Sökresultat:
4623 Uppsatser om Modelläsare - Sida 44 av 309
Naturmuseet VÀnern : Energiutredning för att faststÀlla vilket vÀrmesystem som ger den lÀgsta energianvÀndningen
I det hÀr arbetet presenteras en stokastisk risk modell som beskriver utvecklingen av tillgÄngar och skulder i ett försÀkringsbolag. Modellen har anvÀnts till att studera förÀndringen av dierensen mellan tillgÄngarna och skulderna och den har Àven anvÀnts till att undersöka konkurshÀndelser, mer specikt sÄ har den mest troligaste konkursorsaken bestÀmts MLRE, dÄ riskerna antagits vara multivariat normalfördelade. Resultaten visade pÄ att förÀndringen beskrivs av en normalfördelning och att MLRE bestod av en kombination av lÄga vÀrden hos riskfaktorerna..
"Att tÀnka pÄ varför vi Àr hÀr, att det Àr för barnen vi Àr hÀr." : En studie av pedagogers syn pÄ arbete med kvalitet i fritidshem.
Misslyckade IT-satsningar Àr idag vÀldigt vanliga och ofta vÀldigt kostsamma. Det Àr dÀrför viktigt att anvÀnda sig av bra systemutvecklingsmodeller och kompetent personal. Uppsatsen syftar till att söka svar pÄ vad Polisen misslyckats med i systemutvecklingen av SiebelPUST och varför man valde just Siebel som plattform. För att ta reda pÄ detta har en fallstudie utförts dÀr data samlats genom dokumentanalyser, utförda intervjuer och enkÀter. Sedan har Siebelprojektet analyserats utifrÄn Beynon-Davies (2009) modell för dimensioner av misslyckande..
Ett maktbaserat perspektiv pÄ projektledning
Syfte: VÄrt syfte Àr att testa Liu/Fangs maktbaserade modell för projektledning för att se om den Àr applicerbar pÄ ett företag verksamt i Sverige.Slutsatser: Den maktbaserade modellen för projektledning ger en bild som i stora drag överensstÀmmer med vÄr empiri. Den behöver emellertid kompletteras med maktinverkan frÄn projektexterna faktorer. Dessutom behöver den ta hÀnsyn till det vi valt att benÀmna som "informationsmakt"..
Revisorns oberoende - en definitionsfrÄga vid revisionsnÀra rÄdgivning i mindre företag?
SammandragDen första januari 2002 infördes analysmodellen som ett sjÀlvgranskande verktyg för attsÀkerstÀlla revisorns oberoende. Den nya regleringen instiftades efter de senasteredovisningsskandalerna. Modellen tillÀmpas vid prövning av revisorns oberoende iaktiebolag.Revisorns oberoende Àr en hörnsten inom revision. Revisorns uppgift Àr att granskaÄrsredovisning, bokföring samt förvaltning. Granskningen skall följa god revisionssed ienlighet med FAR: s yrkesetiska regler.
Samling som ett demokratiskt moment i förskolan
NÄgra av livsmedelsforskaren Georg Borgströms populÀrvetenskapliga texter undersöks utifrÄn en teoretisk modell baserad pÄ Faircloughs kritiskadiskurs analys och Callons översÀttningssociologi, samt utifrÄn en neutralitetsdiskurs. Speciellt analyseras texterna utifrÄn begriplighet, auktoritet och politiskhet. Borgströms förmenta neutralitet ifrÄgasÀtts, och retoriska metoder beskrivs och analyseras. Borgströms ambivalenta relation till Malthus belyses. Resultaten berör hur Borgström försöker mobilisera en intresserad allmÀnhet, nÄgot som kan sÀgas vara framgÄngsrikt..
Konsten och SamhÀllet : Om svÄrigheten att sÀtta vÀrde pÄ kultur
Syftet med denna rapport Àr att utreda hur kultur vÀrdesÀtts i samhÀllet. Tanken Àr att strukturera upp den kulturpolitiska debatten och sammanföra olika begrepp och perspektiv i en överskÄdlig modell. Rapporten fokuserar pÄ de kulturverksamheter som Àr mÄl för den svenska kulturpolitiken, nÀmligen konstarterna, medierna, bildningsarbetet och kulturarven. Till grund för min analys ligger sÀrskilt Anders Frenanders forskning kring den svenska kulturpolitiska historien.NÀr det gÀller att vÀrdera kultur finns tvÄ dominerande synsÀtt genom historien. Med ett ?kulturkonservativt? synsÀtt uttalar man sig om vad som Àr bra och vÀrdefull kultur i allmÀngiltig bemÀrkelse.
