Syrianer saknar en egen stat och lever följaktligen idag i diasporan, bland annat i Sverige. De saknar en universell institution som tillvaratar deras egna intressen, såsom en egen stat. Syrianska organisationer har med åren utvecklat en diasporakultur. Organisationerna försöker tillvarata syrianernas intressen såsom historia, språk och kultur och ett tydligt historiemedvetande finns inom gruppen. Den kanske främsta beståndsdelen i detta historiemedvetande och som aktualiserats under det senaste årtiondet är minnen och berättelser om folkmordet på syrianer, Seyfo, som inträffade i det osmanska riket i skuggan av första världskriget.

Syfte med vårt arbete är att identifiera och analysera framgångsfaktorer vid en kommuns förändringsarbete mot en modern, effektiv och medborgarorienterad förvaltning, en så kallad 24-timmarskommun. För att nå detta syfte har vi valt att göra en fallstudie av Mjölby kommuns arbete med utvecklingen av 24-timmarskommun.Fältarbetet har utförts med hjälp av kvalitativa semistandardiserade intervjuer med ämnesområdets relevanta personer inom kommunen. Analys av empiridata har genomförts med hjälp av förändringsanalys enligt SIM-metoden.Resultat av vår undersökning visar att införande av 24-timmarskommun bör ses som en del av kommunens förändringsarbete mot en modern förvaltning. För att detta arbete ska vara framgångsrikt krävs det strategiskt ledarskap som ska ta fram, förankra och kommunicera visioner och målbilder av den moderna förvaltningen i organisationens alla delar. Samarbete, systematisk process- och brukarorienterad verksamhetsutveckling och den professionella kompetensen utgör en garanti att uppställda målen och visioner for 24-timmarskommun kan förverkligas.

Att lära sig att tala ett språk innebär så mycket mer än att lära sig ord och grammatik. Det handlar också om att lära sig kommunikativ kompetens d.v.s. de normer och regler för hur man använder språket. Forskning kring kön och språk har påvisat hur dessa normer varierar såväl mellan olika kulturer som mellan kvinnor och män. Syftet med den här uppsatsen är att belysa och analysera elevers möjligheter att aktivt delta i undervisningen i svenska för invandrare utifrån ett genusperspektiv.

It is widely recognized that the town of Södertälje, a small Swedish town of 85 000 inhabitants, has alone received more war refugees from Iraq than the US and Canada have put together. Whilst writing this thesis had nearly 6000 Iraqi refugees sought their way to Södertälje since the US invasion in Iraq 2003.Nevertheless, life is not what the media and the government retail. Six of these Iraqi refugees who resided in Södertälje share their life stories in the following thesis. They discuss their escape from Iraq and the difficulties of living in the segregated parts of Södertälje where they solely speak Arabic and Assyrian, whilst learning Swedish at sfi (Svenska för invandrare, Swedish for immigrants). Another distress is related to the unsecure future in Sweden waiting ahead.      The aim of this thesis is to engage in, and highlight the studies of six sfi-students in their endeavor to learn Swedish, whilst struggling through Swedish bureaucracy and experiencing despair due to their situation and uncertain future.       .

Bara BostäderPlacerat mellan Bollmora flerbostadshus och den gamla landsvägen breder Tyresögymnasium ut sig. Vår ingång blir atr riva skolan, materialet ´kremeras´till tegelkross och sprids i en röd löparbana längs med den befintliga landsvägen, att tillåtas glömma för att senare minnas. Gymnasiet förstås som en del av det befintliga landskapet, det ändrar bara from och byter plats. Vad händer om man släcker ett lager i AutoCad?Det närvarar i sin frånvaro. Djup genom lager.

Människan påverkas både medvetet och omedvetet av den miljö som hon befinner sig i. Eftersom landskapsbilden beskriver upplevelsen av den omgivande miljön är dess värde i högsta grad betydelsefull för oss. Landskapsbilden är en mångfald av bilder lagrade ovanpå varandra, och vittnar om våra förfäders levnadssituation och utveckling. Förmågan att tolka vår egen historia tillför oss värden av identitet, trygghet och kunskap om sammanhang i tiden och i omgivningen. För dessa värden är landskapsbilden mycket viktig att bevara. Det kulturarv som vi tillför landskapsbilden idag är lika viktigt att bevara som det befintliga kulturarvet, men dess utveckling och förändring måste ske med varsamhet för att inte värdefulla spår av tidigare kulturmiljöer raderas.

Syftet med undersökningen var att i ett högstadium på en grundskola undersöka elevernas attityder till vad de personligen anser är viktiga historiska områden för dem, och utifrån detta resonera kring lämpliga didaktiska överväganden inom ett mångkulturellt klassrum. I undersökningen användes en kvantitativ metod för att undersöka enkätsvaren från 124 informanter angående attityder till 55 olika delämnen inom historia. Resultatet visar att det finns skillnader mellan de elever som hade en svensk kulturell tillhörighet i förhållande till de som har en annan kulturell tillhörighet. Däremot fanns det endast några få skillnader beträffande hur relevanta eleverna ansåg olika delområden var i relation till vilken könstillhörighet de hade. Resultatet visar också att det skiljer sig mellan det perspektiv som eleverna efterfrågar och det som läroböckerna förmedlar då eleverna främst föredrog ett globalt perspektiv medan läroböckerna förmedlar ett eurocentriskt och västerländskt perspektiv..

