Traumatiska skador och kotledsinflammationer kostar hästägare och försäkringsbolag stora summor varje år. För hästägaren innebär dessa skador dessutom förlorad tid för träning och tävling samt stress och oro. Under år 2005 genomfördes en större enkätstudie (ännu ej publicerad) med syfte att identifiera riskfaktorer för uppkomsten av dessa skador. Den innehöll bland annat 10 frågor där hästägare skulle uppslatta hästens temperament. Dessa frågor är utformade som så kallade VAS-skalor (Visual Analogue Scale) och är de som analyserats i detta arbete.

Psykopater är väl representerade i fångvårdsanstalter och mer än 50 procent av de allvarliga brotten utförs utav psykopater. Man uppmärksammar dock inte de laglydiga psykopaterna med ett konventionellt beteende. Tidigare forskning visar att psykopater har olika neurologiska underskott i hjärnan, men få studier uppmärksammar neurologiska skillnader mellan laglydiga och kriminella psykopater. Syftet med denna uppsats är att förklara de neurologiska skillnaderna mellan kriminella och laglydiga psykopater, samt hur dessa skillnader är kopplade till kriminellt beteende. Detta för att ge en ökad kunskap för psykopati och en förståelse till varför de kriminella psykopaterna begår brott.

Syftet med det här examensarbetet var att underlätta tidsrapporteringsprocessen för näringslivet genom att undersöka möjligheten till ett mobilt verktyg, mer specikt en iPhone-applikation, som använder sig av platstjänster för att känna igen vilken kund användaren jobbar med för tillfället.Metoden gick ut på att undersöka vilka tekniker som finns tillgängliga, skapa enskilda konceptapplikationer för att testa dem och slutligen skapa en större applikation som utnyttjar teknikerna.Slutsatsen blev att det går att använda sig av platstjänster för att identifiera vilken kund användaren befinner sig vid, men det går inte att använda de batterisnåla teknikerna som iOS tillhandahåller. De saknar precisionen som krävs för att identifiera  en specifik arbetsplats. För att få den nödvändiga precisionen krävdes en positioneringsteknik som utnyttjar närliggande trådlösa nätverk (Wi-Fi-positionering). Intern testning visade att tekniken ändå är tillräckligt batterisnål för att vara användbar i en riktig applikation.Informationen går att använda för att hjälpa användaren rapportera sin tid eftersom multitasking i iOS tillåter att applikationer körs i bakgrunden. På det viset kan applikationen påminna användaren när han anländer till/lämnar en kund om att han bör påbörja/avsluta tidsrapportering för kunden.

Hälso- och sjukvård är en stor organisation med ett växande informationsflöde. Det läggs mycket tid i dag på informationssökning och dokumentering vilket gjort att tankar kring användning av datorstöd blir allt vanligare. Vikten av tillgång till relevant information betonas i litteraturen och att en handdator som stöd skulle kunna förbättra tillgången. Syftet med detta arbete är att ge beskrivningar av vilken nytta, potentiella nackdelar, begränsningar eller risker tillgång till information via handdatorer kan innebära då de används vid det vårdande och diagnostiserande arbetet inom hälso- och sjukvård. Arbetet har avgränsats till arbetsgruppen läkare då de anses ha en nyckelroll inom vården och då även vad gäller IT-användning.

Denna uppsats riktar sig främst till djursjukskötare och beskriver kaniners och gnagares ursprungliga miljö, naturliga beteende samt omvårdnad av djuren i klinikmiljö.Omvårdnadsdelen i denna uppsats innehåller skötsel, hantering av kaniner och gnagare, medicineringsteknik samt hur kliniken bäst bör anpassas efter dessa djur. Syftet med vår uppsats var att ta reda på den optimala miljön för kaniner och gnagare på klinik samt hur de bör hanteras vid undersökning och behandling. Uppsatsen är baserad på litteraturstudier,intervjufrågor till kliniker samt ett studiebesök på Blå Stjärnans Djursjukhus i Göteborg. Kaniner och gnagare är mycket känsliga för stress vilket bör beaktas när djuren hanteras. Även kliniken bör anpassas för att minska stressnivån hos kaniner och gnagare.

Denna uppsats belyser om, och i så fall hur, 3G-tekniken förändrat döva ungdomars vardagliga kommunikation samt hur döva använder denna nya innovation. Litteraturen beskriver hur viktigt det är med kommunikation för personlig utveckling och det har därför varit intressant att undersöka hur ungdomarna själva ser på sitt användande av tekniken. Vi har undersökt en grupp döva ungdomar och deras användande av 3G-telefoner; deras attityder gentemot telefonerna och användandet av dessa. Undersökningen har genomförts med semistrukturerade intervjuer på teckenspråk med hjälp av en teckenspråkstolk. Tidigare medier för mobil avståndskommunikation som funnits tillgängliga för döva har varit begränsade till textbaserad kommunikation.

Det finns i nuläget väldigt lite forskning inom IT-säkerhet i ideella organisationer, trots att dessa organisationer är en viktig del av samhället och brister i deras IT-säkerhet kan leda till minskat förtroende från allmänheten. Studien har försökt klargöra attityder till IT-säkerhet hos medarbetarna i de ideella organisationer som har medverkat i undersökningen. Tidigare forskning i vinstdrivande organisationer visar att kunskap, attityder och beteenden hör ihop och påverkar varandra, och dessutom att dessa tre faktorer är mycket viktiga för IT-säkerheten i en organisation. För att förstå hur attityderna ser ut i ideella organisationer var det därför nödvändigt att ta reda på även kunskap och beteende hos medarbetarna. Studien kom fram till att attityderna var goda men att ledningens och medarbetarnas kunskaper om IT-säkerhet, och även deras beteenden, var bristfälliga i flera aspekter.

Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka vilket språkbruk pedagoger använder sig av i individuella utvecklingsplaner och därmed vilken diskurs kring elever som tonar fram. Vi har valt att fokusera på den sociala delen i de individuella utvecklingsplanerna. I litteraturdelen har vi fokuserat på tidigare forskning kring hur elever skrivs fram i individuella utvecklingsplaner, där det visat sig att det finns en tendens att kategorisera in eleverna i olika fack. Vi har även en kort genomgång av diskursteori. I resultatdelen har utvecklingsplaner från 44 elever granskats där vi med hjälp av diskursteori studerat hur språket används och hur det kan tolkas.

Vad människor väljer att äta har stor betydelse för deras hälsa och idag är det mångamänniskor som lever ohälsosamma liv vilket bland annat beror på just bristfälliga kostvanor.Kolhydraternas roll i kosten har på senare tid varit omdiskuterad och kan ha skapat enförvirring kring om och/eller varför kolhydratrika livsmedel bör ingå i kosten. Dåkolhydratrika livsmedel enligt Livsmedelsverket är viktiga ur både hälso- och miljösynpunktär det av intresse att undersöka vad människor tycker om dessa och vilka de väljer attkonsumera. Syftet med studien är därför att undersöka kvinnors attityd och beteende medavseende på kolhydrater i kosten samt om kvinnor har kännedom om kolhydraters påverkanpå hälsa och miljö. En kvantitativ metod användes där enkäter skickades ut till kvinnor viaden sociala nätverkstjänsten Facebook. Theory of Reasoned Action användes som teorietiskutgångspunkt.

Idag lever vi i ett konsumtionssamhälle där människors nuvarande konsumtionsmönster inte är hållbara. Det krävs att varje individ tar hänsyn till både ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter, om en hållbar konsumtion ska bli verklighet. För att förstå sig på hushållens konsumtionsvanor är det bästa sättet att fokusera på individernas beteende. Både livsmedelskonsumtionen och avfallssektorn är områden som ger upphov till stor miljöpåverkan. Forskare har nyligen kommit fram till att det är matspillet som är den stora miljöboven, inte livsmedelsförpackningarna. Tidigare studier visar att en stor andel av den mat som hushållen köper hem slängs.

Ungdomsbrottsligheten ökar och en allmän uppfattning i samhället råder, att ungdomar begår brott i sällskap av kamrater. Undersökningens syfte var att söka förståelse och kunskap för upplevda bidragande faktorer inom kamratgruppen som gör att vissa unga killar begår brott. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sju killar mellan 16 och 25 år, alla med erfarenhet av brottslighet. Råmaterialet analyserades utifrån tematisk analysmetod. Resultatet visade att gruppen uppfyllde individernas identitetsskapande behov.

Studien handlar om självskadebeteende. Syftet med undersökningen var att få reda på vilka yttre faktorer som påverkade tre unga tjejer att börja skada sig själva. Forskningen på området anser att personer börjar skada sig själva pågrund av sexuella övergrepp i ung ålder, men det framgår tydligt i resultatet att sexuella övergrepp i detta fall inte påverkade tjejerna i studien. Till grund för tjejernas destruktiva beteende ligger traumatiska händelser i deras uppväxt både i lågstadieålder samt högstadieålder.Metoden som användes i studien var semistrukturerade intervjuer eftersom intervjuaren då kan rikta sin fulla uppmärksamhet mot respondenten.Resultatet är utformat på ett narrativt sätt vilket gjorde att resultatet kunde presenteras i berättelseform. I resultatet framkom vilka yttre påverkansfaktorer som påverkade tjejerna att börja skada sig, som till exempel föräldrars skilsmässa, eller plötslig död i deras nära omgivning..

Tillståndsmaskiner var en av de första teknikerna som användes för att skapa AI (Artificiell Intelligens) i dataspel och är fortfarande än av de vanligaste teknikerna. Men under senare år har flera nya tekniker, såsom ANN (Artificiella Neurala Nätverk), börjat användas för att skapa mer avancerad AI i dataspel. Många anser att tillståndsmaskiner inte kan skapa tillräckligt smarta agenter och att agenterna ofta blir förutsägbara. Generellt är tillståndsmaskiner inte lämpade att använda när man vill ha många agenter med olika beteende eftersom det ofta kräver speciell kod för varje unik agent. Detta arbete undersöker möjligheterna att skapa beteendevarierande agenter, utan att behöva skriva unik kod för varje beteende genom att endast använda stokastiska tillståndsmaskiner och mallar för att styra beteenden.

Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) är ett välkänt problem hos ungdomar. Studien jämför föräldrarnas upplevelser av ungdomarnas ADHD-problematik och ungdomarnas egna upplevelser av sig själva och sina föräldrars reaktioner. Befintliga data från ett forskningsprojekt används där undersökningsdeltagarna var ungdomar, från skolår sju till första året på gymnasiet. Resultaten visade att föräldrar som ger höga skattningar av sina ungdomars ADHD symptom skiljer sig kraftigt från andra föräldrar både när det rör ungdomars beteende och sina egna beteenden. Ungdomarna skiljer sig i upplevt eget beteende där ungdomarna med ADHD-problematiken hade svårigheter.

AbstractKlimatpiloterna är ett projekt utformat av Kalmars kommun. Projektets mål är att skapa kunskap kring en klimatsmart livsstil. Studien syftar till att skapa en fördjupad förståelse för deltagarna i projektet klimatpiloterna. Förståelse för deltagarnas attityder och värderingar kring miljöfrågor utifrån moral, ansvar och livspolitik. Klimatpiloternas miljömedvetenhet undersöks genom kvalitativa intervjuer.