Relationskvaliteten har i tidigare forskning visat sig viktig för såväl relationens varaktighet och välmående, som för den enskilda individens välmående. Det är därmed viktigt att utröna olika relationsfaktorers bidrag till relationens kvalitet. Tidigare forskning tyder på att relationskvaliteten försämras över tid, samt lider en plötslig försämring vid övergången till föräldraskap. Detta gör det intressant att undersöka huruvida relationslängden vid övergången till föräldraskap påverkar relationskvaliteten. Att undersöka huruvida relationslängden vid barnets ankomst påverkar relationskvaliteten är ett område som tycks vara relativt outforskat, och som snarare agerar kontrollvariabel än är ett huvudsyfte.

Globalisering innebär att världen går snabbt. Varor och tjänster skickas mellan länder i rekordfart, tack vare Internet. Att flytta runt och vara rörlig har därför blivit ett krav från många arbetsgivare, och många är beredd att flytta för att få sitt drömjobb. Men vägen dit är fylld av många svåra val. Denna uppsats handlar om ungdomar som befinner sig i ?övergångsåldern?, d.v.s i övergången mellan skolan och arbetsliv.

Uppsatsen är en undersökning av elevers och lärares upplevelser av lärandet i slöjden. Frågeställ-ningarna berör innehållet i lärandet, sättet att lära och syftet med ämnet. Metoden är observationer med låg struktur och semistrukturerade intervjuer med lärare och elever, delvis inspirerade av observationerna. Studien gjordes på två olika skolor. Antalet observationer är sju, elevintervjuerna är 17 och lärarintervjuerna fyra.

Flexibilitet har blivit synonymt med det moderna arbetslivet och något som både individer och organisationer eftersträvar. Till skillnad mot tidigare forskning som främst studerar flexibiliteten ur ett organisationsperspektiv är fokus här individens uppfattning och hantering av flexibla arbetsvillkor. Studiens syfte är att undersöka hur forskare, verksamma i en akademisk miljö med en lång tradition av flexibla arbetsvillkor, upplever arbetslivets flexibilitet och hur de hanterar den. Uppsatsens frågeställningar är: Hur fria och flexibla är forskare? Vilka begränsningar upplever forskare i arbetet? Vilka krav ställs på forskare i arbetet? Hur upplever forskare flexibilitet i arbetet? Hur förhåller sig forskare till flexibilitet i arbetet?Studien har en kvalitativ ansats och baseras på sju intervjuer med forskare på olika nivåer.

Sammanfattning: Barn- och fritidsprogrammet är ett av gymnasieskolans treåriga yrkesförberedande program. Undervisningen är förlagd både i skolan och på praktik, så kallad arbetsplatsförlagd utbildning (APU). Tanken med APU:n är att knyta samman teoretiska och praktiska kunskaper för att skapa en djupare förståelse för att det teoretiska och praktiska hänger samman. APU:n skall också ge en introduktion till yrkeslivet. Undervisningen i skolan och APU:n utgör tillsammans en helhet som uppfyller programmets mål.

Henriksson, Malin (2012). Talängslan hos högskolestudenter. En studie av hur högskolestudenter med talängslan upplever att hälsan och studierna påverkas av detta. C-uppsats i Folkhälsovetenskap. Akademin för hälsa och arbetsliv, Högskolan i Gävle.Syftet med uppsatsen var att undersöka hur högskolestudenter med talängslan upplever sin talängslan och uppfattar att denna påverkar deras studier och hälsa.

BAKGRUND: Det moderna samhället innebär snabba förändringar, både i arbetsliv och i vardagsliv. För pedagoger innebär detta att lärarutbildningar och verksamheter också förändras, nya arbetssätt tillkommer medan andra faller bort. Skönlitteratur har i barns liv fått en mindre framträdande plats på grund av teknikens genombrott. Högläsning i skolan kan vara ett sätt att hålla litteraturen vid liv, ett sätt att mötas kring texter. Tidigare forskning visar att högläsning som arbetssätt bidrar till att utveckla elever både språkligt och kognitivt.

