I den här rapporten redovisas processen och resultatet av mitt examensarbete på Carl Malmsten Furniture Studies. Möbeltapetsering är ett brett och omfattande område vilket förmedlas och tydliggörs under utbildningens tre år. Förutom hantverket som praktiskt arbete har insikt om en långt mer komplex och mångfacetterad bild av området gjort sig gällande. I den här rapporten presenteras arbetet med att ta fram ett underlag till tapetserarverkstaden på Skansen för att utveckla det pedagogiska uppdrag som utförs i verkstaden. Arbetet har resulterat i historieberättande med utgångspunkt i den aktuella tiden i verkstaden,det vill säga 1800-talets andra hälft.Historieberättandet utgår från en möbel som jag valt utifrån den information och de historier som är väsentliga för tiden och som bör synliggöras.

Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att klarlägga högstadieelevers intresse av historia samt deras intresse för omvärlden. Jag har utgått ifrån ett elevperspektiv för att utreda elevernas uppfattningar av historia med avsikt att väcka tankar om hur pedagoger kan skapa intresseväckande ingångar i historieundervisningen för att öka förutsättningarna att höja elevernas historieintresse. Min erfarenhet är att när elever upplever undervisningen som intressant, relevant och meningsfull ökar motivationen att lära sig. Jag har använt mig av en kvantitativ enkätundersökning för att klargöra högstadieelevers intresse av historia och omvärlden. Därtill har jag även utgått ifrån två kvalitativa gruppdiskussioner för att få mer uttömmande svar av informanterna.

The period of church awakening in Sweden during the first half of the nineteenth century, has had a great influence on the Swedish society. During that time certain persons are to be noticed. Peter Fjellstedt and Peter Wieselgren, priests in the Swedish Church, are among those who were of special importance. But even the British preacher George Scott and later the Swedish layman Carl-Olof Rosenius became aware of the importance of networking. They all felt a call from God to preach a message of redemption and restoration.

Sammanfattning Historia blev ett kärnämne på gymnasiet 2011, vilket innebär att ämnet nu är obligatoriskt även på yrkesprogrammen. Syftet med föreliggande arbete har varit att kartlägga och analysera hittills gjorda erfarenheter av implementeringen av historia som kärnämne. Kartläggningen genomfördes vårterminen 2011 genom att fyra lärare som undervisar på den nya kärnämneskursen Historia 1a1 intervjuades. Det framkom att lärarna såg det som positivt att historia blivit ett kärnämne. Samtidigt menade de att Historia 1a1 har för få undervisningstimmar, vilket ansågs medföra svårigheter att ge eleverna förståelse för den historiska utvecklingen.

"1900-talets sista decennium har gått i historiens tecken" skriver Klas-Göran Karlsson (1998 s 212). Till exempel har historia och historien fått uppsving i litteraturen, filmer, media, debatter m.m. Men inom skolans värld har ämnet fått stå tillbaka för andra ämnen, vilket 2007 kommer att ändras. Historia införs som ett kärnämne i den svenska gymnasieskolan. I och med att Historia införs som kärnämne i gymnasieskolan blir det fortsatt viktigt att belysa vilka intentioner styrdokumenten har med ämnet historia och vilka kunskapsuppfattningar som ämnet förmedlar.

Denna studie är en brukstextanalys av tre samtida historieläroböcker för gymnasieelever. Studien ämnar att redogöra för hur kvinnan beskrivs i läroböcker för historia och vad det i sin tur har för betydelse för historia som obligatoriskt ämne på gymnasiet. Studien utgår från ett genusperspektiv och för ett resonemang kring hur kvinnohistoria presenteras i de olika läroböckerna och hur genusperspektivet används för att förklara historia. I studien presenteras begreppet (be)skrivning som redogör särskiljandet på mannens och kvinnans historieskrivning i läroböckerna och visar på vilken inverkan denna (be)skrivning kan ha för förståelse av historieskrivningen..

This essay analyses two swedish magazines about marriage, called "giftermålstidningar", from 1914 and 1924. With ideology as theoretical basis the subject matter is to find words and expressions of ideological influence in the source material. These influences is assumed to come from contemporary marriage laws, which expressed certain views about heterosexual relationships. In addition to the state's laws, the writers in the magazines is presumed to be influenced by other contemporary ideas. Either an older, christian tradition from brittish baptist Frederick Brotherton Meyer, or the swedish economist Knut Wicksell, who represents the Neo-Malthusian world view.

Föreliggande uppsats syftar till att beskriva det i Halland en gång så utbredda ljunghedsbruket. Uppsatsen söker svara på hur utbredda ljunghedarna var och varför de var särskilt utbredda i Halland samt hur markanvändningen förändrades på ljunghedarna under 1800- och 1900-talet. Vidare diskuteras i uppsatsen varför en så omfattande jordbruksform som ljunghedsbruket helt övergavs inom loppet av 100 år. Genom dels litteraturstudier, dels genom studier av äldre storskaliga lantmäterikartor har följande resultat uppnåtts: Då skogen under olika tider och av olika anledningar avverkades i Halland fick ljungen möjlighet att etablera sig i landskapet. Då Hallands naturgeografi i flera avseenden passar ljungen bra blev ljungen konkurrenskraftig i landskapet.

