som hÀnder efter produkten Àr sÄld. Hur pÄverkas samhÀllet av produkten som företaget sÀljer? Alkoholen har blivit ett naturligt inslag i det moderna samhÀllet.

Höjden av lycka? : ? Tidningens personportrÀtt, livsberÀttelsens funktion och medias makt i den moderna verkligheten

Tidningens personportrÀtt Àr en journalistisk genre som skiljer sig frÄn konventionell nyhetsjournalistik genom en artig och hyllande, snarare Àn kritisk och granskande karaktÀr. I den hÀr uppsatsen har jag för avsikt att undersöka hur personportrÀtt i tvÄ svenska tidningars söndagsbilagor, Dagens Nyheters ?DN söndag? och Aftonbladets ?Söndag? konstrueras. I uppsatsen studeras 8 personportrÀtt utifrÄn frÄgestÀllningen: vad i de valda personportrÀttens livsbeskrivningar vÀljer journalisten att se och hur beskrivs det? Syftet Àr att placera frÄgestÀllningen i en sociologiteoretisk kontext av moderniteten som tillstÄnd och media som viktig social kunskapskÀlla och förmedlare av erfarenhet.

Demokrati i Kuwait : En jÀmförelse mellan den officiella och inofficiella bilden av demokrati i Kuwait.

Syftet med detta arbete var att jÀmföra den officiella bilden av demokrati i Kuwait, sÄsom den beskrivs i konstitutionen frÄn 1962, med den bild som externa oberoendeaktörer ger vad gÀller demokrati i landet. Den externa bilden hÀmtades frÄn olika FNrapporter, Human Rights Watch, Amnesty International och The Bureau ofDemocracy, Human Rights and Labour. Dessa kompletterades sedan med en analysav det politiska systemet i Kuwait. Arbetet grundade sig pÄ en demokratiskanalysmetod som utarbetats av International IDEA (Institute for Democracy andElectoral Assistance).Det visade sig att konstitutionen innehöll mÄnga demokratiska och individuellarÀttigheter och garantier ofta i linje med IDEA:s principer. Konstitutionen beskrevinte en fullvÀrdig demokrati, men mÄnga av dess komponenter fanns ÀndÄ dÀr.

Digitala verktyg i musikundervisningen : En kvalitativ undersökning om nÄgra lÀrares anvÀndande av digitala verktyg

I detta arbete undersöks vilka digitala verktyg som anvÀnds i nÄgra musiklÀrares undervisning, hur de anvÀnds, samt vilka de bakomliggande pedagogiska intentionerna kan tÀnkas vara. Vi har Àven försökt tolka vilken attityd musiklÀrarna har till anvÀndandet av dessa verktyg och om den kan sÀgas vara beroende av Älder och yrkeserfarenhet. Fem informanter i fem smÄ eller mellanstora svenska stÀder med olika typer av musiklÀrarjobb intervjuades i hopp om ett varierat svarsresultat. I bakgrunden tar vi upp vad som gör Àmnet intressant och relevant; att ny teknik Àr en stor del av barn och ungdomars livsstil. Vi tar ocksÄ upp nÄgra aspekter pÄ inlÀrning; sociokulturellt perspektiv ? synen pÄ lÀrande som beroende av individens samspel med sin omgivning, samt hur inlÀrning pÄverkas beroende pÄ hur stoff presenteras.

Varför lÀser vi skönlitteratur i skolan? : En studie om skönlitteraturens historiska och nutida legitimeringar

I denna forskningskonsumerande uppsats undersöks hur skönlitteraturen anvÀnds i svenskundervisningen, bÄde ur ett historiskt perspektiv och enligt dagens forskning i klassrumspraktik. Den stora frÄgan Àr varför man lÀser skönlitteratur i skolan.De historiska legitimeringarna för lÀsning av skönlitteratur har visat sig vara relativt fÄ och okomplicerade i jÀmförelse med dagens. Under svenskÀmnets första hundra Är lÀste man i princip skönlitteratur av ett enda skÀl ? att fostra eleverna in i en gemensam kulturell bildning. Det kulturarv som skulle föras vidare till nÀstkommande generation bestod av en enhetlig litterÀr kanon av de mest framstÄende svenska och vÀsterlÀndska författarna.

@Carl Bildt : en studie om den svenska utrikesministerns aktivitet pÄ Twitter

 Bakgrund och syfte: Sociala plattformar utmanar de traditionella medierna och Twitter har pÄ senare tid öppnat upp en ny arena för den politiska kommunikationen. Plattformen anvÀnds som ett verktyg av politiska aktörer och personer som vill skapa debatt och opinion, men Àven stÀrka sitt personliga varumÀrke. Carl Bildt Àr som första svenska utrikesminister pÄ Twitter ett unikt fall. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur han anvÀnder sig av den sociala medie-plattformen Twitter. Vi intresserar oss för hur han kommunicerar sitt officiella arbete och sina personliga betraktelser till övriga anvÀndare.

