Denna rapport handlar om det lokala brottsförebyggande rÄdet och samarbetet med polisen i SkellefteÄ Kommun. Jag har Àven belyst ungdomarnas situation och det brottsförebyggande arbetet mot ungdomar. I teorikapitlet har jag tagit upp nÄgra teorier om hur man ska fÄ ett effektivt förebyggande arbete inom kommunen. Resultatet visar att genom ett nÀra samarbete med polis, socialtjÀnst och övriga myndigheter kan man komma lÄngt i det brottsförebyggande arbetet. Jag har anvÀnt mig av den nationella rapporten ?allas vÄrt ansvar? som man jobbar efter i SkellefteÄ.

En kvalitativ fallstudie dÀr vi med hjÀlp av öppna personliga intervjuer talat med folk i ledande befattningar pÄ vÄr fallkoncern Elektrokoppargruppen för att forma oss en bild av hur budgeten fungerar pÄ företaget. UtifrÄn valda teorier om budget och dess process har vi sedan analyserat företaget och dess situation. Utav budgetprocessens tre delar har vi kommit fram till att budget Àr ett effektivt styrverktyg under planeringsstadiet i fallföretaget. I den löpande styrningen och uppföljningen Àr den dÀremot dysfunktionell dÀr vi anser att budgeten spelar en kompletterande roll till nyckeltalen som Àr det överordnade styrinstrumentet. Detta beror frÀmst pÄ de oberÀkneliga rÄvarupriserna.

SammanfattningTitel: En JĂ€mförelse i Blancokredithantering mellan Svenska Nischbanker frĂ„n Detaljhandelsbranschen och Universalbanker Ämne: Industrial and Financial Management Central Begrepp: Blancokredit, Kreditrisk, Kreditprövning, Nischbanker ForskningsfrĂ„gor:? AnvĂ€nder svenska universalbanker och nischbanker med ursprung frĂ„n detaljhandelsbranschen samma kriterier för riskbedömning vid blancokreditgivning?? Hur skiljer sig deras kredithantering?Syfte: Syftet med studien Ă€r att göra en jĂ€mförelse i blancokredithantering mellan nischbanker med ursprung frĂ„n detaljhandelsbranschen och Sveriges universalbanker. Detta för att utreda eventuella likheter och skillnader och belysa dessa i en modell. Metod: Vi har valt att anvĂ€nda en deduktiv metod och utfört en kvalitativ undersökning. VĂ„ra undersökningsobjekt avgrĂ€nsas till Svenska nischbanker med ursprung frĂ„n detaljhandelsbranschen och universalbanker.

Att hantera kunskapen inom organisationer blir allt viktigare för att kunna förbÀttra den organisatoriska konkurrenskraften. Detta kan bland annat uppnÄs genom ett ökat utnyttjande av kunskapskapitalet. Kunskapskapitalet brukar vanligtvis handla om att utforska tacit kunskap, det vill sÀga den kunskapen som finns i de anstÀlldas sinnen.FrÄn Är 2010 och fyra Är framÄt förvÀntas en stor utmarsch av 40-talister frÄn den svenska arbetsmarknaden. Detta kommer att fÄ konsekvenser pÄ arbetsplatserna. Konsekvenserna kommer bland annat att bli i form av underskott i kunskapskapitalet.Syftet med uppsatsen Àr ta fram en modell som illustrerar hur kunskap kan identifieras och överföras.

I dagens samhÀlle blir det allt mer intressant att spara energi, dels med tanke pÄ miljön och dels föratt minska pÄ utgifterna. Denna energi ska sparas pÄ ett sÄdant sÀtt att effekten för anvÀndarna blirsÄ liten som möjligt.I denna rapport beskrivs hur ett reglersystem kan byggas för att minska energiförbrukningen hosvÀxthus genom att reglera belysningen pÄ ett effektivt sÀtt. Systemet Àr helt automatiskt vilket göratt anvÀndarna inte behöver tÀnka pÄ styrningen av lamporna alls nÀr vÀl systemet Àr uppsatt ochkonfigurerat.För att styra lamporna pÄ ett bra sÀtt mÀts det inkommande ljuset med en PAR-sensor. LampornatÀnds och slÀcks dÀrefter beroende pÄ ljusmÀngden och Àven pÄ hur varmt, eller kallt, det Àr ivÀxthusen.Styrningen av belysningen sker med en mikrokontroller frÄn Microchip, en PIC18F4620 som Àrprogrammerad i C18. Kringkomponenter som portexpasioner, klocka och relÀer anvÀndes ocksÄ föratt bygga ett bra reglersystem.Resultatet Àr att det Àr möjligt att bygga ett reglersystem med begrÀnsad budget som styr lampornapÄ ett effektivt sÀtt.

