Sökresultat:
4623 Uppsatser om Modelläsare - Sida 7 av 309
Kognitiva svÄrigheter i beslutsprocessen vÀsentliga för beslutstödssystem att stödja
Beslutstödssystem, som syftar till att underlÀtta beslutsfattandet för beslutsfattare, Àr idag vanliga i organisationer (Power, 2002a). DessvÀrre upplever mÄnga beslutsfattare att beslutstödssystemen inte ger ett fullgott stöd (Carson & Turban, 2002). Anledningen till detta menar Angehrn och Jelassi (1994) Àr att tillrÀckligt stor hÀnsyn inte har tagits till mÀnskliga faktorer, sÄsom kognitiva begrÀnsningar. Det Àr av vikt att utgÄ frÄn andra modeller över mÀnskligt beslutsfattande Àn Simons (1960) modell, som i stort sett Àr den enda modellen som utgÄs frÄn (Angehrn & Jelassi, 1994). En modell av Mintzberg et al.
Bankers behov av redovisningsinformation vid kreditgivning
Vid utveckling av nya system finns det flera olika modeller/metoder att anvÀnda sig av, till exempel prototyping eller vattenfallsmodellen. Denna uppsats beskriver hur utvecklingen avett webbaserat system för registrering av datorer kan ske med hjÀlp av vattenfallsmetoden. Fokus pÄ detta arbete ligger förutom sjÀlva utvecklandet av registret ocksÄ pÄ dokumenteringen av de olika stegen som följts enligt vattenfallsmodellen. Detta arbeteförsöker ocksÄ svara pÄ om denna modell Àr lÀmplig att anvÀnda vid utvecklingen av liknande system. Uppsatsen tar ocksÄ upp fördelar och nackdelar om kan uppkomma vid anvÀndandet av denna modell..
Vad pÄverkar tiden som en mamma ammar? : -en empirisk studie
Syftet med uppsatsen Àr att försöka förklara vad det Àr som pÄverkar tiden som en mamma ammar. För att undersöka vad det Àr som pÄverkar tiden som en mamma ammar, har en Zero inflated negative binomial-modell (ZINB-modell) tagits fram. Resultaten visar att det som avgör hur lÀnge en mamma kommer att amma Àr: Graviditetens lÀngd, mammans Älder, mammans rökvanor under graviditetens sista mÄnader, mammans rökvanor samt mammans nationella ursprung..
Inköp i lÀkemedelsbranschen- JÀmförelse med Best Practice modell - Novo Nordisk Danmark
LÀkemedelsbranschen Àr idag hÄrt konkurrensutsatt vilket skapar incitament till förÀndring av de interna processerna av vilka inköp utgör en. LÀkemedelsbranschen har av tradition ansetts ha en eftersatt inköpsverksamhet för att vara en sÄ mogen bransch. VÄr undersökning gick ut pÄ att jÀmföra en Best Practice modell för inköp med inköpsverksamheten i lÀkemedelsbranschen. För lÀkemedelsbranschen finns helt klart utvecklingsomrÄden och utmaningar i förhÄllande till den gÀngse inköpsteorin och Best Practice modellerna. Vid en jÀmförelse med Best Practice modell för inköp och vÄrt fall identifierade vi ett antal avvikelser beroende pÄ rationella, politiska och ekonomiska orsaker.
VÀrdering ? En processmodell för vÀrdering av nystartade bolag
Vi vill i denna uppsats utvÀrdera befintliga begrepp, modeller,metoder och utveckla en processmodell för vÀrderingen avnystartade kapitalintensiva bolag. Vi vill med vÄr processmodellminimera subjektivitet i bedömningarna och ge anvÀndare en modellsom tÀcker grunderna för en pÄlitlig vÀrdering av expansivatillvÀxtbolag utan eller med begrÀnsad finansiell historik. UtifrÄndenna modell Àr förhoppningen att vÀrderingen skall ske pÄ ennyanserad grund av modeller frÄn ett flertal grenar inom ekonomi, sÄsom finansiering, produktutveckling, ekonomistyrning etc..