Frågeställningarna som presenteras i uppsatsen är om flexibel arbetstid kan leda till att kvinnor och män delar mer jämställt på hushållsarbetet samt om flexibel arbetstid påverkar konflikterna i hushållet om fördelningen av hushållsarbetet och hur parterna arbetar. Bakgrunden till detta är att flextid i debatt framställs som något självklart positivt. Ett hjälpmedel för kvinnor att uppnå balans mellan arbete och familj. Något som i sin tur skulle öka jämställdheten i hemmet och förbättra kvinnors situation på arbetsmarknaden.Utifrån den teoretiska referensramen och den tidigare forskningen formuleras två hypoteser:1.Flexibel arbetstid har ingen betydelse för fördelningen av hushållsarbete.2.Flexibel arbetstid minskar meningsskiljaktigheter med partnern när det gäller hushållsarbete och/eller egen och partners arbetstid.Syftet med uppsatsen är att testa om flexibel arbetstid leder till ökad jämställdhet i hemmet samt mindre slitningar mellan familj och arbetsliv.Studien är kvantitativ och baseras på den femte och senaste av levnadsnivåundersökningarna; LNU 2000 som bygger på intervjuer med 5411 personer om deras levnadsvillkor.I undersökningen medverkar alla yrkesverksamma kvinnor som har en yrkesverksam partner (man) vilket är 919 stycken. Av dessa 919 kvinnor har 58 procent flexibel arbetstid.I den första analysen var syftet att granska sambandet mellan flexibel arbetstid och fördelningen av hushållsarbetet.

Att lärare ska arbeta för att skapa så goda förutsättningar som möjligt för god samverkan med hemmet finns skrivet i de styrdokument som reglerar skolans arbete. Ett stort ansvar ligger hos läraren för att upprätthålla kontakten. Den samhällsutveckling som ständigt sker kräver ny kunskap och skapar nya förutsättningar för människor som lever i det. Detta ställer krav på personalen som arbetar inom skolverksamheten att utveckla sina kunskaper för att kunna anpassa sitt arbete efter rådande samhällsvillkor. Syftet med studien var att försöka få en bild av hur verksamma pedagoger arbetade i bemötandet av föräldrar till andraspråkselever och hur samverkan med hemmet kan se ut. Den syftar också till att fördjupa våra kunskaper i ämnet som vi ska kunna ha användning av i vårt eget framtida arbetsliv.

Studie- och yrkesvägledare har till uppgift att motverka ungdomars könssegregerade val till gymnasieskolan. Bakgrunden till den här studien är en statlig utredning där hälften av ungdomarna tycker att det är viktigt med män och kvinnor i yrket medan den andra hälften inte tycker det spelar någon roll. Syftet är att ytterligare belysa hur ungdomar tänker och talar om kön och könsblandade grupper.    Vilken betydelse tycker ungdomar att det har att både män och kvinnor arbetar inom ett yrke? Vilka är deras egna erfarenheter, och har könsfördelningen i olika yrken påverkat deras gymnasieval?   Genom en diskursanalys av hur en grupp ungdomar i kvalitativa intervjuer talar om kön och könsblandade arbetsgrupper framkommer att ungdomarna har tillgång till en mängd olika diskurser om kön.    Analysen visar att ungdomarna har fått goda kunskaper om genus- och jämställdhetsfrågor i skolan, och är positiva till jämställda arbetsgrupper på en strukturell nivå. Ett könsblandat arbetsliv är viktigt eftersom könen kompletterar varandra.

