Detta examensarbete var ett projekt som utförts pÄ uppdrag av SCA AB. Syftet var att utveckla en prototyp av en flexibel upphÀngningsanordning för tre modeller av toalett dispensers nÀmligen S1,T2 och H2. Samma upphÀngning ska gÀlla för alla tre modeller och minimera skada pÄ vÀggarna. Fokus lÄg pÄ flexibiliteten, enkel att montera och robusthet. Arbetet har följt en strukturerad produktutvecklingsprocess som inleddes med informationsinsamling genom konkurrensanalys, studiebesök och intervjuer.

Ordet anvÀndarmedverkan anvÀnds ofta inom systemutvecklingsomrÄdet, men vad som egentligen menas med anvÀndarmedverkan Àr enligt min uppfattning otydligt. MÄnga metoder specificerar att anvÀndarna skall involveras pÄ olika sÀtt men det slutliga engagemanget sker ÀndÄ utifrÄn vad organisationen och det aktuella projektet avser att lösa. Denna rapport skall belysa tvÄ systemutvecklingsmetoder frÄn olika lÀnder och hur de stÀller sig till anvÀndarmedverkan. Rapporten genomförs i huvudsak som en litteraturstudie..

Uppsatsen behandlar vilka för- respektive nackdelar icke-professionella modeller kan medföra i modereklam. För att belysa detta fenomen har vi, genom en kvalitativ undersökning bestÄende av informantintervjuer och fokusgruppsdiskussioner, studerat MQ:s senaste reklamkampanj och deras val av modell. UtifrÄn studien kan det konstateras att det har nÄgon betydelse om klÀdföretag anlitar professionella eller icke-professionella fotomodeller i sin reklam, eftersom det primÀra för konsumenterna Àr att modellen Àr attraktiv och har utstrÄlning. Modereklamen ska Äterge en kÀnsla av glamour, skönhet och ett efterstrÀvansvÀrt ideal som Àr anpassat efter mÄlgruppens behov och önskningar. Vidare kan vi konstatera att icke-professionella modeller innebÀr ett strategiskt val av klÀdföretaget för att positionera sig gentemot sina konkurrenter och skapa varumÀrkeskÀnnedom hos sin mÄlgrupp.

DÄ det intellektuella kapitalet utgör en viktig del av ett företags totala tillgÄngar, har vi valt att undersöka hur hanteringen och styrningen av detta kapital ser ut i verkligheten. Dessutom ville vi se om vÄra undersökningsföretag skulle kunna förbÀttra sin hantering av IK genom att tillÀmpa de modeller som finns pÄ omrÄdet. De modeller vi valt att titta nÀrmare pÄ Àr Skandia Navigator, The Intangible Assets Monitor och IK Index modellen. Ingen av dessa modeller anvÀndes i dessa företag dÄ undersökningen gjordes. Vi har funnit att tvÄ av de fyra undersökta företagen har bÀttre förutsÀttningar för att tillgodogöra sig nÄgon av dessa modeller..

En aktiv databas har förmÄga att reagera pÄ tillstÄnd och hÀndelser i databasen. Hur databasen reagerar beror pÄ hur dess ECA-regler Àr utformade. ECA-regler kan framstÀllas genom att analysera verksamhetsregler, som beskriver riktlinjer och restriktioner för processer i verksamheten. Dock saknas ett enkelt sÀtt att modellera verksamhetsregler för att framstÀlla ECA-regler. Ett möjligt sÀtt att skapa modeller Àr att anvÀnda OMT-A och UML-notationen.

Detta examensprojekt Àr en fördjupning i anvÀndandet av tekniken maskinstyrning i ett tidigare skede i projekten som utförs av LKAB. Det innebÀr att man redan i projekteringen gör fÀrdigt modeller för eventuella schakter och fyll som sedan kan anvÀndas av entreprenörerna vid anlÀggning. Idag görs modellerna av entreprenören först nÀr de fÄr handlingen till arbetet som skall utföras och dÄ Àr det oftast tidsnöd för att fÄ igÄng arbetet och det blir hög press pÄ mÀtansvarig att ta fram modeller för maskiner som sedan skall börja fylla eller schakta.Detta projekt granskar och intervjuar personer i branschen om det skulle finnas nÄgon nytta med att ta fram modeller redan i projekteringsfasen..

Att arbeta i projekt Àr i dag en vanligt förekommande arbetsform och det Àr dÀrmed av vikt att denna arbetsform fungerar pÄ ett bra sÀtt. Beroende pÄ ett projekts syfte och storlek kan modellen för hur projektet ska bedrivas och genomföras variera. Dock har projekt alltid nÄgon typ av organisation och en livscykel.I detta arbete har fem företagsintervjuer gjorts för att titta pÄ hur teknikorienterade projekt bedrivs, projekt som utvecklar infrastrukturer/nÀtverkslösningar för datakommunikation. FrÄgestÀllningen i detta arbete Àr om dessa företag anvÀnder modeller för utvecklingsarbetet och hur de i sÄ fall anvÀnder dem. Finns det specifikt framtagna modeller för denna typ av projekt som det exempelvis finns för systemutvecklingsprojekt?Resultatet av de gjorda företagsundersökningarna tyder pÄ att det inte finns nÄgra namngivna och vedertagna modeller för hur projekt för just nÀtverksutveckling ska bedrivas.