This essay examines the theme of blindness in the Gospel of Mark. The two main questions asked are: 1) ?What is Mark?s view on blindness?? and 2) ?How does the Gospel of Mark?s view on blindness inform the current discourse of disability studies and how can we interpret Mark?s view on blindness today?? By the methods of metaphor analysis and character analysis, four passages of the Gospel are studied (Mark 4:10-12; 8:14-21; 22-26; 10:46-52). The analysis concludes that blindness is depicted by the author of the Gospel as a disability which also consist of a lack of cognitive ability and a hopeless state that is in need of healing.  The depiction of blindness in Mark originates out of the authors use of blindness as a metaphor for lack of cognitive ability (Mk 4:12; 8:18) and the lack of characterization of the blind man at Bethsaida (8:22-23). This view on blindness is, in comparison to a modern view, difficult, as it marginalizes persons with blindness as inconsiderate and not fully human.

Genom en intervjustudie med tre fäder granskas berättelser om ojämställt föräldraskap och marginaliserat faderskap. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka diskurser och normer som får betydelse för (heterosexuella) fäder som separerat från, eller aldrig haft en relation med, sina barns mödrar. Studien ämnar titta på fädernas upplevelser av att nedvärderas i relation till sina barns mödrar, hur de upplever mödrarnas position, samt vilka faktorer och aktörer som fått betydelse för utformandet av deras föräldraskap. En narrativ diskursanalys av informanternas berättelser, i kombination med tillämpandet av teorier om andrafiering, synliggör effekterna av de normer och diskurser som möjliggör konstruktioner av fäder som den Andre föräldern. Undersökningen visar att dominanta diskursiva praktiker innebär ett skillnadsgörande av kvinnligt respektive manligt föräldraskap, där modern skapas som norm och fadern som den Andre.

Swedish students in the upper secondary school will recieve informaition regarding religion from multiple sources. If we look past the students surroundings like the family, friends or multimedia school is still the primary arena for religous education. Discussions about religion will take place in other lessons than just the subject religion. History is in my opinion the subject closest related to religion and the two makes up for a lot of the values work in swedish schools. Textbooks is still one of the most important tools for education and that makes them important as objects to study.

By using modern methods of casting concrete, cast in place can get more effective and industrialized. A modern method is self compacting concrete. By using this type of concrete, advantages like improved working environment and rationalized construction can be reached. Because the concrete doesn?t need to be vibrated, the amount of staff on site and the noise can be reduced.

Den här studien har haft sin utgångspunkt i attundersöka kvinnors kvantitativa utrymme i läroböcker i historia inriktade motmellanstadiet. Detta har genomförts ur ett kvantitativt perspektiv där metoden inneburitatt räkna förekomsten av kvinnor i de utvalda läroböckerna. För att uppnåsyftet med studien och få svar på frågeställningarna har två förlag studeratsdär utgåvor mot både den aktuella läroplanen Lgr11 och den gamla läroplanenLpo94 varit till grund för studien. Det har i studien gjorts jämförelser mellande olika förlagen, utgåvorna, kapitlen och bildutrymmen, för att nämna några.Resultatet presenteras i form av stapel- och cirkeldiagram för att få en enkelöversyn av kvinnors utrymme. Studiens mest framträdande resultat är att trotsatt forskningen kommit framåt och även vår samhällsutveckling ges inte kvinnormer utrymme i de nyare utgåvorna.

BAKGRUND:Begreppet historiekultur är relativt nytt inom den historieteoretiska och historiedidaktiska världen. Historiekultur innebär kortfattat de kanaler genom vilka historia kommuniceras. Historiemedvetande är ett centralt begrepp och uppnåendemål i kursplanen för histo-ria(Lpo94). För att skolan skall hjälpa elever att utveckla ett historiemedvetande, menar forskning att historieämnet måste få relevans för eleverna. Detta möjliggörs genom mötet mellan elevens subjektiva historiekultur och den vetenskapliga historia som förmedlas i sko-lan.

Läraryrkets ställning är ett återkommande tema i dagens debatter om skolan. Denna studie försöker kartlägga hur läraryrkets ställning såg ut på 1800-talet, genom att jämföra enskilda lärares minnesanteckningar med den utbildningshistoriska forskning som finns om ämnet idag, samt genom en internationell jämförelse. Lärarminnena som utgör källmaterialet till denna studie är skrivna av fyra manliga folkskollärare och en kvinnlig småskolelärarinna. Den forskningen som fungerar som den teoretiska ramen för denna studie har avgränsat tre strukturer som formar läraryrket: den sociala strukturen, den kulturella strukturen samt lärares agentskap. Uppsatsens syfte är att öka kunskapen om läraryrkets status under 1800-talet genom att undersöka huruvida dessa strukturer har påverkat lärarens ställning.

Syftet i föreliggande studie är att få en ökad förståelse för hur lärare planerar och genomför undervisningen på ett gymnasieprogram med tematiskt upplägg för att göra den begriplig och intressant för eleverna. Syftet är också att fördjupa förståelsen för hur lärarens planering och utvärdering sker utifrån deras egna intressen, läroplanen, kursplanen samt de nationella och lokala målen. Eftersom det är lärarens tankesätt och planering som skall undersökas så har jag valt att göra en kvalitativ studie i form av intervju. Resultatet visar att läraren har betydande ambitioner på att fokusera på eleven och involvera eleven i planeringen. I och med lärarens möjlighet att tolka kursplanen självständigt tillsammans med den lokala kursplanens stora betydelse så finns det bra möjligheter att implicera eleverna i planeringen och på så sätt öka samspelet mellan läraren, eleven och ämnesinnehållet..