Det är idag väldigt vanligt att en rekryteringsprocess inkluderar ett personlighetstest som hjälpmedel för att hitta den rätta personen för jobbet. Av denna anledning är det intressant att studera vad för funktion personlighetstester har. Därför har denna studie genomförts i syfte att undersöka vilken betydelse personlighetstester har som verktyg i en rekryteringsprocess, och hur man kan bedöma yrkeskompetensen hos en person med hjälp av ett personlighetstest.För att ta reda på detta har jag använt mig av en kvalitativ metod där sex personer har intervjuats. Samtliga jobbar på samma företag som rekryterare av något slag och använder personlighetstest i deras vardagliga arbete. Resultaten av dessa intervjupersoners utsagor har sedan analyserats utifrån Keens och Ellströms teorier om kompetens.Studiens resultat visar att personlighetstest används olika från rekryterare till rekryterare och att det ibland kan ge väldigt värdefull information om kandidaten som söker jobbet, och ibland kan det även vara helt oanvändbart.

Sammanfattning:Överlag upplevde respondenterna att deras ansvar var större än deras befogenheter. Förutom lagar, bestämmelse och riktlinjer, räknade enhetscheferna upp både ekonomiska och teknis-ka begränsningar som hindrade dem från att genomföra sitt uppdrag på ett för dem tillfreds-ställande sätt. Dessa begränsningar påverkade till viss del även kommunikationsstrukturen på arbetsplatsen. Studien visar att många faktorer påverkar ledarskapet och ledarstilen. Det kan vara svårt att ha ett tydligt ledarskap och ledarstil när man som mellanchef har begrän-sade möjligheter att påverka.Bakgrund:Bakgrunden till studien var att vi ansåg att det finns för få empiriska studier som undersöker hur enhetschefer inom kommunal äldreomsorg upplever sitt ledarskap och ledarstil.

Matematiken ses ofta som ett grått, trist ämne. Går det att ?färglägga? med hjälp av estetiska ämnen som redan finns på skolan som t ex dans och musik. Dans och musik är en stor del av ungdomarnas vardag och i informationssamhället är musiken tillgänglig för alla, via internet, tv etc. När musik och dans ofta är en central aktivitet hos ungdomar och fångar deras uppmärksamhet, varför skulle det inte kunna användas i undervisningssyfte? Genom att berätta om matematikens historia sätter vi färg på den ytterligare, och gör matematiken mer levande.Matematikens och naturvetenskapens historia går längre tillbaka än civilisationens historia, men den har utvecklats sedan de första städerna har vuxit fram.

Henriksson, Malin (2012). Talängslan hos högskolestudenter. En studie av hur högskolestudenter med talängslan upplever att hälsan och studierna påverkas av detta. C-uppsats i Folkhälsovetenskap. Akademin för hälsa och arbetsliv, Högskolan i Gävle.Syftet med uppsatsen var att undersöka hur högskolestudenter med talängslan upplever sin talängslan och uppfattar att denna påverkar deras studier och hälsa.

Syftet med denna C-uppsats är att studera hur olika utformningar av föräldraförsäkringen påverkar enskilda föräldrapars familjesituation. Upprinnelsen till att vi kom att intressera oss för detta var det förslag om reformerad föräldraförsäkring som kom från en utredning om föräldraförsäkringen i september 2005. Förslaget har till största delen inte trätt ikraft ännu beroende på att dess utformning kräver en utökning av föräldradagarna, och det är inte aktuellt i dagsläget. Det vi fann intressant att studera var hur familjer påverkas av att utformningen av föräldraförsäkringen förändras och vad det skulle kunna innebära om utredningens förslag träder ikraft. För att kunna studera detta valde vi att göra en enkätundersökning bland småbarnsföräldrar för att ta reda på hur olika utformningar påverkar den enskilda familjen.Det teoretiska underlag vi har haft som utgångspunkt inför denna studie är SOU 2005:73 ? Reformerad föräldraförsäkring ?Kärlek omvårdnad trygghet? och Lisbeth Bekkengens (sociolog och fil dr i arbetsvetenskap) avhandling Man får välja ? om föräldraskap och föräldraledighet i arbetsliv och familjeliv.