Mest för syns skull? : en studie av effekten pÄ Sveriges utlandsexport av statsbesök
Detta Àr en undersökning av Sveriges statsbesöks effekt pÄ Sveriges export. För att mÀta effekten anvÀnder jag mig av en empirisk modell, den sÄ kallade handelsgravitationsmodellen. Jag finner att det Àr svÄrt att hitta starka och statistiskt signifikanta bevis pÄ att Sveriges statsbesök har en positiv effekt pÄ exporten. NÀr man isolerar för statsbesök i Europa utanför Norden finner jag till och med tecken pÄ att de kan ha en negativ effekt. Jag har Àven jÀmfört effekten av Sveriges statsbesök med effekten av Storbritanniens och funnit att Sverige har en generellt lÀgre effekt Àn Storbritannien, oavsett vilken modell som anvÀnds..
Icke förvÀntad korrelation pÄ den svenska aktiebörsen
Denna uppsats avser att undersöka och, i den mÄn det gÄr, förklara icke förvÀntad korrelation mellan nio olika aktieindex pÄ den svenska aktiebörsen. Begreppet icke förvÀntad korrelation beskriver hÀr den korrelation mellan aktier, aktieindex eller marknader som inte kan förklaras utifrÄn underliggande ekonomiska fundament. Ett sÀtt att undersöka detta fenomen Àr genom korrelationskoefficienter för residualerna frÄn en skattad modell för aktieavkastning. Den modell som i denna uppsats estimeras för detta ÀndamÄl Àr CAPM-modellen, dÀr icke förvÀntad korrelation berÀknas som absolut medelkorrelation mellan residualerna frÄn OLS och SUR estimering av denna modell. De resultat som erhÄlles Àr att icke förvÀntad korrelation förekommer med ett medelvÀrde pÄ 0,16 respektive 0,17, vilket motsvarar 58% respektive 57% av den absoluta korrelation som förekommer mellan rÄdata.
Myten om det karismatiska ledarskapet
Den hÀr uppsatsen tar en nÀrmare blick pÄ karismatiskt ledarskap vilket ofta sÀgs vara en personlig egenskap som vissa föds med. Det sÀgs att personer som Gandhi, Barack Obama och Olof Palme har haft denna egenskap. En egenskap som fÄr folk att följa ledaren oavsett uppoffringen för följaren, och som gör vad Àn ledaren vill att de skall göra. Arbetet vill problematisera synen pÄ karisma som en personlig egenskap. Med hjÀlp av karismaforskningens fader, Max Weber, tillsammans med annan forskning om ledarskap och karisma formar denna uppsats en modell för att förstÄ karismatiskt ledarskap.
Analytisk betraktelse av informationsspridning över sociala medier
Rapporten behandlar digital kommunikation med fokus pÄ sociala medier. Syftet var att utreda informationsflödet pÄ sociala medier samt att konstruera en matematisk modell över det. Resultatet blev en modell som inbegriper centrala strukturer vad gÀller informationens spridning och mottagarnas uppfattning av den. Modellen behöver validerasoch eventuellt vidareutvecklas. Slutsatsen Àr att vissa sociala medier sprider information bÀttre Àn andra och att det Àr viktigt att identifiera dessa för en optimerad informationsspridning.
UtvÀrdering av e-Rekryteringssystem - En studie i effektivisering av rekryteringsprocesser
Informationssystem, i form av affÀrssystem eller liknande, anvÀnds idag ofta för att effektivisera arbetet inom de funktioner som finns i ett företag. AnvÀndningen har spridit sig frÄn att ursprungligen framför allt stödja logistik och planering inom produktion till att nu anvÀndas inom bland annat Human Resources (HR). En av aktiviteterna inom HR-funktionen Àr traditionellt sett rekrytering, nÄgot som företag nu efterstrÀvar att effektivisera med hjÀlp av e-Rekryteringssystem. Syftet med anvÀndningen av dessa system Àr följaktligen att effektivisera företagets rekryteringsförfarande och dÀrmed Àven företaget i stort. Med detta i Ätanke har vi valt att utföra en designvetenskaplig studie pÄ ett sÄdant system.
