Syftet med denna kvantitativa studie Ă€r att undersöka om studenter vid UmeĂ„ universitet Ă€r medvetna om att de kan bli bakgrundsgranskade nĂ€r de söker arbete och hur de gör för att skydda och framhĂ€va sig i sociala medier och pĂ„ Internet sĂ„ inte studenternas digitala spĂ„r minskar anstĂ€llningsbarheten. Denna studie innehĂ„ller fyra frĂ„gstĂ€llningar; Är studenter medvetna om att de blir kollade och bortvalda pĂ„ grund av digitala spĂ„r, vilken information vĂ€ljer de att framhĂ€va och vad tar man bort, skiljer sig detta Ă„t mellan mĂ€n och kvinnor och skiljer sig det Ă„t mellan kunniga och mindre kunniga anvĂ€ndare av social media och Internet. Resultatet visar pĂ„ att det finns en bra medvetenhet om att de kan bli kollade men att de Ă€ndĂ„ visar upp olĂ€mpligt material. Studenterna var bra pĂ„ att göra sina profiler privata men majoriteten visse inte att de instĂ€llningarna gĂ„r att kringgĂ„. Studien visar att det som mest skiljer sig Ă„t bland könen var att mĂ€nnen anser sig mer kunniga och hade mer kunskap om teknik relaterade frĂ„gor.

Arbetslo?shet a?r ett makroekonomiskt problem som genererar samha?llsekonomiska kostnader och pa?verkar ma?nga ma?nniskor i olika utstra?ckning. I Sverige finns betydande skillnader i regional arbetslo?shet mellan la?nen vilket ger ska?l till att underso?ka vilka faktorer som pa?verkar den regionala arbetslo?shetsniva?n. Syftet med denna uppsats a?r att analysera fo?ljande variablers effekt pa? den regionala arbetslo?shetsniva?n i Sveriges la?n:Procentuell fo?ra?ndring i antal sysselsattaAndelen individer i arbetskraften av populationenAndelen utrikesfo?dda av populationenUtbildningsniva?A?lderssammansa?ttningBefolkningsma?ngd per km2Lo?neniva?För att uppfylla syftet har en regressionsmodell skapats som sedan skattats via paneldata da?r ovansta?ende variablers effekter analyserats.

Syftet med vÄr undersökning Àr att belysa hur förskollÀrare tÀnker kring barns grovmotoriska utveckling i dag jÀmfört med för femton Är sedan. Vi vill Àven skapa en förstÄelse för varför och hur en eventuell förÀndring har skett. Detta gör vi genom att frÄga hur pedagogens förhÄllningssÀtt till barns grovmotoriska utveckling ser ut idag jÀmfört med för femton Är sedan. Undersökningen följer kvalitativa forskningsmetoder med intervjuer under fysiska möten. Resultatet visar att grovmotorisk trÀning har ett mindre utrymme i förskolan i dag jÀmfört med för femton Är sedan och det Àr frÀmst tre faktorer som pÄverkar hur mycket det blir ? tid, gruppstorlek och medvetenhet.

WebGL is a standard for drawing graphics in a web browser. Currently it isn?t widely understood how consistently WebGL performs across a majority of the de- vices that support it. Determining if an image looks correct to a human observer is an interesting problem. The solution for this is useful when developing WebGL applications, since a developer could make better informed decisions during de- velopment.

Datorer och annan informations- och kommunikationsteknik har pĂ„ flera sĂ€tt underlĂ€ttat arbetet för mĂ„nga anvĂ€ndare, men kan ocksĂ„ bidra till kognitiva arbetsmiljöproblem och teknikstress. För att undersöka hur teknikstress uppstĂ„r pĂ„ den moderna arbetsplatsen, dĂ€r tekniken Ă€r en mobil och integrerad del av anvĂ€ndarnas arbetsmiljö, behövs ett perspektiv pĂ„ interaktionen mellan mĂ€nniskan och tekniken som utforskar hela omgivningen. I den hĂ€r uppsatsen föreslĂ„s ett distribuerat perspektiv pĂ„ mĂ€nniskans interaktion med teknik för att skapa en ökad förstĂ„else för teknikstressens orsaker. Det distribuerade perspektivet har tagit undersökningen ut pĂ„ fĂ€ltet för att genom direktobservation och videoinspelning studera olika aspekter av interaktionen med teknik som över tid kan leda till teknikstress för anvĂ€ndaren. Även en vĂ€lbeprövad enkĂ€t om teknikstress delades ut för att samla in information om den kognitiva arbetsmiljön.

