Turismbranschen är en bransch som förefaller vara på väg framåt. Detta är givetvis bra, framförallt ur ekonomisk synvinkel, för olika typer av besöksmål runt om i Sverige och världen. Samtidigt så hårdnar dock konkurrensen om besökarnas tid och uppmärksamhet då fler och fler aktörer kliver in på scenen. För att möta den konkurensen så har en del av de äldre besöksmålen, exempelvis museerna, börjat modernisera sin produkt för att passa den moderna besökaren. Men kan det vara så att detta sker på bekostnad av, i fallet med museer, autenticiteten hos det som presenteras?I den här uppsatsen undersöks det som presenteras på ett modernt, upprustat, museum i form av Flygvapenmuseum i Linköping.

Studien omfattar intervjuer med pojkar i åk9 som studerar respektive har hoppat av sina studier i moderna språk. Den beskriver och analyserar deras uppfattningar av moderna språk och hur dessa speglar sig i pojkarnas val att hoppa av eller fullfölja sina språkstudier. Situationen i de svenska grundskolorna bekräftar tidigare ?internationell forskning som uppmärksammar att antalet pojkar som läser främmande språk sjunker reellt när ämnet inte längre är obligatoriskt. Våra intervjuer med pojkar i åk9 beskriver en liknande uppfattning där eleverna väljer moderna språk i åk6 för att de anser att de måste göra ett språkval, alltså uppfattar ämnet som obligatoriskt, och senare tar lätt i anspråk möjligheten att hoppa av språkstudierna.

Turismbranschen är en bransch som förefaller vara på väg framåt. Detta är givetvis bra, framförallt ur ekonomisk synvinkel, för olika typer av besöksmål runt om i Sverige och världen. Samtidigt så hårdnar dock konkurrensen om besökarnas tid och uppmärksamhet då fler och fler aktörer kliver in på scenen. För att möta den konkurensen så har en del av de äldre besöksmålen, exempelvis museerna, börjat modernisera sin produkt för att passa den moderna besökaren. Men kan det vara så att detta sker på bekostnad av, i fallet med museer, autenticiteten hos det som presenteras?I den här uppsatsen undersöks det som presenteras på ett modernt, upprustat, museum i form av Flygvapenmuseum i Linköping.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur lärare i moderna språk ser på L2-elevers möjligheter att lära sig ett modernt språk på grundskolan. Utifrån en kvalitativ metod samlades materialet genom intervjuer med sex lärare i moderna språk på grundskolan. Resultatet visar att lärarna betonar flera olika förkunskaper och förutsättningar för att L2-elever ska få börja läsa och kunna lära sig moderna språk. Dessa är kunskaper i svenska och engelska, bra skolbakgrund och klara skolans andra ämnen i första hand. Lärarnas syn på språkinlärning och vem ämnet moderna språk är till för är ledande för hur de kommer att rekommendera eleverna att välja, hur undervisningen ska se ut och vilket stöd eleverna får möjlighet till.

This thesis is a report concerning the practical aspects on exhibition techniques. During an internship at the National History Museum in Stockholm I participated in the work with their new, temporary exhibition Gränslöst - en global utställning på Historiska museet [Boundless - a global voyage of discovery at the National Historical Museum]. I was part of a small project team of museum staff. The purpose of this exhibition was to show how cultures have met and influenced each other throughout history. The National Historical Museum has in its collections and exhibitions several examples of objects that has been imported from or inspired by other cultural areas.

Detta examensarbete är ett förslag till en förändring på området Historiska museet och Tegnérsplatsen belägna i Lundagård, Lund. Historiska museets intryck som museum är inte det högst värderade bland Lundabor - för många förmedlar byggnaden snarare känslan av en förvaltnings- eller institutionsbyggnad. Miljön anses varken vara inbjudande eller en museimiljö. Den intill liggande Tegnérsplatsen, belägen på museets baksida väcker ännu mindre intresse hos allmänheten. Det är en folktom plats utan sittmöjligheter eller liknande.

The Swedish photographer and artist Eva Klasson, based in Paris in the 1970s, gained attention for her series of black-and-white photography of her own naked body, which opened up for an international artistic career in the late 1970s. Despite a promising career she however abandoned photography and disappeared from the artistic sphere only a few years after her debut. There has been a renewed interest in Klasson?s work in Sweden the last decade where she has been exhibited at museums and galleries. Today she is represented at art museums and institutions including Moderna Museet, The Modern Museum of Art, in Stockholm.

Nationalmuseum är en fantastisk byggnad som har en unik placering på Blasieholmen med utsikt över bl.a. slottet, skeppsholmen och operan. En förbättring av Nationalmuseums verksamhet är dock nödvändig då inlastningen inte tycks fungera och det finns behov av utökat utrymme. En ny tillbyggnad behövs. Utöver det givna programmet för lösning av inlastning, så ville jag undersöka om det fanns fler problem med plats och program som behövde lösas.

