Teknikens utveckling har medfört att de flesta organisationer använder e-post, eftersom den är snabb och enkel att använda. Flera tidigare studier har visat att e-post skapar stress i arbetslivet. Syftet är att undersöka om e-post är förenat med upplevd stress samt vilka av faktorerna krav, kontroll och socialt stöd som korrelerar med dessa upplevelser. I studien undersöktes även om anställda känner sig stressade i sina arbeten. Studien bygger på en enkät med 50 deltagare från tre olika organisationer.

Allt fler organisationer bedrivs i projektform idag. Därför är det betydelsefullt att organisationer har väl fungerande projektredovisningssystem.Den här uppsatsen behandlar projektredovisningssystemet, TimeEase, hos SABO AB. Tyngdpunkten i uppsatsen ligger på utvärderingen av det här systemet. En utvärdering som bygger på medarbetarnas åsikter och funderingar kring TimeEase. I uppsatsen beskriver vi medarbetarnas inställning mot TimeEase och förklarar med hjälp av olika teorier varför det förhåller sig på det sättet.Uppsatsen grundar sig på intervjuer och en enkätundersökning där medarbetarna fick svara på frågor angående TimeEase.

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

In this thesis we present a qualitative study of Employer Branding through a perspective of gender. We examine the awareness of Employer Branding as a tool to break gender patterns in female and male dominated administrations in three Swedish municipalities. Six recruiters people were interviewed, including three pre-school managers and three managers of technical administrations, to see if there are any differences or similarities between the organizations? Employer Branding to break gender patterns. In addition to the interviews, the Web pages of these three municipalities were investigated through a contextual perspective.We found that our interviewees do use Employer Branding, but that they were not necessarily aware of its? meaning.

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

Abstract Vad erbjuds eleven egentligen att lära sig prata om i skolans undervisning i tyska? Förmedlar ämnet språkliga fragment möjliga att använda endast i begränsade, specifika situationer eller kan ämnet stärka ett demokratiskt beteende hos eleven? Då syftet med denna uppsats är att undersöka på vilket sätt tyska kan fungera som ett demokratiämne har jag tittat på vad elever som studerar tyska i år nio erbjuds att lära sig tala om utifrån läroböcker. Detta undervisningsinnehåll har jag sedan ställt i relation till teorier om deliberativa samtal och dialogiska klassrum då dessa teorier belyser några av de dimensioner ett utbildningsväsen kan behöva innehålla för att kunna fostra sina medlemmar till ett demokratiskt beteende. Med ett demokratisk beteende menas här en kommunikativ förmåga att lyssna och argumentera över vad som är viktigt och rättvist i diskussioner kring frågor som berör samhällets medlemmar. Utgångspunkt för studien är skolans demokratiska utbildningsuppdrag som förmedlas via svensk skollag från 2010 samt via läroplan och kursplaner från 2011.

Syftet med studien är att undersöka dels elevers och lärares åsikter om hur smarta moderna verktyg som mobiltelefon, läsplatta, bärbar dator och applikationer kan bidra i pedagogiskt arbete, dels hur dessa kan användas som pedagogiska redskap i teknikundervisningen. I arbetet tittar vi på dessa redskap ur systemperspektiv för att kunna se fördelarna och för att kunna upptäcka eventuella hinder som associeras med dess tillämpning i skolan. Systemperspektivet knyter ihop läraren med elev, elevgrupper, smarta enheter, applikationer och lärandemiljön via kommunikation. I teoridelen tar vi upp socioekonomiska aspekterna kopplade till systemperspektivet. Meningen med att kombinera de socioekonomiska faktorerna med systemperspektivet är att få en övergripande bild av hur smarta moderna verktyg påverkar pedagogiskt arbete. I resultatdelen eftersträvar vi att visa hur dessa smarta verktyg kan vara ett effektiv pedagogiskt redskap som kan underlätta lärarens arbete och stimulera elevernas intresse för lärandet.

Kartläggningen var från början en del av ett uppdrag från regeringen till länsstyrelsen. Uppdraget innebar att Länsstyrelserna på regional nivå ska ansvara för kompetensstöd när det gäller våldsutsatta kvinnor, barn som har bevittnat våld och våldsutövare, däribland hedersrelaterat våld. Det fastställdes att länsstyrelserna ska lämna in en samlad redovisning av insatserna som vidtagits i varje län. En samlad bild av länet ska kunna redovisas september 2012. Syftet med denna undersökning var att se över vilken kunskap och vilket stöd verksamheter och ideella organisationer erbjuder personer som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck.

Denna rapport behandlar utvecklingen av en webbaserad e-handelslösning där nya tekniker för utveckling tillämpas. Olika tekniker för att skapa ett rikare och mer interaktivt gränssnitt beskrivs.Hur utvecklar man en e-handelssida med dagens moderna tekniker?Vilka tekniker fungerar bäst? Det är frågor som dessa som ligger till grund för detta examensarbete. Vi fick i uppdrag av företaget Mil Tech i Västerås att utveckla en e-handelssida med kortbetalning och tillhörande administrationsgränssnitt.Syftet med detta examensarbete var dels att ta reda på hur man utvecklar en ehandelssida med dagens moderna tekniker, vilka tekniker som är mest lämpliga för ändamålet samt att utveckla sidan efter kundens krav och önskemål. Vi har utvecklat en applikation där kunden själv kan hantera produkter och uppdatera sidans information och utseende.

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

Titel: En kvalitativ fallstudie hur aktörer skapar och bibehåller förtroende i organisationer med fördelat ansvar Nivå: Kandidatuppsats Författare: Jens Bergvik och Hanna Eriksson Handledare: Stig Sörling och Tomas Källquist Datum: 2015 ? januari Syfte: Enligt tidigare forskning är förtroende grunden för många av organisationens resultat och basen i fungerade relationer och samarbeten. Sambandet mellan förtroende och den ansvarsfördelade organisationen är identifierad men saknar praktisk forskning, då en ansvarsfördelad organisation kräver samarbete beroende på att många har befogenhet till ansvar och beslutsmakt. Syftet med denna studie är därmed att ge en ökad förståelse för hur aktörer skapar och bibehåller förtroende samt att belysa förtroendets roll i ansvarsfördelade organisationer. Metod: Studien har utgått från ett hermeneutiskt perspektiv och fenomenet som studerats ses vara av socialkonstruktivistisk art. Med hjälp av deduktion har teori och empiri arbetats fram där grunden för studien har varit i form av en fallstudie som antar ett kvalitativt angreppssätt genom semistrukturerade intervjuer. Resultat & slutsats: Studien tyder på att förtroende är svårt att beskriva då det uppfattas som en abstrakt fenomen och därav avsaknaden av konkreta verktyg.