Dagens energimÄlsÀttningar innebÀr ökad energitillförsel frÄn förnybara energikÀllor vilket leder till en allt vÀxande efterfrÄgan pÄ mark. I en allt hÄrdnande konkurrens om markomrÄdena tÀtnar intressekonflikterna i fysisk markplanlÀggning. Energipolitiska mÄlsÀttningar fungerar Àven som incitament för den fysiska markplaneringen och kan dÀrigenom fÄ en avgö- rande betydelse vid eventuella intressekonflikter. De regler som stödjer en ÀndamÄlsenlig markplanering Àr utformade för att bemöta en mÀngd olika förutsÀttningar och markrÀttsliga konflikter. Syftet med denna uppsats Àr att utreda de juridiska förutsÀttningarna för energiskogsodling (Salix).

En biologisk tork produktutvecklades inom detta examensarbete. Uppdraget innefattade dels skapande av ett utmatningssystem till restprodukter och dels en förnyad utformning av produktens grÀnssnitt mot mÀnniskan för att öka brukbarheten. Den befintliga versionen av produkten, kallad biotork, innehöll inget utmatningssystem. Det innebÀr att tömningsoperationen idag mÄste utföras av anvÀndaren med hjÀlp av en separat produkt som med hjÀlp av luft samlar restprodukterna i en pÄse.Examensarbetet genomfördes pÄ Högskolan i Skövde i samarbete med företaget Pegil Innovations AB som har sin verksamhet i Skultorp. Projektet började med att analysera den existerande torkens olika funktioner.

Syftet med uppsatsen Àr att definiera hur begreppet kvalitet ska tolkas för poker pÄ Internet. Genom att stÀlla anvÀndarnas upplevda kvalitet gentemot branschens definition pÄ kvalitet, Àmnar vi att öka förstÄelsen för vad som betecknar en god kvalitet pÄ en InternettjÀnst. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ ansats bestÄende av tvÄ djupintervjuer och tvÄ fokusgruppsintervjuer. Insamlingen av empirisk data och framtagningen av det teoretiska ramverket har varit en iterativ process. Inledningsvis diskuteras hur tjÀnster och kvalitet kan definieras utifrÄn nÄgra vÀlkÀnda kvalitetsmodeller, bland annat Grönroos (2002).

Bakgrund: V?rldsh?lsoorganisationen (WHO) arbetar f?r att uppn? b?ttre h?lsa f?r alla m?nniskor ur ett globalt perspektiv. WHO:s senaste riktlinjer f?r psykisk h?lsa f?rd?mer anv?ndningen av tv?ngsmetoder inom psykiatrisk v?rd. ?ven om minskning av just tv?ngs?tg?rder inom psykiatrisk v?rd ?r ett av de viktiga internationella m?len, anv?nds det fortsatt i Sverige f?r att f?rhindra patienter fr?n att skada sig sj?lva och omgivningen.

Den 1 juli 1990 blev det lag pÄ att alla restauranger i Sverige ska ha ett funge-rande egenkontrollprogram. Utlandsresor och internationell livsmedelshandel har ökat de senaste Ären, vilket ger bÄde positiva och negativa effekter. I positiv bemÀrkelse finns bÄde sociala och ekonomiska fördelar. TyvÀrr innebÀr det dock ocksÄ att spridningen av sjukdomar i vÀrlden ökar.Hygienen pÄ restauranger Àr en viktig del i verksamheten och nÄgot som borde skötas bÀttre Àn vad som görs idag. De gÀster som besöker restauranger har rÀtt att fÄ veta om deras mat har tillagats under former som Àr godtagbara under hy-gienisk synpunkt.

I denna uppsats har vi undersökt hur ledningen i Nordea arbetar med att implementera en av organisationens uppsatta strategier, frÄn ledningsnivÄ ner till kontorsnivÄ. I uppsatsen anvÀnds en modell utvecklad av Simons (1994, 1995, 2000), dÀr fyra olika kontrollverktyg för en framgÄngsrik implementering behandlas. Vidare har vi vidareutvecklat Simons modell till ett ramverk dÀr vi beskriver vilka utmaningar associerade med strategigenomförande dessa kontrollverktyg kan avhjÀlpa. Genom att intervjua anstÀllda med olika befattningar och pÄ olika nivÄer inom Nordea har vi dÀrefter undersökt huruvida Nordeas strategiimplementering prÀglas av dessa fyra kontrollverktyg. DÄ vi jÀmförde svaren frÄn de olika intervjupersonerna kunde vi Àven undersöka hur ledningens strategiarbete avspeglas pÄ de lÀgre nivÄerna inom företaget, det vill sÀga om ledningens intentioner har nÄtt hela vÀgen ner i organisationen.

