Mobila tjänster för ett lojalitetsystem där användare av systemet lätt skall kunna använda des funktionalitet..

Syfte: Syftet med denna uppsats är att utifrån e-kundlojalitetsbegreppet utvärdera hur välgörenhetsorganisationer i dagsläget arbetar med sociala medier liksom hur de kan förbättra gåvogivarnas e-kundlojalitet genom sociala medier. Metod: Våra metoder har både kvalitativa och kvantitativa inslag och består av intervjuer med personal från fyra olika välgörenhetsorganisationer som är väl insatta i arbetet med sociala medier liksom innehållsanalyser av organisationernas profilsidor i sociala medier. Teori: Den teoretiska referensramen inleds med rekommendationer för sociala medier. Därefter följer en redogörelse av relationsmarknadsföring och hur den kan appliceras på välgörenhetsorganisationer. Vidare går vi sedan djupare in på lojalitet respektive e-lojalitet för att visa på hur dessa begrepp ska appliceras på vår empiri.

Denna uppsats behandlar sociala mediers betydelse för två webbföretags affärsplattformer. Vidare skapas en djupare förståelse för sociala medier och hur de kan användas av företag på webben.Uppsatsen har en hypotetisk-deduktiv ansats då befintliga teorier inom både sociala medier och affärsplattform finns men aldrig kopplats samman. Den teoretiska referensramen innefattar följande; Klofstens Affärsplattform, segmentering, val av målgrupp och positionering, sociala medier samt informationflödesmodeller.Studiens forskningsfrågor besvaras med hjälp av en fallstudie med två empiriska analyser. Dessa analyser grundar sig främst i empiri som fåtts genom två kvalitativa intervjuer som gjorts med Ashtray och Zion Clothing vilka är två webbföretag som befinner sig i olika delar av livscykeln. Empirisk information har även inhämtats från företagens bloggar, facebooksidor samt webbshoppar.Studien har resulterat i kännedom om hur två företag inom modebranschen använder sig av sociala medier i sin uppbyggnad och utveckling av affärsplattform.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att utifrån e-kundlojalitetsbegreppet utvärdera hur välgörenhetsorganisationer i dagsläget arbetar med sociala medier liksom hur de kan förbättra gåvogivarnas e-kundlojalitet genom sociala medier. Metod: Våra metoder har både kvalitativa och kvantitativa inslag och består av intervjuer med personal från fyra olika välgörenhetsorganisationer som är väl insatta i arbetet med sociala medier liksom innehållsanalyser av organisationernas profilsidor i sociala medier. Teori: Den teoretiska referensramen inleds med rekommendationer för sociala medier. Därefter följer en redogörelse av relationsmarknadsföring och hur den kan appliceras på välgörenhetsorganisationer. Vidare går vi sedan djupare in på lojalitet respektive e-lojalitet för att visa på hur dessa begrepp ska appliceras på vår empiri. Avsnittet avslutas sedan med en egen modell som ska användas för att analysera empirin. Slutsats: För att förbättra gåvogivarnas e-kundlojalitet genom sociala medier krävs att välgörenhetsorganisationerna lägger mer kapacitet på underhåll av relationer, långsiktigt fokus och tvåvägskommunikation. Vidare behövs även mer arbete kring att skapa psykologiska band till följarna liksom att organisationerna bör se över vilka sociala medier de väljer att vara mest aktiva på.

I studien studeras hur komplexiteten kring sociala medier kan studeras, samt pa? vilket sa?tt sociala na?tverk a?r relaterade till na?tverken i sociala medier och hur det pa?verkar konsumenterna. Syftet med studien a?r att underso?ka de sociala medierna i fo?rha?llande till de sociala na?tverken med fokus pa? konsumentbeteende och da?rigenom skapa en generell modell som fo?rklarar problematiken. Studien bygger pa? en litteraturstudie som i fo?rsta hand sammansta?llts av artiklar med fokus pa? a?mnesomra?dena sociala na?tverk, elektroniska sociala na?tverk och sociala medier. En enka?tunderso?kning gjordes fo?r att sammansta?lla konsumenters a?sikter om a?mnesomra?dena, i syfte att tillslut utmynna i en analys och diskussion. Det ga?r att konstatera att sociala medier har vidgat det sociala na?tverket fo?r den enskilde konsumenten. Detta resulterar i att den enskilde konsumenten nu kan komma i kontakt med fler akto?rer och andra konsumenter som i ma?nga fall kan vara oka?nda.

Resebranschen är en marknad som speglas av hård konkurrens och en marknad där synlighet och tillgänglighet är en avgörande faktor. Under de senaste åren har resebranschen stått inför en del förändringar när det kommer till hur resorna säljs. I dagens läge säljer resebyråer fler biljetter online än vad de gör i sina fysiska butiker och möjligheten att använda sociala medier i marknadsföringen har uppstått.Med hjälp av sociala medier skapas ett möte mellan resebyråerna och konsumenterna och de kan skapa relationer via Internet. Med den rådande utvecklingen ses tydliga mönster på hur fler företag inom resebranschen börjar satsa resurser på att utveckla och använda sociala medier i sin marknadsföring. Denna uppsats undersöker, och jämför hur och varför resebyråerna Ving, Apollo och Fritidsresor använder sig av sociala medier i sin marknadsföring.