Bakgrund: Trauma Àr ett vÀrldsomfattande problem. I Sverige avlider 4500 personer Ärligen av traumarelaterade skador. Lennquist (2007) menar att denna siffra kan minskas vid optimerad organisation och förhöjd/förbÀttrad kompetens inom traumavÄrd. Syfte: Att undersöka operationssjuksköterskors sjÀlvskattade kompetens inom traumavÄrd utifrÄn Landstinget VÀstmanlands kompetensutvecklings modell, baserad pÄ Benners kompetens- och utvecklingsstadier. Metod: Deskriptiv analys av kvantitativ data.

En diskonteringsmodell av tidsinkonsistenta preferenser under imperfekt information som med högre precision förklarar beroendeframkallande och hÀlsofarlig konsumtion, och approximation av optimal punktskatt pÄ cigaretter under dessa antaganden. .

Uppsatsen inleds med att olika definitioner och kategoriseringar av bristfÀlliga och misslyckade informationssystem behandlas. Olika tidigare identifierade anledningar tillbrister och misslyckanden presenteras sedan. NÄgra bristande informationssystem hos en kommun undersöks för att finna vad som brister. En modell har tagits fram för att undvika framtida brister och misslyckanden. Tydliga brister som har framkommit inkluderar dÄlig anvÀndarinvolvering och dÄlig projektstyrning frÄn kommunen..

SAMMANFATTNINGMĂ€nniskan har arbetat i projektform sedan urminnes tider och det har de senaste Ă„ren blivit allt vanligare att organisera arbetet i projektform. Även utbildningen pĂ„ och efterfrĂ„gan av projektledare har ökat kraftigt under en lĂ€ngre period, vilket kan förklaras med att organisationer vill förbĂ€ttra resultatet av projekten. DĂ„ organisationer oftast Ă€r utsatta för konkurrens Ă€r det viktigt att företag hela tiden utvecklas och blir bĂ€ttre för att inte gĂ„ miste om kunder och uppdrag. En organisation mĂ„ste dĂ€rför ta tillvara pĂ„ de kunskaper och erfarenheter som olika projekt för med sig samt anvĂ€nda dessa för att effektivisera och förbĂ€ttra andra projekt inom organisationen. DĂ„ det finns ett stĂ€ndigt behov av att förbĂ€ttra prestationen i projekt finner vi det viktigt att studera pĂ„ vilket sĂ€tt organisationer förhĂ„ller sig till begreppet kunskapsöverföring.

?För ett automatiserat Ă„terskapande av inbyggda systems funktionella arkitektur frĂ„n kĂ€llkod ochprodukt data?Den ökade komplexiteten i inbyggda system inom fordonsindustrin tillsammans med de striktaresĂ€kerhetsrestriktionerna som infördes av ISO26262 standarden, krĂ€ver bĂ€ttre kunskap ochkĂ€nnedom om produktarkitekturen. Men, för befintliga produkter som inte var utvecklade enligt envĂ€ldefinierad arkitekturmodell, sĂ„ mĂ„ste en modell Ă„terhĂ€mtas.Syftet med detta examensarbete Ă€r att automatisera Ă„terhĂ€mtningen av funktionella arkitekturenför fordons inbyggda system, vilket Ă€r ett krav för mĂ„nga av ISO26262 aktiviteter. Dettaexamensarbete föreslĂ„r och beskriver tvĂ„ modeller för det inbyggda systemet i ett fordon, och visardess anvĂ€ndning för att bland annat generera anvĂ€ndarvĂ€nliga vyer. ÅterhĂ€mtningen av modellernasker genom att tolka den inbyggda C-koden och bearbeta fordonets data sĂ„som inblandadestyrenheter, deras adresser och CAN buss detaljerna.TvĂ„ modeller har föreslagits för att fĂ„nga den Ă„terskapade informationen om inbyggda systemet iett fordon: en produktmodell för inbyggda system och en mjukvaruarkitektur modell för deninbyggda mjukvaran.

