Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka hur ett företags utbud av egenmärkta varor påverkar företagets image, samt imagens överensstämmelse med företagets profil. Vi vill i vår undersökning gå djupare in på om kunderna upplever att kedjornas EMV ger dem ett mervärde, vilken image kunderna förknippar med livsmedelskedjorna och deras egenmärkta varor, samt om det finns ett gap mellan den faktiska imagen och företagets profil. Metod: För att lättare kunna applicera våra teorier har vi valt att arbeta med två fallföretag, och då ICA och Coop är två av de största aktörerna på livsmedelsmarknaden valdes just dess två företag. Vår uppfattning är att det är lättare att se tydliga mönster i konsumtion och beteende om man studerar två företag som har stor kundmedvetenhet, vilket vi anser att ICA och Coop har. De empiriska studierna består av en kvantitativ enkätundersökning med 50 slumpmässigt utvalda respondenter, samt två kvalitativa intervjuer med EMV- ansvariga på ICA och Coop.

Uppsatsens titel:Den stora utmaningen ? en fallstudie över vikten av en gemensam värdegrund i ett detaljhandelsföretag Kurs: SMA405 Examensarbete - Magisterkurs Författare:Emma Halvarsson &Agnes Sjögreen Handledare: Örjan Hallgren & Sumi Park Dahlgaard Nycklord: Företagskultur, ledarskap, intern marknadsföring, kommunikation, visioner, värderingar Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera och undersöka hur en gemensam värdegrund kan bli en del av företagskulturen. Uppsatsens huvudsakliga frågeställning är: Hur implementeras och sprids visioner och värderingar på ett framgångsrikt sätt i ett detaljhandelsföretag? Metod:Det empiriska materialet samlades in utifrån en kvalitativ undersökningsmetod, med djupintervjuer som huvudsakligt tillvägagångssätt. Med hänsyn till uppsatsens syfte har vi valt att utgå ifrån en hermeneutisk forskningsansats, där tolkning utgör den huvudsakliga forskningsmetoden.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om kulturella uttryck som drivkraft i Sofielunds gentrifieringsprocess, samt se på hur Malmö Stad förhåller sig till detta i sina planer för kvarteret Bryggeriet och kvarteret Trevnaden. Denna undersökning görs genom en fallstudie av Sofielund i Malmö och med viljan att belysa komplexiteten av en gentrifieringsprocess. Metoderna som har använts är intervjuer, statistik, dokument och litteratur. Sofielund är ett område som befinner sig i en fas av omvandling och undersökningen syftar till att definiera vart området befinner sig i för fas av gentrifiering. Undersökningen syftar också till att lyfta fram betydelsen av området sett som ett kulturellt centrum i ett gammalt arbetarklassområde, där konstnärer och kulturellt verksamma bosätter sig bland droger och arbetslösa.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om kulturella uttryck som drivkraft i Sofielunds gentrifieringsprocess, samt se på hur Malmö Stad förhåller sig till detta i sina planer för kvarteret Bryggeriet och kvarteret Trevnaden. Denna undersökning görs genom en fallstudie av Sofielund i Malmö och med viljan att belysa komplexiteten av en gentrifieringsprocess. Metoderna som har använts är intervjuer, statistik, dokument och litteratur. Sofielund är ett område som befinner sig i en fas av omvandling och undersökningen syftar till att definiera vart området befinner sig i för fas av gentrifiering. Undersökningen syftar också till att lyfta fram betydelsen av området sett som ett kulturellt centrum i ett gammalt arbetarklassområde, där konstnärer och kulturellt verksamma bosätter sig bland droger och arbetslösa. Uppsatsen presenterar olika tematiska utgångspunkter för gentrifiering.

Den ökade konkurrensen som skapats under det senaste århundradet har gett upphov till att företag försöker finna vägar för att stärka och bibehålla sin ställning på marknaden. Lean har med åren blivit ett framgångsrikt ledningssystem som spridit sig från Japan och bilindustrin till övriga världen och till andra sektorer. Implementeringsmöjligheterna har diskuterats och analyserats i ett flertal artiklar som beaktar implementeringsprocessen och dess problematik. Den här uppsatsen syftar till att undersöka skillnader och likheter i framgångsfaktorer vid en Lean-implementering, som identifierats i teorin, inom ett detaljhandelsföretag i en svensk kontext. Omfattningen har begränsats för att få en fördjupad förståelse för problematiken kring implementering, därmed saknar studien generaliserbarhet. Studien är utformad som en kvalitativ fallstudie och empirin har inhämtats med hjälp av semistrukturerade intervjuer.