This master?s thesis will try to describe the beginning and development towards a modern public library of the town library in Karlskrona between 1906 and 1959. The specific years refers to the year the library was established and the year it moved to the new library building in the centre of Karlskrona. The aim of the thesis has been to do this historical description and to look at the course from the perspective of the national policies and development for the Swedish modern public library. The thesis is based mainly on reports of the proceedings of the public library and other biographical documents and literature, which has been found in two local archives.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur lärare hanterar elevers svårigheter med skolspråket inom ämnet historia, och på vilket sätt lärarna konkretiserar ämnesinnehållet för elever med svårigheter att hantera skolspråket. Vilka metoder använder lärarna för att konkretisera sitt ämne för elever som har svårt att ta till sig skolspråket?Uppsatsen är en kvalitativ studie i form av intervjuer, samt en inledande textanalys av några textstycken ur en lärobok i historia..

Syftet med den här uppsatsen har varit att analysera vad gymnasieelever anser är viktigt med att läsa kursen Historia 1. För att undersöka detta deltog sammanlagt 138 gymnasielever i årskurs 1 från sex olika gymnasieprogram som alla besvarade varsin enkät. Resultaten i den här undersökningen visade att elever ansåg att det är ganska viktigt att läsa historia och att den främsta specifika orsaken att läsa kursen var för att klara historieproven. Den här undersökningen gav också indikationer på att elever var ovetande om de teoretiska byggstenar som skolverkets ämnesplan anger som viktiga för att utveckla elevernas historiemedvetande. Detta då eleverna såg dessa byggstenar som samma sak, nämligen historia.

I denna uppsats undersöks om läroböcker i historia för gymnasiet gestaltar en koppling mellan värden och historia, och hur den kopplingen i så fall ser ut. Läroböckerna som undersöks är Alla tiders historia A, Perspektiv på historien A och Perspektiv på historien 50p, och dessa undersöks utifrån tre olika tendenser som återfinns i avhandlingen Det osamtidigas samtidighet: historiemedvetande i svenska läroböcker under hundra år. Utifrån den första tendensen, historia som värdeskapande gemenskap, undersöks huruvida läroböckerna tar avstånd från förintelsen. Via den andra tendensen, historien i värden, undersöks hur böckerna framställer demokrati och dess framväxt. Den tredje tendensen, värden i historien, handlar om att kunna påverka läsaren, att skapa förståelse och empati, därför undersöks det om läroboksförfattarens röst lyser igenom texten..

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Mellanösterns historia förmedlas i läromedel för historieundervisning. Vi har även undersökt om och i så fall hur lärarna arbetar med elevernas bakgrund i historieundervisningen, samt vilken historia som eleverna själva tycker är viktig. Vår undersökning bygger på en kvantitativ enkätundersökning riktad till eleverna i två klasser i årskurs 7 på Rosengårdskolan i Malmö och till två klasser i årskurs 3 på Latinskolan i Malmö, men även på två olika kvalitativa undersökningar. Den första kvalitativa undersökningen består av intervjuer med två yrkesverksamma lärare, varav en erfaren historielärare på Latinskolan i Malmö och en relativt nyutexaminerad SO-högstadielärare på Rosengårdskolan i Malmö. Den andra kvalitativa undersökningen är en läromedelsanalys med utgångspunkt från läromedel för högstadiet och gymnasiet. Huvudresultatet av vårt arbete är: 1. Att man inte nämner speciellt mycket om Mellanösterns historia i läromedel för historieundervisning och att denna historia skildras oftast som en egen historia och inte som en del av Västerlandets historia. 2. Att elever tycker att USA:s historia är viktigast att ta upp i historieundervisningen 3. Att lärare i mån av tid försöker att arbeta med elevernas etniska historiebakgrund.

Denna uppsats jämför och analyserar de båda sexualupplysningsfilmerna "Ur kärlekens språk" (Torgny Wickman, 1969) och "Kärlekens språk 2000" (Anders Lennberg 2004). Uppsatsens syfte är att utreda vilka olika sätt som de båda filmerna tilltalar sin publik på och vad dessa respektive tilltal får för konsekvenser för den syn på sexualitet som man vill förmedla. Därtill försöker uppsatsen svara på huruvida skillnaderna mellan filmerna säger någonting om hur synen på sexualitet har förändrats från slutet av sextiotalet till idag. Uppsatsen utgår teoretiskt från dels Bill Nichols dokumentärfilmsteori och dels från Michel Foucaults teorier kring sexualitetens olika diskurser..

Uppsatsen behandlar tillräknelighet i svensk straffrätt från 1800-talet fram till idag. Den be-handlar de olika regleringar som funnits tidigare och de förändringar som skedde i samband med brottsbalkens införande 1965. Därutöver behandlas situationen efter brottsbalken, hur man ser på tillräknelighetsfrågan idag samt vad som är på gång inför framtiden..