Mindfulness korrelationer med pÄverkansmekanismer, idrottspsykologiska fÀrdigheter och prestation hos idrottare
Syftet med föreliggande studie var att empiriskt undersöka en teoretisk modell för korrelationer mellan dispositionell mindfulness, pĂ„verkansmekanismer och idrottspsykologiska fĂ€rdigheter (Birrer, Röthlin & Morgan, 2012). Modellen testas genom att (1) undersöka korrelationer mellan dispositionell mindfulness och pĂ„verkansmekanismer (Emotionsreglering, Klarsynthet och Ăltande). (2) Undersöka korrelationer mellan pĂ„verkansmekanismer och idrottspsykologiska fĂ€rdigheter (Motoriska fĂ€rdigheter, AnspĂ€nningsreglering, Motivation och CopingförmĂ„ga). (3) Dessutom undersöktes Ă€ven korrelationer mellan idrottspsykologiska fĂ€rdigheter och sjĂ€lvskattad idrottsprestation (TĂ€vlings- respektive trĂ€ningsprestation). I studien deltog 242 elitidrottare frĂ„n idrottsföreningar i sydvĂ€stra Sverige.
Corporate Social Responsibility i Nordea & Swedbank ? Hur har den utvecklats?
Syftet med uppsatsen Àr att se ifall hÄllbarhetsarbetet skiljer sig Ät mellan de bÄda bankerna Nordea och Swedbank baserat pÄ lagstiftad respektive frivillig redovisning. UtifrÄn Carroll?s trefaldiga modell kommer vi att undersöka inom vilket av omrÄdena ekonomiskt, etiskt och legalt ansvar som den största faktiska förÀndringen har skett. Vi kommer Àven att undersöka om det skett en förbÀttring i det faktiska hÄllbarhetsarbetet utifrÄn legitimitetsteorin. Med utgÄngspunkt i vÄr problemformulering och frÄgestÀllning har vi tittat pÄ bankernas hÄllbarhetsredovisningar och gjort sammanstÀllningar utifrÄn ett antal indikatorer, sedan har vi kompletterat denna information genom att intervjua en anstÀlld i en av bankerna som arbetar med just hÄllbarhetsfrÄgor.
Modellering och reglering av tvÄarmad golfrobot
SammanfattningDetta examensarbete har utförts delvis pÄ University of Florida i Gainesville, USA, och delvis pÄ KTH i Stockholm, Sverige. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur en pneumatiskt driven golfswings robot kan modelleras och automatiseras för att kunna konkurrera med existerande golfswings robotar som t.ex. Iron Byron. Fördelen med prototypen som byggts av studenter pÄ University of Florida Àr att den har tvÄ armar vilket enligt Hunt och Wiens (2003) ger en mer realistisk och noggrann avbildning av en mÀnniskas golfswing.I denna rapport beskrivs modellering, simulering och reglering av den pneumatiskt drivna golfswings robot som utvecklats pÄ University of Florida. En kinematisk och en dynamisk modell har hÀrletts enligt trigonometriska funktioner, respektive en metod av Kane och Levinson (1983) för hÀrledning av dynamiska modeller.
Balanserat styrkort i IF Elfsborg - Hur fungerar det i praktiken?
De flesta svenska elitidrottsföreningar Àr ideella till sin karaktÀr. Den senaste tidens utvecklingvisar dock att idrotten blir alltmer kommersiell och professionell, vilket gör attidrottsföreningarnas organisation mer och mer liknar traditionella företag. Ett tydligt tecken pÄdetta Àr att den allsvenska fotbollsföreningen IF Elfsborg uppger i sin senasteverksamhetsberÀttelse att de sedan nÄgra Är tillbaka följer sin verksamhet med balanserat styrkort,ett koncept som vanligtvis förknippas med den traditionella företagsvÀrlden. Syftet meduppsatsen Àr att ta reda pÄ varför IF Elfsborg valt att anvÀnda sig utav ett koncept som i grundenÀr utformat för företag samt hur de har tolkat konceptet och hur man anvÀnder det i praktikenjÀmfört med vad som beskrivs i litteraturen. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi valt attgenomföra en kvalitativ undersökning genom att intervjua tre personer inom Elfsborg:klubbchefen, ekonomichefen samt en före detta styrelsemedlem som varit med och fört in, ocharbetet med, det balanserade styrkortet i verksamheten.Resultatet visar att man inom Elfsborg egentligen inte styr sin verksamhet med balanseratstyrkort, utan att man snarare skapat en egen modell som man med tiden valt att kalla förbalanserat styrkort dÄ det liknar Elfsborgs modell.