AbstraktTitel: Leksaker i den digitala tidsåldern ? Leksaksbranschens bemötande av nya preferenserFörfattare: Sandra Nilsson och Victor TydesjöHandledare: Leif RyttingKurs: Företagsekonomi III ? examensarbete 15 hp. Linnéuniversitetet VT 2014SyfteVårt syfte med uppsatsen är att undersöka hur leksaksbranschen har förändrat och kommer att förändra sin verksamhet i den teknologiska tidsåldern. För att genomföra detta har vi fastställt några aspekter att undersöka:Butikernas nuvarande tillstånd gällande sortiment och arbetssättFörändringar som har skett gällande sortiment som en konsekvens av barns förändrade teknologianvändningLeksaksbranschens framtid som en följd av den fortsatta teknologiutvecklingenForskningsfrågan lyder: Hur påverkas leksaksbranschen av barns tidiga användande av olika former av digital teknologi?MetodVi har för denna uppsats valt att använda den kvalitativa metoden.

 Personalen i serviceföretag har ett lågt beslutsfattande och är även de som arbetar närmast kunden. De har ofta en huvudsaklig uppgift, försäljning. Det är många gånger säljarna som avgör om kunden blir en återkommande kund eller inte, baserat på bemötandet och servicen som ges. Det bör ligga i företagets intresse att ha en motiverad personal, som tar väl hand om kunden. Det finns många teorier gällande detta ämne, denna uppsats fokuserar på Hackman och Oldhams arbetskaraktärsmodell.

Bakgrund: I och med det hårda konkurrensläget i detaljhandeln måste företag ställa allt högre krav på de anställda. Det med anledning av att de anställda är företagets ansikte utåt samt att de är en kritisk faktor för företagets långsiktiga överlevnadsförmåga. Vikten av hur de anställda motiveras att arbeta utefter företagets uppställda mål är väl studerat inom managementlitteraturen, där framförallt belöningssystemets utformning och effekter har studerats.Problemformulering: Det finns en begränsad empirisk forskning om hur belöningssystem skall vara utformade i detaljhandeln. Vidare saknas hur den anställdes arbetsuppgifter, med betoning på graden av personlig service, påverkar utformningen av företagens belöningssystem. Därmed har studiens problemformulering formulerats enligt följande: Hur inverkar företagets grad av kundintensitet på utformningen av belöningssystemen i detaljhandeln?Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur belöningssystemen ser ut inom två valda detaljhandelsföretag, där vi avser att undersöka om företagets grad av kundintensitet påverkar utformningen av dess belöningssystem.

Bakgrund och problem: De senaste decennierna har årsredovisningarna blivit allt längre ochmer blivit ett informationssystem. Investerare, finansanalytiker och andra nyckelintressenterställer krav på företagen att bredda sina upplysningar så att de inte endast innehåller rent finansiellinformation. Användarna av årsredovisningen vill ha mer tillförlitlig information omviktiga drivkrafter för företagets värdeskapande förmåga i framtiden. Då den traditionellaekonomiska rapporteringen inte helt avspeglar dessa värdeskapande drivkrafter tvingas företagenlämna frivilliga upplysningar för att tillgodose användarnas krav.Syfte: Syfte med studien är att studera hur mycket, samt vad, som skrivs om ekonomistyrningi svenska företags årsredovisningar. Vidare ämnar studien undersöka om det eventuellt skiljersig åt mellan olika branscher men avseende på mängden upplysningar.Avgränsningar: Studien omfattar företag med sin huvudnotering på OMX Nordiska BörsenStockholms Large Cap.

Många städer har insett vikten av en attraktiv stadskärna, vilken utgör ett effektivt konkurrensmedel i kampen mot externa köpcentra. För att stimulera och stärka cityhandeln och begreppet handelsstaden Borås planeras en citygalleria i Wäfveribolagets gamla lokaler i centrala Borås. Det är således viktigt att ta reda på vilka faktorer som är avgörande för den nya citygallerians framgång.Uppsatsen har tre huvudsakliga problemformuleringar;Vad i en citygallerias fysiska omgivning utgör en god atmosfär?Hur påverkar en god tillgänglighet framgången för Borås nya citygalleria?Vilken är det bästa butiksmixen avseende den nya citygallerian i Borås och hur kan den skapas?Metod: Vår undersökning består av två delar där den första delen är av kvalitativ karaktär och den avslutande delen är av kvantitativ karaktär. Vi har således kombinerat kvalitativa och kvantitativa ansatser.