Algoritmisk (o)r?ttvisa? En analys av risker och r?ttsliga utmaningar f?rknippade med anv?ndningen av automatiserat beslutsfattande inom den offentliga f?rvaltningen
M?let f?r den svenska digitaliseringspolitiken ?r att Sverige ska bli fr?mst i v?rlden p?? att nyttja digitaliseringens m?jligheter. Ambitionen ?r s?ledes att ?ka inslaget av automation inom den digitaliserade f?rvaltningen, genom att bland annat automatisera fler beslutsprocesser inom den offentliga f?rvaltningen. Det ?r ett m?l som medf?r en i allt h?gre grad digitaliserad v?lf?rd.
Balanced Scorecard - En kretsloppsprocess
Syftet med uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för varför det Àr problematiskt att nyttja det balanserade styrkortet som ett strategiskt ledningsverktyg. Förhoppningen Àr att utveckla en modell som delar in i BSC-arbetet i fyra olika faser. Hypoteser som belyser de största problemomrÄdena i respektive fas kommer Àven att formuleras. Vi har utgÄtt frÄn en induktiv ansats. Uppsatsen har en explorativ karaktÀr dÄ vi vill försöka bringa klarhet och förklara problematiken med styrkortsarbete.
WarrantvÀrdering : En jÀmförelse mellan Monte-Carlo och Black-Scholes
Syftet med denna uppsats Àr att med tre GARCH-modeller skatta volatiliteten för fjorton aktier med t- och normalfördelade slumptermer. Dessa volatiliteter implementeras sedan i Black-Scholes modell samt i Monte-Carlo simuleringar och utfallen av dessa tvÄ vÀrderingsmetoder jÀmförs.Författarna har kommit fram till att GARCH-modeller behövs för att skatta volatiliteten för de aktier som ingÄr i arbetet dÄ modellerna tar hÀnsyn till den föreliggande heteroskedasticiteten.De skillnader som uppstÄr mellan Monte-Carlo simuleringar och Black-Scholes modell beror frÀmst pÄ skillnader mellan normal- och t-fördelningen samt att volatiliteten ger större effekt i Monte-Carlo simuleringarna. Författarna kan inte uttala sig om huruvida Monte-Carlo skattningarna ger bÀttre resultat Àn den vedertagna Black-Scholes modell, dÀremot Àr Monte-Carlo mer teoretiskt korrekt..
Processrelaterat organisationsarbete - En studie av ITIL:s releaseprocess i praktisk tillÀmpning
IT service management (ITSM) Àr ett begrepp som handlar om hur IT-verksamheten pÄ bÀstasÀtt kan hanteras och förbÀttras. I detta ingÄr att arbeta processorienterat. För att arbetaprocessorienterat finns det flera ramverk att utgÄ ifrÄn, ett av dem Àr ITIL. ITIL Àr enuppsÀttning principer för att hantera IT-infrastruktur pÄ ett standardiserat sÀtt med kunden ifokus. Leverans och utveckling av IT-tjÀnster skall vara kopplade mot verksamhetens behov.Enligt ITIL finns det ingen universell modell av processer för att hantera IT-tjÀnster sompassar alla organisationer.
Valet av grafiskt dokumentgrÀnssnitt
Grafiska dokumentgrÀnssnitt anvÀnds av de flesta datoranvÀndare. Det finns i huvudsak tre typer av dokumentgrÀnssnitt; MDI (multiple document interface), SDI (single document interface) och TDI (tabbed document interface). I ena halvan av arbetet har dessa tre analyserats utifrÄn en rad faktorer med mÄlet att se om nÄgon modells fördelar vÀger över de andras och om man kan skapa nÄgra riktlinjer för nÀr det Àr bÀst att applicera respektive modell nÀr man utvecklar en ny programvara. Analysen Àr baserad pÄ litteratur samt kvalitativ enkÀtundersökning och programtest. Andra delen av arbetet har Àgnats Ät testa om det gÄr att programmera sÄ att slutanvÀndaren kan vÀlja den modell han eller hon föredrar.