Denna studie är av kvalitativ karaktär med en fenomenologisk ansats. Fyra elever har intervjuats, där tre utav dem har intervjuats tillsammans i fokusgrupp och en individuell intervju, för att undersöka deras erfarenheter av mobbning och förebyggande arbete med mobbning. Elevernas erfarenheter sätts i fokus och deras berättelser ligger till grund för vad de kommer fram till är effektiva metoder för att arbeta förebyggande med mobbning. Hur dessa elever själva hade valt att arbeta förebyggande med mobbning är vad som är intressant för denna uppsats. Intervjuerna som genomförts har varit av semistrukturerad karaktär där det har använts öppna frågor för att lämna mycket utrymme för berättelser och resonering kring ämnet som kan ge en djupare förståelse av elevernas uppfattning.

Studiens syfte var att undersöka hur personal i skolan beskriver mobbning och arbetet mot mobbning. Problemformuleringarna var: Hur beskriver skolpersonal mobbning, hur beskriver skolpersonal förebyggande och upptäckt av mobbning samt hur beskriver skolpersonal hantering av mobbning och dess följder. Metoden som användes var kvalitativa semistrukturerade intervjuer med följdfrågor. Resultatet visar att mobbning anses vara upprepade kränkningar men att enskilda kränkningar förekommer i större utsträckning. Mobbning förebyggs genom arbete med likabehandlingsplan, skolklimat och gruppstärkande insatser.

Mitt syfte med det här arbetet har varit att beskriva hur en svensk grundskola arbetar med att förebygga mobbning och hur arbetet upplevs av lärare och elever. Data har jag samllat in genom att intervjua så kallade elevskyddsombud, lärare och elever. Den skola om jag studerat har valt att bilda en arbetsgrupp mot mobbning, där det ingår 6 stycken personer som arbetar på skolan. Medlemmarna i vuxengruppen mot mobbning fungerar som handledre åt de två elevskyddsombud som finns i varje klass på skolan. Elevskyddsombudens huvuduppgift är att vara uppmärksamma på om det förekommer mobbning och i så fall rapportera det till sin handledare.

Jag har gjort en undersökning för att få en beskrivning av mobbning och förebyggande åtgärder mot denna företeelse, genom litteraturstudium och två intervjuundersökningar. Resultatet utgör idéer om hur man ska förebygga mobbning. Det jag har kommit fram till är, att det är viktigt att tidigt identifiera mobbning genom medvetenhet och engagemang hos vuxna. Till resultatet hör slutsatsen att det som är av största prioritet i förebyggande åtgärder mot mobbning är lärarrollen, öppen kommunikation i kollegiet, ett bra socialt klimat i klassen samt ett välordnat rastvaktssystem..

Syftet med denna studie är att bidra till en pedagogisk diskussion om arbetet mot mobbning och trakasserier. Genom att undersöka lärares och fritidspedagogers uppfattning om förutsättningarna att arbeta mot mobbning och trakasserier i samarbete mellan skola och fritidsverksamheten. Studien består av analyser av enkätintervjuer och djupintervjuer med fritidspedagoger och lärare. Avsikten med intervjuerna är att undersöka likheter och skillnader i fritidspedagogers definitioner av och hur de arbetar mot kränkande behandling. Resultatet visar att respondenterna anser att kränkande behandling som visserligen inte ska förekomma i skola eller på fritidshem kan vara svårt och speciellt att använda en övergripande strategi mot kränkande behandling som fungerar.

Syftet med denna studie är att bidra till en pedagogisk diskussion om arbetet mot mobbning och trakasserier. Genom att undersöka lärares och fritidspedagogers uppfattning om förutsättningarna att arbeta mot mobbning och trakasserier i samarbete mellan skola och fritidsverksamheten. Studien består av analyser av enkätintervjuer och djupintervjuer med fritidspedagoger och lärare. Avsikten med intervjuerna är att undersöka likheter och skillnader i fritidspedagogers definitioner av och hur de arbetar mot kränkande behandling. Resultatet visar att respondenterna anser att kränkande behandling som visserligen inte ska förekomma i skola eller på fritidshem kan vara svårt och speciellt att använda en övergripande strategi mot kränkande behandling som fungerar.

Syfte med det här arbetet var att försöka förstå och beskriva vad som definierar mobbning. Vilka är det som mobbar och vilka är det som blir utsatta för mobbningen. Om och hur mobbning påverkar den utsattes lärande och prestationer i skolan. Vad kan skolan göra? Hur arbetar skolor konkret och aktivt för att förebygga mobbning? Den här studien har utförts på fyra skolor.