Titel: Hållbar utveckling - En studie om svenskägda detaljhandelsföretags hållbarhetsarbete, intressenttryck och barriärer.Kurs: Ämnesfördjupande arbete i logistik, 2FE02E, VT 2015Författare: Jessica Forslund, Evelina Nilsson, Sanna SvenssonHandledare: Veronica Svensson ÜlgenBakgrund: På senare år har hållbarhetsarbetet blivit allt mer värdefullt för företag där begreppet hållbarhet och intresset för miljörelaterade- och sociala frågor är stort. Intresset och förväntningarna bidrar till ett ökat konsumenttryck som innebär att slutkonsumenter och företagskunder driver företag att arbeta med hållbarhet. För företag innebär detta en tillämpning av affärsstrategier och aktiviteter som tillgodoser behoven hos företaget själva och dess intressenter. Hållbarhetsarbete är således ett frivilligt initiativ där företagen själva bestämmer vilka resurser de vill utnyttja och hur stor ansvarsroll de är villiga att ta inom den miljömässiga-, ekonomiska- och sociala dimensionen. Ett tillvägagångssätt för att arbeta med hållbarhet inom en verksamhet är att hållbar hänsyn införlivas i de logistiska aktiviteterna, vilket bland annat inkluderar områden så som transport, packning och inköp.Syfte: Studien syftar till att förstå hur utvalda detaljhandelsföretag arbetar med hållbarhet samt vilka intressenter och barriärer som påverkar utvecklingen av hållbarhetsarbetet.

Utbildning och erfarenhetsutbyte inom franchise är ett lagstadgat krav och nyckelfaktorer för en fungerande och framgångsrik franchiseverksamhet. Franchisegivare försöker därför ständigt förbättra utbildningen och erfarenhetsutbytet och frågan är om e-learning kan vara ett lämpligt verktyg för detta. Denna uppsats syfte är att undersöka möjligheten att komplettera utbildningen av franchisetagare och erfarenhetsutbytet mellan franchisegivare och franchisetagare med e-learning. Vidare att presentera en rekommendation för den mest lämpliga e-learningplattformen. För att uppfylla syftet valde vi att kartlägga hur utbildningen och erfarenhetsutbytet går till idag och vilken kunskap som förmedlas, intresset för att komplettera dessa aktiviteter med e-learning samt vilken e-learningplattform som är lämplig för detta.

: Outsourcing har blivit en mycket vanlig företeelse i det moderna samhället och textilbranschen anses vara den geografiskt mest spridda industrin i världen med produktion oftast belägen i Asien. Outsourcing till trots finns det fortfarande vissa moment i värdekedjan som i stor utsträckning utförs i butik i Sverige trots att i stort sett alla andra tillverkande och sammansättande moment utförs i fabrik i låglöneländer. Ett av dessa moment är larmning av varor. Syftet med studien är att undersöka och beskriva hur larmning av konfektionsplagg går till i svenska A-läge butiker samt analysera om förflyttningen av momentet bakåt i värdekedjan skulle kunna påverka detaljhandelns tidsbudgetering och lönsamhet. Frågeställningarna för studien är: På vilket sätt påverkar larmningsmomentets placering i värdekedjan butikens tidsbudgetering? Samt: Hur påverkas butikers lönsamhet av att larmningsmomentet förflyttas bakåt i värdekedjan? Den empiriska studien är indelad i tre delar; kvantitativa observationer i form av tidsstudier utförd hos tre butiker; kvalitativa intervjuer med sex tillfrågade butikschefer; samt kvalitativa intervjuer med huvudkontor från valda modeföretag.

Bakgrund och problem: Detaljhandeln är en konkurrensutsatt marknad. Det blir allt vanligare med belöningssystem inom organisationer för att motivera sin personal för att undvika yttre påtryckningar. En problematik ligger i vad som motiverar personal till bättre prestationer i förhållande till kulturella olikheter, och hur belöningssystem på bästa sätt skall anpassas efter den kulturella kontext den avser att användas i. Därför kommer kulturell- och arbetsrelaterad motivation studeras både inom Sverige och USA.Syfte: Syftet med aktuell studie är att få ökad kunskap om belöningssystem, att undersöka om det finns skillnader mellan amerikansk och svensk personal inom motivationsfaktorer, samt att undersöka om det finns skillnader mellan amerikansk och svensk personal i upplevelsen av arbetsplats i relation till belöningssystem.Metod: Studien är av kvantitativ utformning och datainsamlingen genomfördes med en redan framtagen enkät (QPS nordic). Urvalet bestod av totalt 103 personer, varav 53 av dessa var svensk personal och 50 var amerikansk personal.

Att uppleva växtvärksproblematik i samband med organisatorisk tillväxt är ett naturligt fenomen. Det beror på att processerna inte utvecklas i samma takt som företaget och därmed inte är anpassade till den mer omfattande verksamheten. Växtvärksproblemen påverkar, utöver organisatoriska faktorer, logistikfunktionen. Därmed uppstår även svårigheter sammankopplade med lagerstyrningen. Om växtvärksproblemen inte behandlas kan negativa konsekvenser uppstå på såväl kort som lång sikt.