Har övergången från det förmoderna samhället till det moderna bara inneburit positiva framsteg? Uppsatsen fokuserar framförallt på sociologiska författare som gör gällande att moderniteten bland annat har resulterat i att individer i större utsträckning än tidigare upplever en meningsförlust. En del av dessa författare anser att bristen på mening indirekt kan relateras till den tilltagande arbetsdelningen. Arbetsdelningen ger nämligen upphov till strukturella såväl som kulturella förändringar, och dessa förändringar ger i sin tur upphov till olika former av upplevd meningsförlust. De områden som påverkas av arbetsdelningen och som behandlas i denna uppsats är rollernas differentiering, gemenskapernas urvattning, kunskapernas fragmentering, samt relativismens och pluralismens effekter på det som tidigare ansetts vara givet och självklart.Roller och gemenskap är strukturella fenomen, medan kunskap och relativism är fenomen på det kulturella planet.

Dataspel är en interaktiv och icke-linjär mediaform, men hur appliceras detta på dess ljudläggning?Denna uppsats behandlar tekniken bakom en interaktiv ljuddesign i moderna dataspel. För att besvara hur denna används genomförs en studie av de vanligaste sätten att processa ljud i realtid, samt en analys av hur detta appliceras i två moderna dataspel.Studien visar på att realtids-processering av ljud i dataspel vanligen används för att simulera verklighetens ljudfenomen, ge spelaren interaktiv information och respons samt spara utrymme, motverka en repetitiv ljudbild och underlätta arbetet för ljuddesignern..

Syftet med detta arbete är att undersöka problematiken i strukturerna mellan bostadsbyggandets aktörer och deras förhållande till individen. Syftet är även att undersöka förutsättningar för bostadsbyggande där individen själv ges möjlighet att planera och bygga sin bostad. Utgångspunkten i arbetet är att undersöka individens möjligheter att skapa sitt eget boende i ett flerbostadshus. Vi ställer oss frågan och utforskar i arbetes första del varför detta inte sker i större grad i dagsläget och vad det kan bero på. Utifrån ett teoretiskt angreppssätt som utgår ifrån strukturers påverkan och aktörers handlingar i samhället undersöker vi strukturerna fysisk planering och bostadsbyggande.

AbstraktHuvudsyftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för hur olika omständigheter påverkar ungdomars låntagande, samt hur ungdomar förhåller sig till dessa. Frågeställningarna som ställts är ? Hur påverkar olika omständigheter i det moderna samhället, ungdomars syn på SMS-lån?? och ?Hur kan dessa omständigheter leda till att man tar/inte tar SMS-lån??.  För att skapa en förståelse av fenomenet har en kvalitativ metod använts. 8 stycken semistrukturerade samtalsintervjuer med ungdomar i åldern 19-24 år har genomförts och utgjort grunden för studien.

Syftet med denna undersökning är att försöka få fram hur barn tänker och regerar inför begreppet tro. Syftet är även att få reda på vad de tänker på och deras inre funderingar.De frågor som jag har ställt mig är följande:Hur ställer sig barnen inför begreppet tro?Har de några trosfunderingar?Har barn några ?djupare? funderingar?Hur ser dessa funderingar ut?Vad ger lärarna eleverna för chans att få ventilera sina funderingar?.

Redan 1989 startades ett projekt i Umeå som kallades Staden mellan broarna, med syfte att utveckla kajområdet mellan kyrkbron och Broparken i centrala Umeå till en attraktiv mötesplats för umebor och besökare. Projektet lades på is men fick en nystart år 2003 då det lokala fastighetsföretaget Balticgruppen arrangerade en uppmärksammad men fruktlös arkitekttävling. Våren 2008 gjordes en ny förstudie av White arkitekter, åt Umeå kommun, där området indelats i fyra delar efter olika koncept som västerifrån kallas Ung & Aktiv, Liv & Lust, Rådhusparken samt Lugn & Ro. I området Rådhusparken, vilket är en förlängning av den nuvarande parken med samma namn ner till kajen, har de skissat ett kallbad ut i Umeälven. För att närmare undersöka de tekniska möjligheterna samt de historiska och kulturella förutsättningarna för att bygga någon typ av bad i Umeälven upprättades ett examensarbete på 15 hp för en student vid utbildningen Civilingenjör Arkitektur vid Luleå Tekniska Universitet.

Syftet med arbetet är att undersöka om det finns en tydlig koppling mellan grammatik och kommunikativa färdigheter i två läromedel för moderna språk i skolår 9, ett i franska och ett i tyska. Metoden som vi använder är alltså en komparativ textundersökning av två brukstexter. För att nå svar på våra frågeställningar har vi format våra egna variabler med förankring i aktuell språkinlärningsforskning som utgångspunkt för vår textanalys. Resultaten visar att det finns en tydlig koppling mellan grammatik och kommunikation i båda läromedlen, men att övningarna i för stor utsträckning är inriktade på styrning och reproduktion. Båda läromedlen följer aktuell forskning kring språkinlärning, men det i franska tenderar i något större utsträckning att använda målspråket som arbetsspråk samt tillämpar ett induktivt arbetssätt för grammatikinlärning. Detta är mindre tydligt i läromedlet i tyska som arbetar deduktivt och kontrastivt samt med svenska som arbetsspråk.

