Denna uppsats undersöker hur receptionen av The New Look såg ut i svenska Mode- och damtidskrifter åren 1947-1948, med syftet att se om denna centrala Modehändelse lämnat några spår i den svenska samtida Modejournalistiken, samt hur den i så fall mottogs och tolkades. Metoden är en receptionshistorisk, tematiskt upplagd textanalys. Undersökningen visar att de svenska Modeskribenterna rapporterade om The New Look mellan våren 1947 till hösten 1948, i första hand under den svenska termen ?den nya linjen?. Resultatet visar att detta efterkrigstidsMode snarare sågs som ett allmänt parisMode och sattes i samband med flera av Paris Modeskapare, varav Christian Dior sågs som en av de främsta ? detta skiljer sig något från bilden av The New Look internationellt, i den traditionella Modehistoriska litteraturen.

Mitt examensarbete består av en mönsterkollektion för Modetextilier. Kollektionen består av sex mönster där jag har använt digitaltryck och laserskärning på olika typer av siden. Jag har hämtat inspiration till kollektionen från mina intryck av London där jag vistades i fyra månader under hösten 2011. Med London som utgångspunkt har jag samlat bilder för att hitta en stämning att arbeta med. Utifrån bilderna valde jag tre ledord att basera min skissprocess på, dvs.

Denna uppsats undersöker hur receptionen av The New Look såg ut i svenska Mode- och damtidskrifter åren 1947-1948, med syftet att se om denna centrala Modehändelse lämnat några spår i den svenska samtida Modejournalistiken, samt hur den i så fall mottogs och tolkades. Metoden är en receptionshistorisk, tematiskt upplagd textanalys. Undersökningen visar att de svenska Modeskribenterna rapporterade om The New Look mellan våren 1947 till hösten 1948, i första hand under den svenska termen ?den nya linjen?. Resultatet visar att detta efterkrigstidsMode snarare sågs som ett allmänt parisMode och sattes i samband med flera av Paris Modeskapare, varav Christian Dior sågs som en av de främsta ? detta skiljer sig något från bilden av The New Look internationellt, i den traditionella Modehistoriska litteraturen.

In Stockholm, Johanneshov the Slaughterhouse area (Slakthusområdet) can be found. A number of companies have gathered there providing the Stockholmers with meat products. This area has a great need for cooling to supply large cold storages. To facilitate this, a central cooling system has been built, supplying the area with effective and safe cooling.The aim of this master thesis study is to give hints to energy efficient and reliable changes that can be put in place at a low marginal cost depending on the future activities in the area. The suggested changes will be presented to the company Bravida (managing the system), which also desires a deeper understanding of the energy flows through the central cooling system.Firstly visiting the site with proper guidance, we have then tried to understand the function of the system including which machines and media that are used.

Vi har i denna uppsats haft som syfte att studera butikssäljare och hur de agerar i sin yrkesroll. Fokus i denna uppsats ligger på hur butikssäljarna själva upplever sin yrkesroll och de uppgifter som följer med den. Då vi har utfört denna studie utifrån en deduktiv ansats har vi använt oss av Erving Goffmans rollteorier som teoretiska antaganden. Studien har utförts utifrån en kvalitativ ansats och vi har till denna undersökning gjort ett strategiskt urval om sex informanter som alla jobbar i olika butiker. Dessa informanter har vi sedan utfört kvalitativa intervjuer med.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera på vilket sätt Modeföretag genom sitt CSR-arbete kan stärka sitt konsumentbaserade varumärkeskapital. Metod: Vi har utgått från en deduktiv ansats och genomfört en kvantitativ enkätundersökning i syfte att ta reda på konsumenternas åsikter om Modeföretagens CSR-arbete. Vi har även genomfört semi-strukturerade intervjuer för att få förståelse för Weekdays CSR-arbete. Teoretiskt perspektiv: Uppsatsens teoretiska referensram behandlar huvudsakligen konsumentbaserat varumärkeskapital och teorier kring CSR. Empiri: Undersökningen är riktad mot Modebranschen med Weekday som fallföretag.

Bakgrund: Kontorens utformning påverkar hur organisationer upplevs internt och externt. Utformningen har förändrats genom tiden vilket till viss del beror på samhällsutvecklingen och Moden. Aktivitetsbaserat arbetssätt är ett nytt sätt att utforma kontor på och allt fler organisationer väljer idag att implementera ett aktivitetsbaserat arbetssätt.Syfte: Att skapa förståelse för Modets inverkan på organisationers utveckling genom att studera implementeringen av ett aktivitetsbaserat arbetssätt. Metod: Studien bygger på en deduktiv forskningsansats med en kvalitativ forskningsstrategi. Studien är en tvärsnittsstudie med datainsamling från mer än ett fall. Åtta kvalitativa intervjuer och två observationer har genomförts.

Denna kandidatuppsats handlar om Modebloggar och deras påverkan på konsumenters agerande. I dagens konsumtionssamhälle står Mode högt i kurs och bloggläsare tar dagligen in information om nya produkter och varumärken genom word of mouth. En undersökning som Mahir PR har gjort visar att 58 procent av bloggläsarna faktiskt har köpt en identisk vara som de tidigare sett i en Modeblogg. Vårt syfte är således att från Mahir PRs undersökning vidare beskriva på vilket sätt Modebloggar påverkar konsumenters agerande. Vi har använt oss av teori kring word of mouth, samt Solomons kommunikationsModell där massmedias information filtreras av olika opinionsledare eller grindvakter innan de når mottagarna/konsumenterna.