Syfte: Uppsatsen syftar till att unders?ka hur m?lstyrning fungerar i offentliga kulturbolag p? regional niv?, och specifikt de komplexa mots?ttningar som p?verkar denna process. Genom att analysera tre offentliga kulturbolag utforskas vilka typer av m?l som finns, vem som formulerar dem, och hur m?len f?ljs upp. Teori: Studiens teoretiska referensram ?r inspirerad av Max Webers teori om idealtyper.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka vad som pÄverkar inslaget av social respektive formell kontroll inom den interna kontrollen. En modell har framtagits, vilken bestÄr av ett flertal faktorer; sÄsom kön, Älder, högsta utbildning, vidareutbildning, medbestÀmmande, pÄverkan, arbetslivserfarenhet, avstÄnd till arbetsplats, kommunikation umgÀnge och sammanhÄllning, samt den interna kontrollen i form utav COSO-modellen. Denna modell ska hjÀlpa oss att försöka fÄ fram om det finns nÄgra samband mellan den individuella faktorn och inslaget av social respektive formell kontroll inom den interna kontrollen. Undersökningen Àr utförd pÄ nÀmndnivÄ, barn- och utbildningsnÀmnden, i tre mindre kommuner runt om i SkÄne. För att fÄ fram inslaget av social respektive formell kontroll inom den interna kontrollen intervjuades den ansvariga för intern kontroll inom varje nÀmnd.

Syftet med fo?religgande underso?kning a?r att studera hur en viss grupp flickor pa? gymnasiet upplever fo?ra?ldrarnas sto?ttning i sin skolga?ng. Studien a?mnar a?ven studera en eventuell a?tskillnad i hur sto?ttningen kan tas i uttryck beroende pa? fo?ra?ldrarnas utbildningsniva?. Begreppet sto?ttning har i studien operationaliserats med utga?ngspunkt i motivations- och fo?rva?ntansteorier och med hja?lp av Bourdieus teori kring kapital a?mnar studien att fo?rklara den reproducerande kraft som utbildningskapitalet hos fo?ra?ldrarna bidrar till.

Preparandutbildningen Àr relativt nytt pÄ gymnasieskola och det Àr inte alla gymnasieskolor som har denna utbildning. Inom vÀgledning pÄ gymnasieskolor Àr studie- och yrkesvÀgledarnas metoder och insatser för preparandelever inte tydliga, vilket gör att man inte kan pÄ ett strukturerat och överskÄdligt sÀtt kunna överblicka insatserna och metoderna. Detta gör att studie- och yrkesvÀgledarna kan bli begrÀnsade i sitt val av insatser och metoder för preparandeleverna. Dessutom kan de inte dra nytta av varandras erfarenheter av metoder och insatser. VÄr studie syftar till att undersöka vilka vÀgledningsmetoder och insatser en studie- och yrkesvÀgledare anvÀnder sig av i sitt arbete med preparandeleverna, och hur dessa metoder och insatser kan bidra till att eleverna gör ett vÀlunderbyggt val inför deras gymnasieval. De teoretiska begreppen vi anvÀnder för att analysera resultatet Àr sjÀlvkÀnnedom, kompromiss och begrÀnsningar samt beslutsprocess.

Syftet med denna uppsats ?r att kartl?gga m?lspr?ksavvikande uttal hos andraspr?ksinl?rare med hindi och engelska som basspr?k med avseende p? vokalljud i svenska, som ?r m?lspr?ket i denna uppsats. De m?lspr?ksavvikande uttal som beaktas ber?r vokalkvalitet, vokalinskott och vokalbortfall. Forskningsfr?gorna som st?lls ?r vilka m?lspr?ksavvikande uttal som f?rekommer, och varf?r m?lspr?ksavvikande uttal f?rekommer.