SammanfattningTitel: Ge ditt varumärke ett lyft! ? en studie om hur företag bygger och stärker sina varumärken i sociala medier.Författare: Emilia Sjögren och Sofie Tellram.Handledare: Navid Ghannad.Nivå: Kandidatuppsats, marknadsföring (15hp), VT 2012.Nyckelord: Sociala medier, Varumärke, Kommunikation, Sociala nätverk, Bloggar.Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva hur företag kommunicerar i sociala medier samt vad som är syftet med att kommunicera. Genom detta vill vi få ökad kunskap och förståelse för hur företag kan bygga upp och stärka sina varumärken genom sociala medier.Metod: Uppsatsen har en kvalitativ metod med en deduktiv ansats i vilken tre fallföretag intervjuats. Företagen är kunniga inom sociala medier och arbetar aktivt med dessa.Teoretiskreferensram: Detta avsnitt inleds med traditionella kommunikationsteorier följt av kommunikation i sociala medier. Teoriavsnittet avslutas med övergripande teori om varumärken.Empirisk studie: I denna del presenteras de intervjuer som genomförts med tre fallföretag.Slutsats: Uppsatsens slutsats är att företag bygger och stärker sina varumärken i sociala medier genom olika aktiviteter och utifrån vad som är företagets syfte med kommunikationen väljer de socialt media..

Titel: Strategisk kriskommunikation 2.0? ? En uppsats om strategisk kriskommunikation i sociala medier. Författare: Joseph Borenstein. Uppdragsgivare: Cohn & Wolfe. Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap.

Att som organisation använda den högeffektiva spridningen av information som sociala medier kanbidra med vid krissituationer har sina fördelar och nackdelar. Hur organisationer ska hanterapublicering av krisinformation är en avvägning mellan att hjälpa drabbade intressenter eller attskydda organisationens anseende hos intressenter. Kommunikationsverktyg som sociala medier ärinte en envägskommunikation vilket gör det möjligt för intressenter att fritt uttrycka sitt missnöjeöver situationer.Syftet med denna fallstudie är att utifrån en organisatoriskt perspektiv beskriva den avvägningmellan fördelar och nackdelar kriskommunikation på sociala medier innebär samt om det finnsspecifika framgångsfaktorer för att lyckas kriskommunicera med drabbade och intressenter under enpågående kris. Detta besvaras med hjälp av intervjuer, dokumentstudier och litteraturstudier.Studiens resulterade i redovisning av fördelar, nackdelar och framgångsfaktorer för en lyckadanvändning av sociala medier vid kriskommunikation. Slutsatsen framtogs med hjälp av resultatetsom stärkte insamlad innehåll i litteraturgenomgången.

Detta arbete är en kvalitativ fallstudie med syfte att undersöka hur några intervjuade lärare från en gymnasieskola i södra Norrland förhåller sig till sociala medier, hur dessa lärare uppfattar att sociala medier påverkar deras integritet, yrkesetik, fostransuppdrag och pedagogiska arbete. Frågeställningarna arbetet har utgått ifrån har berört gränsdragningar mellan privatliv och offentlighet, hur lärare kan uppträda i sociala medier, hur lärare ser på vänskapsrelationer till elever, vilka eventuella pedagogiska vinningar respektive hot sociala medier kan tänkas medföra.För att besvara uppsatsens frågeställningar har intervjuer med sju anställda lärare på en given gymnasieskola gjorts. De resultat som framkommit i denna studie, är bland annat att samtliga lärare är överens om att lärares privatliv påverkar deras yrkesroll i viss mån. Ifråga om vad lärare kan göra i sociala medier, med åtanke på deras yrkesroll, var de flesta lärare överens om att brott mot skolans värdegrund samt yrkesetiska principer var förbjudna, men också att lärare utöver detta har ett visst ansvar över hur man framställer sig själv i sociala medier. Gällande pedagogiska hot och vinningar, finns det ett potentiellt hot att lärares arbetsbörda ökar, samtidigt är vinningen att lärares förståelse för elever kan tillta..

Varbergs kommun har en vision. Visionen säger att kommunikationen i kommunen ska kännetecknas av öppenhet och enkelhet samt efterfråga medborgardialog och inflytande. I samband med framtagandet av visionen skapades en Facebooksida för att öka transparens och öppenhet mot medborgare.För detta krävs resurser och kompetens i kommunen som fortfarande är i ett utvecklingsstadie av visionen, där det saknas specifika riktlinjer och strategier för användandet av sociala medier.Frågan jag ville försöka besvara är hur olika verksamheter i kommunen förhåller sig till transparens och medborgardialog via sociala medier. För att svara på detta genomförde jag sju samtalsintervjuer med olika verksamhetschefer, vilka alla hade ett övergripande ansvar för användandet av sociala medier i sin verksamhet.Resultaten visar på en balansgång mellan att vara en kommun som vill ligga i framkanten vad gäller sociala medier, men som samtidigt måste förhålla sig till lagar och riktlinjer. Överlag visar intervjuerna på en positiv inställning till sociala medier, vars funktion för kommunen är att dela med sig av information och bjuda in medborgare till dialog.Genom att kommunen försöker vara mer transparent och låter medborgare ta del av information upplever de att de fått ett ökat förtroende.