Titel: ?Älska dig själv, men glöm inte sminket??En kvalitativ studie av tidningen Julias innehållFörfattare: Emma Andreasson och Julia ClausénHandledare: Malin SveningssonSidantal: 41 sidorKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, examensarbete.Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG)Göteborgs universitet.Termin: Vårterminen 2014Syfte: Syftet är att undersöka vilka värden och normer tidningenJulia kommunicerar kring könstillhörighet och heteronormativitet.Metod & material: Kvalitativ innehållsanalys av två nummer av tidningen JuliaHuvudresultat: Julia är en tidning som vänder sig till läsare mellan 9-14 år.Studien visar att de ämnen som får störst utrymme i tidningen rör kändisar, skönhet och Mode. Kända kvinnor används som inspirationskällor och utgångspunkter när det kommer till hur en som tjej ska sminka sig och klä sig. Genomgående presenteras också produkter som kan hjälpa läsaren att uppnå de ideal som framkommer i tidningen. När tjejer presenteras läggs stor vikt vid utseende och stil, snarare än vid intressen eller yrke.

An increasing amount of companies and organizations are starting to implement the use of cloud computing in their business. This trend results in that software, which was previously sold and distributed to the customers whom then had to install the software on their own computers, now is being replaced with Software as a Service (SaaS). SaaS makes software available through the customers? browsers, which results in that the service providers only have to administer a single application. The process to migrate a distributed application to a service delivered as a SaaS lacks sufficient investigation; this paper will provide some guidelines for conducting such a pro- cess.

Fastighetsutveckling ? En studie i möjligheten till aktivering av dolda ytor i befintliga fastigheter. Syftet med denna uppsats är att utreda om fastighetsägare kan öka lönsamheten genom att aktivera dolda ytor i befintliga fastigheter. Uppsatsen är genomförd på ett induktivt vis. Uppsatsen baseras mycket på empiriska och egenupplevda observationer. Det empiriska materialet är inhämtat genom kvalitativa intervjuer från både fastighetsägare och myndigheter Det finns många åtgärder som kan göras för att förbättra fastigheters resultat och aktivt höja lönsamheten i dag.

Denna uppsats undersöker hur receptionen av The New Look såg ut i svenska Mode- och damtidskrifter åren 1947-1948, med syftet att se om denna centrala Modehändelse lämnat några spår i den svenska samtida Modejournalistiken, samt hur den i så fall mottogs och tolkades. Metoden är en receptionshistorisk, tematiskt upplagd textanalys. Undersökningen visar att de svenska Modeskribenterna rapporterade om The New Look mellan våren 1947 till hösten 1948, i första hand under den svenska termen ?den nya linjen?. Resultatet visar att detta efterkrigstidsMode snarare sågs som ett allmänt parisMode och sattes i samband med flera av Paris Modeskapare, varav Christian Dior sågs som en av de främsta ? detta skiljer sig något från bilden av The New Look internationellt, i den traditionella Modehistoriska litteraturen.

Denna uppsats undersöker hur receptionen av The New Look såg ut i svenska Mode- och damtidskrifter åren 1947-1948, med syftet att se om denna centrala Modehändelse lämnat några spår i den svenska samtida Modejournalistiken, samt hur den i så fall mottogs och tolkades. Metoden är en receptionshistorisk, tematiskt upplagd textanalys. Undersökningen visar att de svenska Modeskribenterna rapporterade om The New Look mellan våren 1947 till hösten 1948, i första hand under den svenska termen ?den nya linjen?. Resultatet visar att detta efterkrigstidsMode snarare sågs som ett allmänt parisMode och sattes i samband med flera av Paris Modeskapare, varav Christian Dior sågs som en av de främsta ? detta skiljer sig något från bilden av The New Look internationellt, i den traditionella Modehistoriska litteraturen.

Denna uppsats undersöker hur receptionen av The New Look såg ut i svenska Mode- och damtidskrifter åren 1947-1948, med syftet att se om denna centrala Modehändelse lämnat några spår i den svenska samtida Modejournalistiken, samt hur den i så fall mottogs och tolkades. Metoden är en receptionshistorisk, tematiskt upplagd textanalys. Undersökningen visar att de svenska Modeskribenterna rapporterade om The New Look mellan våren 1947 till hösten 1948, i första hand under den svenska termen ?den nya linjen?. Resultatet visar att detta efterkrigstidsMode snarare sågs som ett allmänt parisMode och sattes i samband med flera av Paris Modeskapare, varav Christian Dior sågs som en av de främsta ? detta skiljer sig något från bilden av The New Look internationellt, i den traditionella Modehistoriska litteraturen.

Genusfrågor och könsnormer i dagens massmedier är ett aktuellt ämne som det forskas mycket kring. Tidigare studier visar att jämställdhet fortfarande har sina brister inom mediebranschen. Män får exempelvis ofta en professionell roll i media och vad gäller kvinnan läggs det istället mycket fokus kring utseendet. I denna studie ligger fokus på ett magasin med Mode och kultur som intresseområde. Tidningen som studerats heter Bon och har inte utnämnt en specifik könsmålgrupp, något som ansågs intressant att studera närmre utifrån ett genusperspektiv.För att få fram resultat har en diskursanalys gjorts och semiotiken har varit ett centralt verktyg i analysen.