Bakgrund: Varje dag möter sjuksköterskor patienter som drabbats av en sjukdom. Under sjukdomsförloppets sista tid är patienten känsligare och mer sårbar. Bemötandet blir då en viktig aspekt i en bra vårdrelation mellan sjuksköterskan och den döende patienten som bygger på tillit, trygghet och respekt. Syfte: Syftet med studien är att belysa ett bra bemötande med en döende patient ur sjuksköteskans perspektiv. Metod: En litteraturstudie utifrån nio kvalitativa artiklar.

Den här studien tar upp fem lärares syn på auktoritet, disciplin och fostran i relation till samhället vi lever i. Detta är en studie om läraren som en auktoritet i klassrummet och deras förhållningssätt till begreppen auktoritet, fostran och disciplin i skolverksamheten. För att få djupare förståelse om lärarnas syn på dessa begrepp har vi använt oss av kvalitativa intervjuer och litteratur som ett komplement för att förstå och relatera i ett historiskt perspektiv på synen av en lärare. I studien kom vi fram till att lärarens roll som auktoritet hör i väldigt stor grad ihop med lärarens lärarstil och hur den är som person. Vidare spelar omgivningen och samhället vi lever i in väldigt mycket i normer angående vilka beteende som lärare uppmuntrar och inte uppmuntrar. Detta har betydelse då lärarens auktoritet svarar på de responser runt omkring en. Samhället och olika generationer har stor inverkan på vilka beteenden som uppmuntras och inte uppmuntras då vår känslighet, vårt seende och tänkande har förändrats betydligt under sista halvan av 1900- talet..

Depression är en av de vanligaste folksjukdomarna i världen. Symtombilden är dock ofta olika hos äldre och yngre samt hos kvinnor och män vilket komplicerar upptäckten av depressioner och gör att de ofta förblir oupptäckta och obehandlade och orsakar onödigt lidande hos de drabbade och deras anhöriga. Syftet med denna studie vara att beskriva betydelsen av allmänsjuksköterskans kunskap om symtom och riskfaktorer för depression i möte med patienter. Frågeställningarna var: Varför behöver sjuksköterskan ökad kunskap om depressioner och vad behöver hon kunskap om. Metoden som användes var litteraturöversikt och resultatet består av tjugotre artiklar.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera huvudsakligen lärares upplevelse av "den goda examinationen", i bemärkelsen examination som främjar lärande på högskole-/universitetsnivå, i relation till vad studenterna förväntas lära sig, s.k. förväntade studieresultat. Metoden är kvalitativ med abduktiv ansats och resultatinsamlingen bygger på fokusgrupp-intervjuer med studenter, en granskning av kursplaner och intervjuer med lärare. Lärarna menar att de förväntade studieresultaten är viktiga för deras planering och genomförande av kurser och tillhörande examinationer, även om de också påpekar att yttre förhållanden som tid och gruppstorlekar ibland hindrar den ideala examinationen med tanke på studenters lärande. Kursplanernas förväntade studieresultat förefaller dock ganska oviktiga för studenterna.

I denna uppsats undersöks hur 18 gymnasieelever i åk 1 lyckas med att skapa sammanhang i sina texter. Det överordnade syftet är att undersöka hur eleverna utnyttjar möjligheterna att bygga upp och markera avsnitt och stycken. Utifrån resultaten förs därefter en didaktisk diskussion. Ett annat syfte är att pröva huruvida ledfamiljsanalys är ett bra verktyg för att bedöma bra eller dålig styckeindelning. Metoderna som används i undersökningen är makrostrukturanalys, referensbindnings- och ledfamiljsanalys.I kapitlet bakgrund och tidigare forskning presenteras bland annat Eva Östlund-Stjärnegårdhs avhandling Godkänd i svenska? (2002).

Denna rapport behandlar ämnet outsourcing vilket är en växande företeelse bland svenska och internationella företag idag. Det finns många tolkningar av innebörden till begreppet och generellt kan sägas att outsourcing innebär att ett företag överlåter delar av sin verksamhet till en extern leverantör. Outsourcing förekommer inom många områden och branscher. I denna rapport avser begreppet outsourcing området informationsteknik (IT).Problemställningen i denna rapport har inneburit att undersöka vad som bör beaktas i relationen/samarbetet mellan kund och leverantör vid en outsourcingprocess. Detta har gjorts genom ett antal företagsintervjuer samt genom en litteraturstudie.

Studiens inneh?ll redog?r hur f?rskoll?rare arbetar f?r att bem?ta barn i behov av s?rskilt st?d utifr?n deras individuella f?ruts?ttningar med avstamp i specialpedagogiken som teoretisk utg?ngspunkt. De fr?gest?llningar som vi har valt att utg? fr?n f?r att besvara syftet fokuserar p? hur f?rskoll?rare arbetar f?r att s?kerst?lla en likv?rdig utveckling f?r barn som ?r i behov av extra st?d, vilka f?rh?llningss?tt som f?rskoll?rare anv?nder sig av i m?tet med barn i behov av s?rskilt st?d samt hur arbetet med inkludering lyfts fram som gynnsamma f?r barn som ?r i behov av s?rskilt st?d. Studien har utg?tt fr?n en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som k?lla f?r insamling av empiri.