Meningskapnde pÄ fritidshem. : Om elevers möjligheter att skapa mening.

I samtal med andra studenter under lÀrarutbildningen har frÄgor kring fritidshemmens förankring av verksamheten uppstÄtt sÄsom: hur skapas mening för fritidshemseleverna? Syftet med arbetet Àr sÄledes att synliggöra elevernas möjlighet till meningsskapande pÄ fritidshemmen. I vÄr litteraturdel vill vi uppmÀrksamma faktorer som pÄverkar barns möjlighet att skapa mening i sin livsvÀrld. Detta kan stÀllas i relation till en stark tradition i fritidshemmen dÀr personalens synsÀtt pÄ eleverna och deras miljö hör ihop med ett modernistiskt perspektiv. Detta innebÀr fokus pÄ elevens utveckling och fÀrdigheter och att den pedagogiska miljön runt eleven inte granskas. Det postmoderna perspektivet hÀvdar Ä andra sidan att fokus bör ligga pÄ sjÀlva processen och pÄ vad som hÀnder i elevens tankar ?just nu?.

Hur inkluderas personer med funktionsnedsÀttningar in i samhÀllet? - En kvalitativ studie av fyra intresseorganisationer som prÀglas av en omvÄrdnadsdiskurs

AbstraktStudien handlar om hur fyra intresseorganisationer i en mellanstor svensk stad som prÀglas av en omvÄrdnadsdiskurs, Àr till stöd för personer med funktionsnedsÀttningar att bli inkluderade i samhÀllet. Syftet med undersökningen Àr att förstÄ hur intresseorganisationer Àr till stöd för personer med funktionsnedsÀttning att bli inkluderade i samhÀllet. Det Àr Àven av intresse för studien att fÄ en förstÄelse för hur politiska beslut, om bland annat full delaktighet, implementeras och praktiskt arbetas med i intresseorganisationerna.De avvikande dragen hos personer med funktionsnedsÀttningar, det som sÀrskiljer personerna frÄn allmÀnhetens eller det normala, kan fÄ en stigmatiserande och exkluderande effekt för individerna i samhÀllslivet. Att aktivera, öka den samhÀlleliga acceptansen, avvÀrja fysiska hinder och samarbeta med övriga organisationer som ingÄr i omvÄrdnadsdiskursen Àr dÀrför i huvudsak organisationernas frÀmsta arbetsomrÄden för att inkludera individerna med funktionsnedsÀttningar till full delaktighet i samhÀllet. För att studera fenomenet utgÄr undersökningen ifrÄn en social konstruktivistisk utgÄngspunkt.

Man skola spela! : En enkÀtstudie om hur gymnasieelevers onlinespelsvanor samvarierar med skolprestation och socialt umgÀnge

I det moderna samhÀllet har internet och spelande av olika slag som sker genom internet blivit alltmer populÀra aktiviteter. I takt med den explosionsartade utvecklingen har Àven problematiskt beteende följt i form av onlinespelsmissbruk, som blivit ett sÄ pass omfattande problem att det idag omnÀmns som diagnosen ?Internet Gaming Disorder?, IGD. Företeelsen har dock inte enbart blivit mer framtrÀdande vad gÀller aktiviteten i sig utan ocksÄ gÀllande mÀngden forskning som görs inom omrÄdet. Den population som studeras flitigast och dÀr onlinespelandet Àr som mest framtrÀdande Àr bland yngre mÀnniskor och frÀmst bland pojkar och mÀn.

Vad kan ge förklaringar till revisionspliktensavskaffande?

Syfte: Syftet Àr att beskriva hur intressenterna upplever avskaffandet av revisionsplikten och ur intervjumallarna finna förklaringar till avskaffandet av lagen. Metod: Studien Àr av kvalitativt slag och bygger pÄ en deduktiv ansats. Empirisk data Àr huvudsakligen av primÀr karaktÀr, vilket har erhÄllits via e-post- samt telefonintervjuer av Bolagsverket, Skatteverket och Kronofogden. Empirisk data har sedan jÀmförts med insamlad teori som mynnar ut i en analys. Resultat och slutsats: Intressenternas arbete har inte pÄverkats av revisionspliktens avskaffande i nÄgon större utstrÀckning. Kvalitén pÄ deklarationen anses i nulÀget inte ha pÄverkats av revisionspliktens avskaffande och kvalitén pÄ Ärsredovisningarna behöver inte ha ett samband med revisionspliktens avskaffande. DÀrmed tyder detta pÄ att revisorn inte behövs som kontrollmekanism för att sÀkerstÀlla och upprÀtthÄlla kvalitén i rÀkenskaperna hos smÄ aktiebolag.

<- FöregÄende sida 61 NÀsta sida ->