Uppsatsen utreder genom en enkätundersökning utförd i år 7, 8 och 9 på en svensk grundskola elevers inställning till studier i språken franska, spanska och tyska. Centrala frågor är: vad tycker eleverna om att studera språk; hur väljer de språk; vad motiverar dem att fortsätta studierna; vad får dem att avstå från fortsatta studier? Av elevernas svar framkommer att majoriteten uppskattar språkstudierna; att de avskräcks från studier då studiebördan blir för tung, lektionerna för tråkiga eller ämnet för svårt; att val av språk i stor utsträckning styrs av tillfälligheter, men att en stor del av eleverna ändå ser nyttan i att lära sig ytterligare ett språk..

Stamning är en komplex motorisk talstörning, vars neurologisk bakgrund fortfarande inte är klarlagd. En växande mängd studier ger dock stöd för att stamning kan vara orsakat av strukturella avvikelser i den vänstra hemisfären. En studie (Sommer et al., 2003) som använde transkraniell magnetstimulering (TMS) för att undersöka kortikal inhibition hos personer som stammar (PsS) fann som ett bi-fynd att den stammande gruppen hade signifikant högre motortrösklar (MT) för vänster hemisfärs handmotorarea, det vill säga att det krävdes starkare stimulering för att väcka en muskelrespons i den kontralaterala handen. Resultat har dock inte uppmärksammats av senare forskning, och behöver verifieras. Den aktuella studien syftade till att undersöka om PsS tenderar att ha förhöjda MT, samt om det finns avvikande hemisfärsskilnader i MT hos PsS.

Kultur har en central roll i utbildningen i moderna språk och de läroböcker som används i språkundervisningen bidrar avsevärt till att forma elevens bilder av målspråkskulturen. Syftet med denna uppsats är att undersöka den syn på kultur som förmedlas i tre olika läroböcker i franska respektive spanska. En innehållsmässig analys av de sex läroböckerna genomförs, där fördelningen av Tornbergs tre kulturperspektiv studeras. Sammanfattningsvis visar undersökningens resultat att Ett fullbordat faktum är det kulturperspektiv som präglar de sex läroböckerna. Hälften av samtliga nedslag som gjorts i läroböckerna återfinns i detta perspektiv. Resterande hälften fördelas mellan En kompetens för framtiden (30 %) och Ett möte i öppet landskap (20 %)..

I samband med ett bygge av en privatvilla ställs man inför många val. Det är inte ovanligt att trädgården hamnar i skymundan i förhållande till alla interiöra beslut som ska fattas.Min utgångspunkt i den här uppsatsen är att det finns en efterfrågan på lättskötta trädgårdar bland ägare till nybyggda villor i Gävle. Genom intervjuer med tio familjer som nyligen ?blivit med trädgård? och genom intervjuer med människor med erfarenhet i byggbranschen har jag tagit fram åtgärdsförslag för den skötselextensiva trädgården..

Syfte: Syftet är att undersöka hur Socialdemokraternas valbroschyrer har förändrats i sättet att presentera sig själva för potentiella väljare under de senaste 50 åren.Metod: SocialsemiotikTeorier: Uppsatsen tar avstamp utifrån teorier om förmoderna, moderna och postmoderna kampanjer samt amerikaniseringsteorier, men även hur trenderna enligt forskare ser ut i Sverige och andra europeiska länder.Huvudresultat: Undersökningen visar såväl likheter som skillnader mellan de analyserade åren. Reklamdiskursens växande inverkan på broschyrerna gör sig tydlig, vilket kan ses som en del i den växande kommersialiseringen av politiken. Tendenser till en amerikanisering kan skönjas men dessa är vaga. Uppdelningen av kampanjer som förmoderna, moderna och postmoderna anser vi vara diskutabla..

I dagens segregationsdiskurs läggs fokus ofta på de storskaliga miljonprogrammen. De människor som bor där beskylls ofta för att själva vara orsaken till segregationsproblemen. En vanlig uppfattning är att dessa människor genom egna val bidragit till de segregationsmönster vi har idag. Sällan belyses andra gruppers val som orsak till fenomenet. Miljonprogrammet uppfördes mellan 1965 och 1975 av den socialdemokratiska regeringen som en symbol för det moderna välfärdssamhället.

Syftet med det här arbetet var att använda den moderna flöjtens möjligheter och samtidigt följa ett barockinterpretetatoriskt ideal i interpretationen av Telemanns Fantasia nr 8 i e-moll. För att genomföra min undersökning har jag spelat tre av Telemanns fantasior för soloflöjt, men behandlat dem på olika sätt. Fantasia nr 6 har jag spelat som om den vore en helt vanlig del av min utbildning, inte med barockinterpretation i åtanke utan med mitt instrument i fokus. Fantasia nr 2 har jag spelat efter barockpraxis med hjälp av min barockinterpretationslärare, en barockviolinist och med idéer från mina litteraturkällor. Jag har analyserat arbetet med dessa två stycken för att sedan kunna göra en egen tolkning av Fantasia nr 8.

I denna fallstudie skildras de erfarenheter några flerspråkiga elever gjort i samband med flytten till Sverige och mötet med den svenska skolan. Eleverna har gemensamt att de idag har en flerspråkighet med dels svenska och dels ett språk som undervisas inom moderna språk i skolan, i det här fallet tyska och spanska. Arbetets kärna har varit att visa att dessa elever, trots att de är berättigade till och vill ha sådan, inte kan erbjudas modersmålsundervisning samt vilka konsekvenser detta får för såväl eleverna själva men även för språklärarna på skolan. I fallstudien undersöks hur lärarna uppfattar sitt uppdrag att stödja eleverna i deras språkutveckling och vilka rutiner som finns på skolan. I resultatet har framkommit att lärarna tar ett stort ansvar för att elevernas behov skall tillgodoses, utifrån elevernas individuella förutsättningar.