Bakgrund: Hot och vÄld Àr inom akutsjukvÄrden ett allvarligt arbetsmiljöproblem som ökar sÄvÀl i Sverige som i resten av vÀrlden. AmbulanssjukvÄrden Àr ett omrÄde inom sjukvÄrden dÀr förekomsten av hot och vÄld Àr som mest framtrÀdande. Ambulanspersonalens vÄrdrum varierar och dÀrför kan det vara en utmaning att skapa en sÀker arbetsmiljö. Syfte: Syftet var att ur ett prehospitalt perspektiv beskriva vilka ÄtgÀrder som kan vidtas för att kunna förebygga hot och vÄld inom akutsjukvÄrd. Metod: En litteraturstudie med systematisk sökning och beskrivande design anvÀndes.

Skolverket rapporterar att det finns en matematik?ngslan bland svenska elever och vi ser ocks? ett dalande resultat i den nya PISA-unders?kningen. Man kan fr?ga sig om detta har att g?ra med v?r statiska matematikundervisning i l?robok som tidigare forskning beskriver. Enligt kursplanen i matematik ska matematik?mnet vara en kreativ och reflekterande aktivitet som b?r diskuteras.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av deras första yrkesverksamma Ă„r och om utbildningen ger en tillrĂ€cklig förberedelse inför yrket. Metod: Åtta nyutexaminerade sjuksköterskor intervjuades om deras upplevelser och innehĂ„llet analyserades med hjĂ€lp av en kvalitativ innehĂ„llsanalys. Sju kategorier och 19 subkategorier framkom. Resultat: Studien visar att de nyutexaminerade sjuksköterskorna var förvĂ€ntansfulla inför sitt nya yrke men kĂ€nde samtidigt rĂ€dsla och oro inför det stora ansvaret och kraven som stĂ€lls inom sjuksköterskans profession. Arbetet upplevdes som stressigt och svĂ„rt men med hjĂ€lp av stöd och gott bemötande frĂ„n kollegor och arbetsledare kunde arbetet underlĂ€ttas och sjuksköterskan kunde kĂ€nna trygghet.

Bakgrund Ambulansen ?r till f?r att ge akutsjukv?rd till personer som saknar m?jlighet att ta sig till sjukhus p? egen hand eller att deras v?rdbehov ?r av s?dant slag att de kan beh?va v?rd p? v?gen till r?tt v?rdinstans. Patienterna som befinner sig i denna typ av situation, har alla olika k?nslom?ssiga upplevelser och kan befinna sig i olika stadier av till exempel kris eller chock d? deras h?lsa och livssituation pl?tsligt f?r?ndras. Ambulanspersonalen som arbetar tillsammans kan ha olika arbetslivserfarenhet och utbildning, men ocks? olika k?nslom?ssiga mognad och s?kerhet i den egna personen n?r det kommer till att m?ta olika situationer och s?ttet att bem?ta patienterna p? kan variera.

Bakgrund: Att fa? en stomi kan inneba?ra flera olika fo?ra?ndringar i en ma?nniskas liv. Individens sja?lvbild kan fo?ra?ndras efter operationen, till fo?ljd av det nya kroppsliga utseendet och dess funktioner. Ett tillfredssta?llande sexliv a?r starkt korrelerat till psykosocialt- och fysiskt va?lbefinnande.

Tes: Homogenisering Àr en uteslutningsmekanism som försvÄrar invandrarnas möjligheter att nÄ chefspositionerna i arbetslivet.Syfte: VÄrt syfte med denna uppsats Àr att öka förstÄelsen kring och skapa en medvetenhet om homogenisering som fenomen. Vi anser att man genom att skapa en medvetenhet och vÀcka tankar kring homogenisering som process ökar chanserna att motverka homogenisering.Metod: Vi valde att arbeta med Malmö kommun dÄ de som organisation har ett befolkningsansvar som innehÄller ett krav att pÄverka befolkningen i mÄngkulturell riktning genom olika insatser i exempelvis skola och föreningsliv, pÄ arbetsmarknaden i sin egen organisation och i sin egen service till medarbetarna. I val av informanter utgick vi frÄn att homogenisering pÄ chefsnivÄer bÀst kunde undersökas genom personliga intervjuer med chefer i de kommunala verksamheterna. Detta för att ta reda pÄ hur chefer ser pÄ mÄngfald, rekrytering, samt ta del av deras tankar och funderingar kring varför ledningsstrukturen ser ut som den gör och vad man eventuellt kan göra för att Àndra pÄ den.Slutsatser: Vi kunde konstatera att homogenisering Àr ett faktum pÄ chefsnivÄer hos de undersökta verksamheterna, detta trots omfattande mÄngfaldsinsatser inom kommunen. I vÄr undersökning kunde vi hitta visa möjligheter för att ÄtgÀrda homogenisering.