Studien har växt fram ur de möjligheterna som sociala medier ger kommunerna i deras arbete med den externa kommunikationen.Kommuner har länge präglats av en byråkratisk karaktär men med hjälp av sociala medier finns de en möjlighet att öppna upp för dialog och interaktion med medborgarna.Syftet med studien var att undersöka hur utvalda kommuner använder sociala medier i den externa kommunikationen och hur de arbetar för att där skapa dialog med medborgarna. I studien undersöker vi också hur kommunerna kommunicerar på deras officiella sociala medier. De frågeställningar som vi med studien besvarat är:Hur beskriver kommunerna att de använder sociala medier i sin externa kommunikation med medborgarna?Hur beskriver kommunerna att de arbetar med att skapa dialog med sinamedborgare på sociala medier?Hur kommunicerar kommunerna på deras sociala medier?För att besvara våra frågeställningar inledde vi undersökningen med kvalitativa intervjuer där en respondent från varje utvald kommun fick beskriva hur de använder sociala medier i sin externa kommunikation och hur de använder dem för att skapa dialog med sina medborgare. Därefter genomförde vi en innehållsanalys på kommunernas officiella Twitterkonto och den officiella Facebooksidan under en utvald tidsperiod för att kunna besvara hur kommunerna kommunicerar där.Resultatet visar att kommunerna använder sociala medier för att de vill skapa dialog och interaktion med sina medborgare.

Ungdomars datoranvändning har ökat de senaste åren och en stor del av ungdomars kommunikation sker via sociala medier. Trots att detta är utbrett bland ungdomar finns lite forskning om fenomenet. I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 står det beskrivet att undervisning bör ske utifrån ungdomars egna erfarenheter, varför sociala medier skulle kunna vara en del av undervisningen.Denna studie syftar till att undersöka hur ungdomar uppfattar visuell kommunikation via sociala medier. De frågeställningar studien ämnar att ge svar på är vilka sociala medier ungdomar använder och hur de kommunicerar visuellt via dem, hur kommunikation skiljer åt mellan olika sociala medier, vad och varför ungdomar kommunicerar med bilder på sociala medier samt hur ungdomar uppfattar sin egen respektive andras visuella kommunikation via sociala medier.Åtta ungdomar i årskurs 9 intervjuades där de bland annat beskrev hur sociala medier fungerar och hur de använder dem, vilka överväganden de gör kopplat till bilddelning, varför de kommunicerar visuellt via sociala medier samt hur de uppfattar andras digitala bildpublicering. I studien framkom att ungdomarna använder flera olika sociala medier eftersom de har olika funktioner och fokus.

Sociala medier är ett samlingsbegrepp för kommunikationskanaler där individer har möjlighet att integrera med varandra. Sociala medier utgår från en tvåvägskommunikation, vilket innebär att mottagaren har möjlighet att integrera med företag. Denna sorts marknadsföring har utvecklats och utgör en stor del av hotellens marknadsföring, via denna sorts kommunikation kan hotellet utveckla en starkare relation med gästen.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur interaktionen via sociala medier kan stärka relationen mellan gäst och hotell.      Uppsatsen är en litteraturstudie baserad på fem vetenskapliga artiklar, de valdes ut för att besvara uppsatsens syfte. Resultatet tar upp vikten av att vara medveten om möjligheter och risker med sociala medier för hotell. Sociala medier ger möjligheten till att förmedla sin vision till en bredare publik, och via detta stärka sitt varumärke.

Titel:Kriskommunikation i ett digitalt samhälleOm myndigheters förhållningssätt till sociala medier i samband med kriskommunikationFörfattare:Susanna ÅkerängUppdragsgivare:Opti-AlertKurs:Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapTermin:Vårterminen 2011Handledare:Marie GrusellSidantal:40 sidor (cirka 16 300 ord)Syfte:Syftet med studien är att belysa hur svenska myndigheter förhåller sig till sociala medier isamband med kriskommunikationMetod:Kvalitativa intervjuerMaterial:Åtta stycken kvalitativa intervjuer med informanter från fem olika svenska myndigheterHuvudresultat:Resultatet visar att de undersökta myndigheterna är medvetna om att de måste förhålla sig tillsociala medier. De upplever inte att de har ett direkt behov av de nya medierna, men ser fleramöjligheter med dem. Omvärldsbevakning uppges vara den största möjligheten, men även attkunna sprida information och länka vidare till den egna webbplatsen genom de socialamedierna. Den främsta svårigheten som myndigheterna upplever med sociala medier är att deär mycket resurskrävande. Jordbruksverket och Sveriges meterologiska och hydrologiskainstitut är de som har kommit längst i sitt arbete med sociala medier, medan Länsstyrelsen iVästra Götalands län, Miljöförvaltningen Göteborgs stad samt RäddningstjänstenStorgöteborg inte är aktiva inom några sociala medier ännu.