Det huvudsakliga syftet med projektet är att belysa utställningen och de strukturer som densamma innefattar. Specifikt för detta projekt är att jag har valt att titta på utställningarna på kulturcentret Astrid Lindgrens Näs. Metoden för projektet innebär att blanda empiri med teori vilket resulterat i att jag dels besökt Astrid Lindgrens Näs samt arbetat med teori som beskriver förhållandet mellan besökare och museum, författare och författarskap. Radioverkets syfte är ett ge en viss insikt i hur arbetet på museet genomförs, på ett praktiskt plan. Projektet visar att konventionerna i museet är närvarande och vad som bibehåller dem är rädslan för att besökarna skall missförstå.

Uppsalas nya konstmuseum har fått sina proportioner från det som redan innan fanns på platsen. Godsmagasinet, en låg avlång tegelbyggnad från 1908, har gett det nya museet dess form. Magasinet och museet sträcker ut sig längs varandra. Mellan dem byggs ett nytt torg på vad som tidigare var en parkeringsplats. I båda ändarna av byggnaderna leder trappor upp till torget som är upphöjt en bit ovanför trotoaren, i samma höjd som godsmagasinets gamla lastkaj. Idag inrymmer magasinet ett kafé, två butiker och en jazzklubb.

Denna uppsats handlar om framväxten av det moderna samhället och vad som karakteriserar det moderna. Jag menar i uppsatsen att det moderna samhället växte fram ur civiliseringsprocessen, vilken jag kommer att historiskt och ur andra perspektiv beskriva i enlighet med mina teorier, vilka är i sin tur påverkade av framför allt Bauman och Elias. Jag vill visa konsekvenserna av vad det moderna samhället erbjuder och kommer att visa hur moralen förskjuts i takt med ett alltmer rationellt samhälle. Det moderna förutsätter ett hämmande av det naturliga i människan men detta hämmande osynliggör egentligen bara det naturliga och därför är överföringen från att vara ?naturlig? till att vara ?kulturell? en svår, om inte omöjlig process.

Konstmuseum i Uppsala är delvis ett transformationsprojekt men också ett tillägg i form av en ny byggnad. Arbetet med museet utgick ifrån en övergripande frågeställning:  Hur kan ett nytt konstmuseum informeras av platsen Katalin­området, tydligt samverka med den befintliga bebyggelsen och samtidigt bidra med ett nytt lager till helheten? Vidare har frågor kring framtidens rum för konst väckts och behandlats. Målet har varit att skapa ett museum med en variationsrik rumslig upplevesle genom utställningen där besökaren rör sig ­genom platsens lager. En analys av platsens historia, material och rumssamband informerade projektets gestaltning, tektonik och om­arbetningen av det offentliga rummet kring byggnaden. ­Konstmuseet tar hela platsen i anspråk.

Syftet med studien är att undersöka hur sex lärare i moderna språk förhåller sig till individualisering i undervisningen. Metoden som använts är kvalitativa forskningsintervjuer med språklärare verksamma inom såväl grundskolan som gymnasiet. Undersökningens resultat åskådliggör en mångfald av tolkningar kring individualiseringsuppdraget hos lärare i moderna språk. Utifrån informanternas svar identifieras tre skilda individualiseringsmodeller. I den första modellen framstår individualiseringen framförallt som en metod baserad på nivåindelning och användande av särskilt material.

This bachelor thesis is a study in the analysis of paintings with focus on the technical exami-nation within the framework of ATSR. ATSR is a methodology based on an interdisciplinary study with the aim of putting the object in its context.The study is based on questions concerning which information the object can give, how we access this information and how it can be put in a larger context. My thesis contains three major parts. First a short overview of methods of analysis used in this form of investigation is presented. This is followed by two case studies which exemplify the technical investigation.

Förändringar i vår världsbild innebär förändringar i gudsbild. Sedan vår tideräknings början har den kristna människan mer eller mindre känt sig bunden vid den gudsbild som våra kyrkofäder förmedlat med grund i de kristna dogmerna som formulerades, under de tidiga kyrkomötenas tid. Men har denna klassiska gudsbild som dessa dogmer fastställt blivit diffus, som en följd av vårt förändrade sätt att se på världen? Är det dags för en förändring? Mitt syfte är att undersöka och beskriva den unga moderna människans gudsbild. Beskriver den unga moderna kristna människan sin gudsbild i enlighet med den klassiska gudsbilden? Använder den moderna kristna människan uttryck som visar att gudsbilden influerats av modern teologi? Metoden jag har använt mig av är kvalitativa intervjuer och den hermeneutiska tolkningsmetoden.