Syftet med denna undersökning har varit att undersöka socialarbetarens kÀnslor i mötet med klienten. Med uppsatsens skrivande möjliggöra en djupare förstÄelse av socialarbetarens egna kÀnslor i möte med klienter, vilka kÀnslor Àr det som vÀcks, vad Àr det som pÄverkar deras kÀnslor, hur hanterar de sina kÀnslor, vad har de egna kÀnslorna för betydelse i arbete? Undersökningen har gjorts utifrÄn en kvalitativ metod för att kunna fÄ en djupare förstÄelse för socialarbetarnas kÀnslor. I undersökningen gjordes sex kvalitativa ostrukturerade intervjuer med familjebehandlare i VÀstra Götaland. Intervjuformen valdes för att kunna fÄ sÄ bra bild av familjebehandlarens egna kÀnslor som möjligt.

Syfte: Syftet med studien ?r att ?ka f?rst?elsen f?r kommunens organisering av samarbete med n?ringslivet samt f?rst? tj?nstepersonernas hantering av roll i samarbetet mellan parterna. Teori: F?r uppsatsen anv?nds governance f?r att beskriva samarbete mellan den offentliga- och privata sektorn. D?refter fokuseras det p? tj?nstemannarollen i offentlig sektor med hj?lp av teorin om boundary spanners.

I arbetet med denna uppsats, har vi undersökt om brandvÀggar hÄller vad de lovar och om de i sÄ fall ger full datasÀkerhet. VÄrt syfte Àr att, ur hemmaanvÀndarens perspektiv undersöka vad datasÀkerhet innebÀr, hur hotbilden vid Internet-anvÀndning i hemmet ser ut och vad personliga brandvÀggar kan erbjuda för skydd. För att ta reda pÄ detta gjorde vi följande frÄgestÀllningar: Vad Àr/innebÀr datasÀkerhet? Vad skyddar en brandvÀgg mot? Vad skyddar brandvÀggen inte mot? För att besvara vÄra frÄgor har vi anvÀnt oss av tre metoder; litteraturstudie, test av tre stycken brandvÀggar och intervjuer med tvÄ personer med kunskaper inom datasÀkerhet. Vi har med hjÀlp av metoderna kommit fram till att beroende pÄ att en av de tre undersökta brandvÀggarna slÀppte igenom en trojan, trots att denna brandvÀgg sade sig stoppa sÄdana, sÄ hÄller inte alla brandvÀggar vad de lovar. PÄ grund av mÄnga anvÀndares omedvetenhet om farorna eller brist pÄ insikt om sin egen utsatthet men Àven pÄ grund av att hotbilden Àr sÄ förÀnderlig, Àr det svÄrt, för att inte sÀga omöjligt att uppnÄ full datasÀkerhet.

I uppsatsen behandlas elevers medvetenhet om ordinlĂ€rning och anvĂ€ndning av inlĂ€rningsstrategier vid inlĂ€rning i ett andrasprĂ„k. Även andra faktorer som kan pĂ„verka allt frĂ„n elevernas syn pĂ„ ordkunnande till minneskapacitet i hĂ„gkomst av ord behandlas. För att komma fram till detta valdes det ut tvĂ„ klasser som studerar spanska i Ă„rskurs 8 och 9. Undersökningen skedde under fem veckors tid dĂ€r eleverna bĂ„de fick genomgĂ„ förberedda och oförberedda lĂ€xförhör, fylla i enkĂ€ter om ordinlĂ€rning och inlĂ€rningsstrategier, bli undervisade och bli medvetna om sin ordinlĂ€rning sĂ„vĂ€l som att prova pĂ„ olika strategier. Detta efterföljdes av ytterliggare en enkĂ€t för att utvĂ€rdera metoder och material.