Under vÄren 2006 publicerades de första Ärsredovisningar i vilka IFRS-regelverket för första gÄngen varit tvunget att tillÀmpas fullt ut. NÀr branschens sakkunniga började gÄ igenom dessa Ärsredovisningar framkom det att flertalet bolag ej lÀmnat alla de upplysningar som krÀvs enligt IFRS 3 ? standarden som behandlar rörelseförvÀrv. I detta examensarbete har vi försökt att ta reda pÄ vilka anledningar som ligger bakom dessa utelÀmnade upplysningar. UtifrÄn delvis egna antaganden tog vi fram en modell med sex möjliga anledningar till att bolagen ej efterlevt upplysningskraven.

Det finns idag en relativt liten empirisk forskning kring kritiska implementeringsfaktorer för affÀrssystem. Den forskning som finns studerar i princip uteslutande stora företags implementeringsproblematik och vi ser en brist pÄ forskning riktad till mindre företag. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om befintlig forskning kring implementeringsproblematik i större företag Àr applicerbar pÄ smÄ och mellanstora företag verksamma pÄ den svenska marknaden.Vi har utgÄtt frÄn existerande teorier för att skapa en samlad bild över kritiska implementeringsfaktorer i form av en modell med nio stycken kritiska punkter. Vi har sedan anvÀnt denna modell för att se relationen mellan den och vÄrt empiriska underlag, i syfte att identifiera likheter och skillnader mellan internationell forskning om större företag och vÄr studie om SMFs. VÄrt empiriska underlag bestÄr av en enkÀtundersökning med sexton stycken företag och en mer djupgÄende intervju med ett företag.

Syftet med vÄr studie Àr att först ta reda pÄ hur reseföretag har han-terat en katastrofsituation pÄ en destination för att sedan kunna hitta strategier som ter sig lÀmpliga kring marknadsföringsarbetet för att locka tillbaka resenÀrer till den drabbade destinationen. Vi har valt att fokusera vÄr uppsats kring tsunamikatastrofen 2004 och hur olika reseföretag har gÄtt till vÀga för att vinna tillbaka sina kunders förtroende.Vi har i denna uppsats valt att anvÀnda oss utav en kvalitativ me-tod med en abduktiv och fenomenologisk ansats dÄ vÄrt syfte Àr att undersöka fenomenet tsunamikatastrofen 2004 i Thailand och ta reda pÄ hur reseföretag har hanterat katastrofsituationen. Den abduktiva ansatsen har varit central under arbetets gÄng dÄ vi har kompletterat teorin allt eftersom empirin vuxit fram. VÄr empiri bestÄr av fem stycken kvalitativa intervjuer med personer som har stor erfarenhet och kompetens inom det undersökta omrÄdet.Vi har utgÄtt frÄn en modell som förklarar hur ÄterhÀmtnings-processen för en destination bör gÄ till och implementerat denna modell pÄ reseföretag. De marknadsföringsfaktorer som vi under uppsatsens gÄng sett vara extra vitala Àr relationen med kunder samt relationen med media för att kunna ÄterhÀmta sig efter en kris.

Med ett vĂ€xande energibehov och större efterfrĂ„gan pĂ„ grön kraft blir sökandet efter hĂ„llbar energi av allt större intresse i det moderna samhĂ€llet. Solkraft Ă€r en av alla lösningar. Även om solkraft som huvudenergikĂ€lla inte Ă€r en praktisk lösning i Sverige, eftersom Sveriges energibehov Ă€r som störst under vintern, kan solkraft pĂ„ liten nivĂ„ anvĂ€ndas som komplement. I denna rapport tas dĂ€rför en teoretisk modell fram för smĂ„skalig solenergiproduktion.I förstudien har bĂ„de termiska och fotogalvaniska detektorer undersökts och de reflektorformer som har studerats Ă€r paraboliska halvrör och paraboliska diskar.För att fĂ„ en uppfattning om hur effektiv solfĂ„ngaren Ă€r har överslagsberĂ€kningar genomförts.Modellen som projektet har resulterat i Ă€r en hybrid solfĂ„ngare av typ paraboliskt halvrör. Detektorn Ă€r ett vakuumisolerat u-rör i koppar.