This essay intends to provide an understanding of the developments in the right of public access and recreational activities in the forests of Sweden, and which factors and prerequisites that have affected this development. The forest and its history, along with recreational development has in many ways shaped today?s rights of public access, but there is also an age-old tradition of public access that has affected how we have used the forest, and that also has enabled the development of outdoor recreation. Many are unaware of this, which causes misunderstanding to appear around the rights of public access and how it is supposed to be used.The essay opens with historical descriptions of public access, the Swedish forest and outdoor recreation, to thereby provide a picture of how these three fields have influenced each other over the centuries. This is followed by a description of the current access rights and the problems associated with those, and a description of other countries' equivalent of the right of public access.

Uppsatsen undersöker tillgängligheten på läromedel i ämnet musik. Främst då inom modern pop- och rockhistoria. Vi har intervjuat fem aktiva musiklärare och två rektorer. Vi ställde frågor rörande behovet av läromedel inom musik och pop- och rockhistoria. Deras syn på läromedel i musik och i pop- och rockhistoria och vad de själva använder sig av för läromedel.

Undersökningens syfte är att utifrån en diskursteoretisk ansats beskriva och analysera bakgrunden till Norrköpings folkparks tillkomst samt folkparksstyrelsens uppfattning om den ideale besökaren under slutet av 1800-talet. Granskningen görs med utgångspunkt från frågorna: med vilka argument resonerade folkparkens styrelse att parken skulle byggas, vad kan man utifrån denna argumentation utläsa om folkparkens funktion och vem var den ideale besökaren enligt folkparksstyrelsen? De resultat som framkommit vid analysen bör ses som tolkningar gjorda utifrån Foucaults teorier om disciplinering och makt.Folkparken var under slutet av 1800-talet en social arena för disciplinering av arbetare. Folkparkens utformning i kombination med tillkomsten av ordningsregler och övervakning kan i det här sammanhanget bl.a. ses som ett led i arbetet med att förändra besökarnas beteende.

The purpose of this thesis has been to examine preventing child sexual abuse in four elementary schools in Stockholm, Sweden. The study is based on qualitative interviews with school counselors. The aim of this thesis was to find out how and if elementary schools in Sweden work with preventing child sexual abuse. The aim was also to examine how the school counselors reason about the schools efforts to prevent child sexual abuse. Their statements was analysed with Foucault?s theory about sexual history to get a deeper understanding for why people reason the way they do when it comes to issues like this.

Migration and giving birth are crucial decisions for animals during their life cycle, which may have lasting consequences on their population demography and fitness. Migration can entail a variety of possible effects for an individual, such as access to high quality food and reduced risk for predation. The moose (Alces alces) in northern Sweden is partially migratory and moose females are known to give birth to one or two calves. The synchrony between time of calving and timing of migration has not been compared before, especially in terms of energy maximizing and time minimizing perspectives, which may provide vital cues for fitness benefits of migration. I investigated effect of timing of birth and individual life history on distance, timing, stopovers and duration of 190 individually marked female moose that have been tracked for multiple years in ten different areas in northern Sweden.

SAMMANDRAGDenna rapport är en del i ett examensarbete på byggingenjörsutbildningen vid Chalmers Tekniska Högskola. Som komplement till rapporten finns ritningar på idéförslag samt ett program som beskriver byggnadens nutida utformning samt kraven på en ombyggnad.I denna rapport utreder vi möjligheterna att bygga om den befintliga järnvägsstationen i Mellerud till ett modernt resecentrum, på uppdrag av Melleruds kommun. Rapporten behandlar flera olika grundläggande lösningarav utformningen. Med dessa som utgångspunkt utformas sedan de olika delarna i den bästa av de grundläggande lösningarna. Målet med rapporten är att utforma ett resecentrum som tillgodoser resenärernas behov.

This essay ? Discourse and Dissonance ? deals with Mary Shelley?s gothic novel Frankenstein; or, the Modern Prometheus (1818). The focal point is the construction of ?Them and Us?, as defined by scholars such as Stuart Hall, viewed in terms of the following categories: race, gender and family, class, and sexuality. Rather than applying an outside perspective, e.g.

The subject of this essay in archaeology is the economy at the mining village of Saladuringthe 16th and early 17th century. The silvermine in Sala was once the foremost producer of silver in Sweden, and the mine as well as the mining village had had a long and rich history. This history can be seen in historical documents as well as in archaeological findings. The lure of silver attracted many different people to the mining village. This in turn madetrade an important part of the mining village.

Denna uppsats behandlar frågan: Hur bör det amerikanska kampanjfinansieringssystemet till val av president reformeras - mot ett system som fokuserar på frihet eller ett system som fokuserar på rättvisa? Som frågeställningen vittnar om är uppsatsen skriven ur ett normativt analysperspektiv där de klassiska värdena frihet och rättvisa i kombination med insamlad data om amerikansk kampanjfinansiering mynnar ut i en analys. Två alternativa väga presenteras, antingen att släppa systemet fritt eller att öka kontrollen för att minska skillnaderna som finns. Argumentationen ger en bild av hur annorlunda systemet skulle kunna se ut givet en förändring. Resultatet påvisar att det amerikanska systemet hade gynnats av att röra sig mot en mer rättvis och kontrollerad finansieringsstruktur.