Syftet med min undersökning var att undersöka Esther Ellqvists situation att verka som kvinnlig konstnär kring sekelskiftet 1900. Jag har utgått från ett genusperspektiv och med hjälp av litteratur och brev från brevsamlingen på Jönköpings läns museum har jag övergripande försökt kartlägga hennes liv som konstnär och kvinna. Med hjälp av mitt material har jag studerat henne i en samhällelig kontext.Jag har undersökt hur hennes uppväxt och sociala kapital påverkat hennes situation.Med hjälp av Pierre Bourdieus teori om socialt kapital och genom att kartlägga hennes liv som konstnär och kvinna i samhället i Sverige runt sekelskiftet 1900, har jag funnit aspekter som påverkat Esthers förutsättningar att som kvinna nå framgång inom det konstnärliga fältet. De rådande konventionerna om hur en gift kvinna, även ogift, förväntades vara och sysselsätta sig tycks till viss del ha hindrat henne. I breven har jag även funnit en osäkerhet och tveksamhet från henne själv angående sitt konstutövande.Esther Ellqvist föddes 1880 på landsbygden i Skåne.

Sjuksköterskan har ett ansvar att stödja anhöriga till patienter i palliativ vård då det är betydelsefullt för att de skall kunna medverka i och förstå den vårdande situationen. Varje möte är unikt och det krävs en anpassningsbarhet och en fungerande kommunikation. Kommunikationen mellan sjuksköterskan och anhöriga leder till tolerans, samverkan och tillfredsställande av behov. Syftet med studien var att beskriva möten mellan sjuksköterskor och anhöriga till patienter i palliativ vård. Metoden som har använts var en litteraturstudie med kvalitativ ansats.

Bakgrund: Ätstörning är en allvarlig och komplex sjukdom. Den är svår att bemöta för vårdpersonal och en känsla av maktlöshet inför vårdandet av dessa patienter är vanlig. Det är många gånger svårt att få patienten att inse allvaret i sjukdomen och ilska hos sjuksköterskan kan väckas när försök till hjälp avvisas. Syfte: Att belysa sjuksköterskans möjligheter, svårigheter och hinder för att stödja tillfrisknande hos ungdomar med ätstörningar. Metod: En litteraturstudie, som grundar sig i analys av 6 kvalitativa studier valda från databaser CINAHL och SCOPUS.

This thesis follows a qualitative method and aim to describe firms? international business at an emerging market seen from a network perspective. The purpose of the thesis is to study in what way business relations and networks influence the process of internationalization and describe the way in which companies handle the external network in relation to acquisitions. Further does our purpose include analyzing if a firm?s network may be the main factor for why international business occurs.

A Queer Reading of Charles Bukowski?s Women and Love is a dog from hellThis thesis aims to examine how the representation of gender is portrayed in relation to sex and power in Charles Bukowski?s novel Women and poetry collection Love is a dog from hell.The theoretical frame of the analysis is based on Judith Butler?s queer theory regarding the heterosexual matrix and gender performativity. The analysis consists of a textual comparison where a specific selection of poems is analysed parallel to the novel to see how they interact and how they oppose each other, through a queer reading.The analysis is divided in three parts where the first one discusses the construction of masculinity in Charles Bukowski?s protagonist Henry Chinaski and how this is presented differently in the two literary genres. The second part reveals how sex is presented in relation to power and how active and passive women are considered as sexually acceptable.

Syftet med studien var att undersöka huruvida det fanns en relation mellan kvalitetsredovisningarnas resultat och rektors pedagogiska ledarskap. Jag använde mig av kvalitativa intervjuer som metod och analyserade intervjuerna i tre steg genom att använda en modell "Lärstegen" som raster för att söka finna vilken nivå rektor låg i sin reflektion över kvalitetsredovisningar och det pedagogiska ledarskapet. Därefter sökte jag i min analys relationer mellan kvalitetsredovisningarna och det pedagogiska ledarskapet genom att använda en ledarskapsmodell över pedagogiskt ledarskap, för att sedan, som sista steg, tolka resultatet utifrån de utsagor rektor lämnat och söka efter utsagor som påvisar att rektors reflektion över det egna ledarskapet har lett till någon form av handling i, eller efter, kvalitetsredovisningarna. Mitt resultat visar att det finns en relation mellan kvalitetsredovisningarna och det pedagogiska ledarskapet hos de rektorer som ligger på den femte och högsta av de nivåer som finns i " Lärstegen", samt att relationen saknas på de två lägre förekommande nivåerna..

Bakgrund: Det finns väl rapporterat kunskap och teoribildningar om sjuksköterskans övergång från utbildningen till det praktiska yrkesutövandet. Den kunskap som saknas är bland annat hur den nyutexaminerade sjuksköterskan upplever sina förmågor i praxis, särskilt i relation till god vård och omvårdnad. Syfte: Studiens syfte var att belysa den nyutexaminerade sjuksköterskans upplevelser av sin kunskap i relation till kraven på säker vård och omvårdnad. Metod: Studien genomfördes som litteraturöversikt som bygger på nio vetenskapliga artiklar. Analysmetoden var deduktiv innehållsanalys (template analysis; Malterud,1998).

Yrkesgruppen artister har tidigare rapporterat höga testpoäng vid mätning av neuroticism, vilket yttrar sig i upplevd sämre fysisk hälsa och låg självutvärdering av prestation. Den longitudinella populationsstudiens generella syfte var att undersöka neuroticism i relation till sångteknik och hälsa under 3.5 år hos operastudenter. Högre registret, lägre registret, sjunga piano, egalisering och uthållighet respektive röstlig-, fysisk- och mental hälsa undersöktes. Enkäter utformade för självrapportering användes (EPQ, KSP, STAI och 2 specialkonstruerade enkäter). Resultaten visade att rapportering av sångteknik och rösthälsa förbättrades signifikant, men att kroppshälsa och mental hälsa inte förbättrades signifikant över tid.