Undersökningen behandlar problem som tidigare forskning har uppmÀrksammat kring anvÀndandet av standarden XMI. XMI Àr avsedd för utbyte av modeller mellan modelleringsverktyg. Problem som uppmÀrksammats i anvÀndningen av XMI Àr att information om modeller inte alltid utbyts korrekt mellan verktyg. Detta kan resultera i att viktig information om modellerna gÄr förlorad.Undersökningen har till syfte att undersöka huruvida det Àr möjligt att extrahera data frÄn modeller sparade i XMI-format utan tillgÄng till DTD eller XML-schema. En sÄdan möjlighet skulle kunna anvÀndas för att rÀdda information om modeller som annars skulle gÄ förlorad.Den metod som har anvÀnds för undersökningen Àr litteraturstudie, experiment och implementation samt hypotesprövning.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur olika storlekar pÄ modeller i reklamsammanhang pÄverkar köplusten hos konsumenter. UtifrÄn kriterierna reklam, kroppsideal och kroppens verklighet har vi utvecklat en teoretisk modell för att fÄ en klarare bild av relationen mellan dessa tre. Vi lÀgger fokus pÄ att undersöka om konsumenter föredrar att identifiera sig med modeller eller hellre ser dem som ett ideal. Vi har i undersökningen avgrÀnsat oss till sÄvÀl kvinnliga modeller som konsumenter. För att undersöka detta har vi valt att anvÀnda oss av experiment och fokusgrupper som bestÄr av kvinnliga respondenter i Äldersgrupperna 17-35.

DÄ elektronisk musik och video alltmer tar sig in i vÄra hem framkommer ocksÄ fler nybörjaranvÀndare av de relaterade produkterna. Detta stÀller krav pÄ exempelvis mjukvaror som Àr riktade till en stor generell anvÀndargrupp sÄ att de för nybörjaranvÀndare blir enkla att anvÀnda. I denna studie har dÀrför mentala modeller studerats hos nybörjaranvÀndare av MS Windows Media Player 11 för att undersöka hur vÀl anvÀndargrÀnssnittet stödjer lÀrbarhet. Det framkom ett antal problem under observationerna. Dessa var bland annat att anvÀndare kan ha andra förvÀntningar av funktioner Àn de som ges i grÀnssnittet.

Det hÀr examensarbetet handlar om konceptuella modeller. En modell Àr en abstraktion av en vald del av verkligheten i vilken det Àr möjligt att fokusera pÄ och lyfta fram det som anses viktigt och bortse frÄn det som inte Àr viktigt. En konceptuell modell Àr en sÄdan abstraktion av ett informationssystem.De konceptuella modellerna Àr de modeller som ska ligga till grund för design och implementation av informationssystemet, men de ska ocksÄ ligga till grund för diskussion med övriga intressenter till det kommande informationssystemet. Detta stÀller stora krav pÄ de konceptuella modellerna eftersom de bÄde mÄste vara avancerade nog för att ligga till grund för designen och implementationen och enkla nog för att kunna ligga till grund för diskussion med intressenterna. Att denna tvÄdelade inriktning krÀvs beror oftast pÄ att de flesta intressenter inte har lika stor kunskap inom detta omrÄde som de experter som har tagit fram och dessutom arbetar med de konceptuella modellerna..

De flesta metoder, verktyg och arbetssÀtt som anvÀnds vid traditionell projektledning har anvÀnts under en lÄng tid trots att de yttre förutsÀtt-ningarna har förÀndrats. Systemutvecklingsbranschen upplevde de traditionella metoderna att driva projekt som oerhört statiska och tröga, dÀrför utvecklades mer lÀttrörliga metoder som kom att kallas agila systemutvecklingsmetoder. Fram till Är 2007 fanns inte en strukturerad process för hur valet och implementeringen av en agil systemutveckl-ingsmetod bör gÄ till. Det finns idag nÄgra ramverk som beskriver hur val och implementering av en agil metod kan bedrivas. Inget av dessa ramverk tar dock i beaktande eller utgÄr ifrÄn en organisations strategi eller vikten av strategisk passform.

Modeller anvÀnds ofta som ett hjÀlpmedel för att hantera komplexasystemutvecklingssituationer. Det rÄder dock delade meningar om hur man pÄ bÀsta sÀtt böranvÀnda modeller. I denna studie har vi tittat nÀrmare pÄ perspektiv dÀr modellerna stÄr icentrum för systemutvecklingen respektive anvÀnds som ett hjÀlpmedel för densamma. VÄravsikt har inte varit att jÀmföra dessa, utan snarare beskriva hur de kan kombineras ochanpassas till lokala förhÄllanden. För att undersöka detta har vi genomfört en fallstudie pÄ ettmindre mjukvaruutvecklande företag som har för avsikt att börja anvÀnda modeller pÄ ett meraktivt sÀtt i systemutvecklingsprocessen.

Efter erfarenheter frÄn jobb och praktikplatser har vi fÄtt upp ögonen för vikten av vÀl fungerande projektledning av upplevelseproduktioner. DÀrför har vi valt att studera hur projektdeltagarna i Smask i PiteÄ 2011 upplevde projektledningen och projektprocessen. Studiens syfte Àr att undersöka hur modeller för upplevelseproduktion kan implementeras i projektledning av upplevelseproduktioner. Studien Àr gjord med en induktiv ansats och ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt. Vi har gjort en empirisk studie av Smask i PiteÄ 2011 dÀr Sara var projektledare samt en litteraturstudie.

Syftet med denna kandidatuppsats Àr att belysa vad som menas med risk och risk management samt att presentera metoder och modeller inom detta Àmne. Vi har anvÀnt dessa metoder och modeller samt den redan existerande arbetsordningen hos byggföretaget Folkhem Produktion AB för att genomföra en riskanalys av företaget..