Introduktion: Kolorektalcancer Àr en av de vanligaste cancerformerna i Sverige. Behandlingen gÄr oftast ut pÄ att kirurgiskt avlÀgsna tumören vilket kan leda till en kolostomi. Patienten kan Àven behandlas med cytostatika och strÄlbehandling. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter med kolorektalcancer upplever hÀlsorelaterad livskvalitet efter en kolostomioperation utifrÄn Ferrans et al. (2005) modell.

I dagens samhÀlle blir det allt mer intressant att spara energi, dels med tanke pÄ miljön och dels föratt minska pÄ utgifterna. Denna energi ska sparas pÄ ett sÄdant sÀtt att effekten för anvÀndarna blirsÄ liten som möjligt.I denna rapport beskrivs hur ett reglersystem kan byggas för att minska energiförbrukningen hosvÀxthus genom att reglera belysningen pÄ ett effektivt sÀtt. Systemet Àr helt automatiskt vilket göratt anvÀndarna inte behöver tÀnka pÄ styrningen av lamporna alls nÀr vÀl systemet Àr uppsatt ochkonfigurerat.För att styra lamporna pÄ ett bra sÀtt mÀts det inkommande ljuset med en PAR-sensor. LampornatÀnds och slÀcks dÀrefter beroende pÄ ljusmÀngden och Àven pÄ hur varmt, eller kallt, det Àr ivÀxthusen.Styrningen av belysningen sker med en mikrokontroller frÄn Microchip, en PIC18F4620 som Àrprogrammerad i C18. Kringkomponenter som portexpasioner, klocka och relÀer anvÀndes ocksÄ föratt bygga ett bra reglersystem.Resultatet Àr att det Àr möjligt att bygga ett reglersystem med begrÀnsad budget som styr lampornapÄ ett effektivt sÀtt.

Problem och syftenNa?r projekt befinner sig i extrema miljo?er a?r betydelsen av ett fo?rdelaktigt beslutsfattande avgo?rande. Om projektdeltagarna inte lyckas ta genomta?nkta beslut finns det risk fo?r att projektet misslyckas vilket involverar allvarliga konsekvenser. Med hja?lp av denna studie vill vi studera beslutsfattandet i projekt i extrema miljo?er: Hur pa?verkas beslutsfattandet av extrema miljo?er? Vi har funnit att ett antal parametrar pa?verkar projekts fo?rma?ga att ta beslut.

Kunder som beter sig illa i kundmo?tet sta?ller till problem fo?r ba?de andra kunder och fo?r na?ringsidkare. Detta kan resultera i fo?rlorade inkomster, pa?verkan pa? andra kunder och att fo?retagets ansta?llda drabbas av ba?de psykisk och fysisk oha?lsa. Fra?n fo?retagens sida kra?vs en balansga?ng mellan att sa?tta upp gra?nser fo?r vad som inte a?r accepterat beteende och att fo?rso?ka tillfredssta?lla sina kunder fo?r att uppna? kundno?jdhet som leder till a?terkommande beso?k.

Den Europeiska Unionen Àr en mÄngfacetterad samling lÀnder med ett brett spektra av historisk bakgrund, geografisk placering och ekonomiska förhÄllanden. I denna uppsats undersöks huruvida en gemensam europeisk identitet kan bidra till en ökad tillit frÄn medborgarna i unionen till EU som institution.Uppsatsens teoretiska underlag bestÄr av tidigare forskning. Denna forskning skapar ett fundament för den statistiska modell som anvÀnds för att besvara frÄgestÀllningen.Med hjÀlp av data samlad ur bland annat Eurobarometerrapporter tar uppsatsen, via multipel linjÀr regression, fram en modell som förklarar förhÄllandet mellan den beroende variabeln ?förtroende för EU? och de oberoende variablerna ?uppfattning av gemensam europeisk identitet?, ?avstÄnd till Bryssel?, ?BNP per capita? och ?antal Är som medlem i EU?.Resultatet visar en koppling mellan en högre grad av upplevd gemensam identitet hos medborgarna i ett land och ett ökat förtroende för EU.Vidare visar modellen ett negativt samband mellan förtroendet för EU och ett stigande vÀrde pÄ var och en av de övriga förklaringsvariablerna. Med andra ord: ju lÀngre avstÄnd till Bryssel, ju högre BNP per capita och ju lÀngre medlemskap i unionen desto lÀgre förtroende kÀnner den genomsnittlige medborgaren för EU..