Transporter frÄn lastbil till jÀrnvÀg : en fallstudie pÄ KÀhrs
Gustav KĂ€hrs AB Ă€r ett företag som funderar pĂ„ att byta transportsĂ€tt frĂ„n lastbil till jĂ€rnvĂ€g. KĂ€hrs Ă€r belĂ€get i Nybro, tillverkar golv och lagerhĂ„ller sina produkter i ett centrallager i Kalmar. I dagslĂ€get sköts all transport frĂ„n centrallagret med lastbil, varorna transporteras sedan vidare till Helsingborgs hamn dĂ€r de lastas och skeppas vidare till Bremen. Det KĂ€hrs funderar över Ă€r att göra ett skifte till jĂ€rnvĂ€g pĂ„ denna transportstrĂ€cka.Följande problemformulering har legat till grund för denna rapport:?Ăr det vĂ€rt att stĂ€lla om sina godstransporter frĂ„n lastbil till jĂ€rnvĂ€g med avseende pĂ„ följande aspekter: miljö, ledtid, kostnad och investeringar??För att fĂ„ en djupare insikt i vad ett skifte frĂ„n jĂ€rnvĂ€g till lastbil skulle kunna fĂ„ för konsekvenser i frĂ„ga om ledtider, kostnader, investeringar och miljön har vi valt att göra en fallstudie.
Energieffektivisering i kulturhistoriskt vÀrdefull bebyggelse : Ett förslag pÄ modell för utvÀrdering av energieffektiviserande ÄtgÀrder
Sveriges riksdag har beslutat att energianvÀndningen i bebyggelsen mÄste minskas. Detta gÀller Àven den befintliga bebyggelsen till vilken den kulturhistoriskt vÀrdefulla bebyggelsen hör. Vid energieffektivisering av kulturhistoriskt vÀrdefull bebyggelse upplever ofta förvaltare att processen att vÀlja energieffektiviserande ÄtgÀrd tar för lÄng tid. Detta beror pÄ att det saknas ett rationellt sÀtt att jÀmföra olika ÄtgÀrders konsekvenser. Antikvarier har ofta en motsatt uppfattning och upplever att förvaltare mÄnga gÄnger ser mer till ÄtgÀrdens besparingspotential istÀllet för dess pÄverkan pÄ de kulturhistoriska vÀrdena. Syftet med examensarbetet Àr att göra jÀmförelsen av energieffektiviserande ÄtgÀrder i kulturhistoriskt vÀrdefull bebyggelse mer överskÄdlig för förvaltare.
Studie och analys av energieffektiviserande ÄtgÀrder pÄ sjukhus i VÀstra Götalandsregionen
VÀstfastigheter Àr en av VÀstsveriges största fastighetsförvaltare och förser VÀstra Götalandsregionen med lokaler samt fastighetsförvaltning. VÀstra Götalandsregionen har som lÄngsiktigt miljömÄl att halvera sin energianvÀndning i egna lokaler till Är 2030 jÀmfört med Är 1995. Ett led i att nÄ detta mÄl har varit att genomföra energikartlÀggningar pÄ sjukhusbyggnader för att lokalisera energieffektiviserande ÄtgÀrder som kan genomföras för att reducera energianvÀndningen. Beskrivning av de energieffektiviserande ÄtgÀrder som föreslagits samt berÀknad kostnad och energibesparing för dessa har dokumenterats i en databas. Energibesparingen för de energieffektiviserande ÄtgÀrderna i databasen har bland annat berÀknats med simuleringsprogrammet IDA ICE.Syftet med detta examensarbete var dels att studera, strukturera och analysera det material som finns i databasen.
Sjuksköterskans ledarskap, en litteraturstudie av innehÄll och utvecklingsmöjligheter i sjuksköterskans ledarskap
Syfte med denna studie var att fÄ kunskap om hur och pÄ vilka sÀtt sjuksköterskans ledarskap beskrivs samt hur det kan utvecklas och stÀrkas. Teoretisk inspiration har hÀmtats frÄn Cook (2001) som har utvecklat en modell för sjuksköterskans ledarskap. Metoden var en litteraturstudie och bygger pÄ nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultatet visar att uppmÀrksamhet, vÀrde och kunskap Àr centralt i sjuksköterskans ledarskap..
Medierelationer ? En studie av samspelet mellan organisationskommunikatörer och nyhetsmedia
Nyhetsmedia Àr en av de frÀmsta kommunikationskanalerna genom vilken en organisations intressenter fÄr sin information om organisationen (Chen och Meindl, 1991; Deephouse, 2000; Carroll och McCombs, 2003). Brister i organisationers hantering av sina medierelationer har gjort att makthavare har tvingats lÀmna sina poster. Detta har lett till att Àmnet medierelationer har lyfts fram mer och mer i samhÀllsdebatten, vilket fÄngade vÄrt intresse för att undersöka Àmnet vidare.Vi har i denna uppsats haft som syfte att undersöka hur organisationskommunikatörer förhÄller sig till nyhetsmedia och hur nyhetsredaktörer förhÄller sig till organisationer samt att skapa en förstÄelse för hur de bÄda parterna kan förhÄlla sig till varandra för att stÀrka relationen dem emellan. För att undersöka detta genomförde vi en komparativ fallstudie dÀr vi, genom semistrukturerade intervjuer, undersökte hur fyra nyhetsredaktörer och fyra organisationskommunikatörer ser pÄ relationen dem emellan. Studien delar upp respondenternas svar i tvÄ perspektiv; ett nyhetsredaktörsperspektiv och ett organisationskommunikatörsperspektiv.