This essay deals with how the development of society, the media society in particular, has an impact on the teaching of the subject of art. In the society of today, we are bombarded with more images than ever before. As an effect of this, the curriculum of 2011 emphasises the importance of the ability to orientate oneself in the modern society. Furthermore, it describes art not only as a practical subject, but also as a verbal and community-orientated subject. Because of sparse and dated research, the subject of art is in danger of marginalization as a school subject. The purpose of this study is to illustrate art teachers? conception of the aim of the subject of art.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken historiekultur konstrueras i en svensk och i en bosnisk gymnasielärobok då fokus ligger på det tidigmoderna Sverige och det tidigmoderna Bosnien. Frågeställningar är följande: Hur beskrivs det tidigmoderna Sverige och det tidigmoderna Bosnien i de analyserade gymnasieläroböckerna det vill säga vilka politiska och kulturella händelser skildras? Förekommer några likheter och/eller skillnader i framställningen av det tidigmoderna Sverige och det tidigmoderna Bosnien? Finns det några jämförbara förhållanden eller idéer? Handlar det alltså om kontrasterande eller generaliserande komparation? Vilken bild av historiekultur konstrueras i respektive gymnasielärobok? Metoden som används är kvalitativ textanalys av läromedel och komparativ metod. Resultatet visar att politisk historia dominerar i beskrivningen av det tidigmoderna Sverige medan kulturell historia upptar mindre plats. I beskrivningen av det tidigmoderna Bosnien uppmärksammas politisk och kulturell historia lika mycket.

This thesis deals with past and present political attitudes towards the Öresund bridge. It describes the decision making process which preceded the construction of the bridge, and has a short historical introduction to it. It then presents the attitudes towards the bridge of five different political parties, all represented by regional politicians. This empirical information was obtained through interviews with politicians and literature studies. The author then analyzes the empirical information with the help of the human ecological triangle developed by Steiner, and the center-periphery theories of Wallerstein and Persson.To conclude, the author describes what the central problem is in the case of the Öresund bridge from a human ecological perspective and analyzes the empirical data collected..

Det statliga järnvägsnätet som byggdes i Sverige under 1800-talets senare del har haft stor betydelse för landets tillväxt. Banornas sträckning och byggsätt gav upphov till livliga debatter i riksdagen som slutligen resulterade i det stambanenät som än idag ligger till grund för Sveriges transportinfrastruktur. Vilken spårvidd som skulle användas var en viktig fråga i debatterna, och att Sveriges statsbanor skulle ha en och samma spårvidd var långt ifrån självklart.Denna studie undersöker och analyserar varför de norrländska stambanorna slutligen kom att byggas med samma spårvidd som övriga landets stambanor, och därigenom bli en integrerad del av det statliga järnvägsnätet. Ursprungligen var de norrländska banorna tänkta att byggas med smalare spårvidd, något som skulle innebära att detta nätverk skulle ha isolerats från södra Sveriges. Detta beslut ändras emellertid innan byggandet påbörjats.Genom att kvalitativt studera riksdagsprotokollen från debatterna om järnvägen som byggdes mellan Storvik till Torpshammar och vidare till den norska riksgränsen för att ansluta till en norsk bana kommande från Trondheim, undersöks de argument som framfördes i debatten ur dels en sociopolitisk och dels en ekonomisk synvinkel.

Undersökningens syfte är att utifrån en diskursteoretisk ansats beskriva och analysera bakgrunden till Norrköpings folkparks tillkomst samt folkparksstyrelsens uppfattning om den ideale besökaren under slutet av 1800-talet. Granskningen görs med utgångspunkt från frågorna: med vilka argument resonerade folkparkens styrelse att parken skulle byggas, vad kan man utifrån denna argumentation utläsa om folkparkens funktion och vem var den ideale besökaren enligt folkparksstyrelsen? De resultat som framkommit vid analysen bör ses som tolkningar gjorda utifrån Foucaults teorier om disciplinering och makt.Folkparken var under slutet av 1800-talet en social arena för disciplinering av arbetare. Folkparkens utformning i kombination med tillkomsten av ordningsregler och övervakning kan i det här sammanhanget bl.a. ses som ett led i arbetet med att förändra besökarnas beteende.

What happens when historical theories are used as evidence in a trial? Is it possible for historians to use their own scientific tools when acting as participants in a juridical process? And how do judges deal with historical evidence? The aim of this study is to answer these questions by analyzing a specific trial, known as ?Härjedalsmålet?. Härjedalsmålet was a court case about the Sami people?s right to let their reindeer graze on private property grounds in Härjedalen during the winter season. Their claim to this right was based on prescription of time immemorial.