Denna uppsats behandlar ett problem som angår alla som arbetar inom skolans värld, det vill säga mobbning. I litteraturgenomgången studeras hur tio forskare ser på ämnet mobbning. Frågorna som behandlas i arbetet är: Vad är mobbning? Vilka barn blir mobbade? Vilka barn mobbar, Vilka är orsakerna till mobbning? Hur förebygger och åtgärdar man mobbning?I resultatredovisningen redovisas en enkätundersökning som genomförts i år 4, 6 och 7. Eleverna har fått svara på ifall de känner någon som är eller har blivit mobbad, varför de tror att han/hon är eller blev mobbad, varför man mobbas, vad de anser att deras skola gör för att motarbeta mobbning och vem de skulle vända sig till om de upptäckte mobbning på skolan.

Denna uppsats behandlar hur elever i år 3 uppfattar begreppet mobbning. Vi har med hjälp av boksamtal som metod intervjuat 42 elever i två klasser i en skola norr om Stockholm. Boksamtalen genomfördes parallellt i de båda klasserna i totalt 8 grupper om 4-6 elever.Frågeställningarna var; Hur uppfattar elever i år 3 begreppet mobbning?, Hur tycker elever i år 3 att man skall göra om en kamrat är mobbad?, Vad anser elever i år 3 om vuxnas engagemang på skolan när det gäller utanförskap? Vi fann att boksamtal som intervjumetod fungerade mycket bra och att eleverna genom att utgå från en fiktiv situation lättare kunde uttrycka hur de uppfattade begreppet mobbning. Under boksamtalen berättade eleverna om en situation av kamratförtryck i klasserna där en elev tycktes förtrycka eleverna i de båda parallellklasserna.

Mobbning är ett problem som framför allt finns i skolans miljö och som kan leda till allvarliga konsekvenser för alla inblandade. Då begreppet har olika definitioner, kan det dessutom vara svårt att upptäcka. Den svenska skolan är obligatorisk och det förebyggande arbetet mot mobbning som där bedrivs är därför viktigt. Syftet med denna studie är att undersöka hur en skola definierar begreppet mobbning och om det påverkar det arbetssätt som används för att motverka mobbning. Undersökningen ägde rum på en grundskola med årskurserna F-6, där individuella intervjuer genomfördes med rektorn och två av skolans pedagoger.

Syftet med detta arbete är att undersöka huruvida pedagoger anser att mobbning förekommer i förskolan eller inte. För att besvara mina frågeställningar används kvalitativa intervjuer som sedan analyserats och presenterats i tabellform och textform. I intervjuerna deltog tre förskollärare och en barnskötare. Pedagogerna anser att det förekommer mobbning i förskolan. Vem som blir utsatt för mobbning går inte att generalisera men en orsak är bland annat media anser pedagogerna. Enligt pedagogerna handlar mobbning om utstuderade kränkande behandlingar bland de äldre barnen i ålder 4-5 år, medan bland yngre förskolebarn i åldern 1-3 år inte alls.

Alla barn har en rättighet att känna sig trygga i skolan och inte bli utsatta för kränkande behandling eller mobbning. Mobbning är ett problem som måste uppmärksammas alltmer eftersom det inte alltid tas på allvar trots att varje skola har någon form av antimobbningsplan. Mobbning kan uttryckas i form av fysisk, psykosocial och verbal mobbning. Vårt syfte med undersökningen är att lyfta fram barns uppfattning om mobbning. Då lyder vår problemformulering som följer: Hur uppfattas mobbning av barn i årskurs fem på sex olika skolor? Vårt intresse ligger i att utföra vår undersökning i årskurs fem på sex olika skolor som aktivt arbetar med olika program mot mobbning.

AbstractInstitution: LUT, LärarutbildningenKurs: AUO3 Allmänt utbildningsområdeTermin: Höstterminen 2007Titel: Lärare och elevers upplevelser av mobbning på en specifik skola Författare: Olof GeoSyfte: Att jämföra elevers och lärares upplevelser av mobbningssituationen bland eleverna på en specifik skola.Metod: Kvantitativ (enkätundersökning).Material: Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, tidigare forskning, rapporter från skolverket.Resultat: Lärarnas och elevernas upplevelser av mobbningssituationen på den specifika skolan stämmer i vissa fall bra in på den tidigare forskningen medan den i andra fall skiljer sig. Både den tidigare forskningen och undersökningen på den specifika skolan visar att eleverna i högre grad anser att mobbning är ett problem på deras skola än vad lärarna gör. Båda undersökningarna visar också att lärarna anser att mobbning förekommer i högre grad än vad eleverna gör. Jämför man lärarnas och elevernas svar i enkätundersökningen finns det skillnader som tyder på att lärarnas och elevernas upplevelser av mobbningssituationen bland eleverna på skolan ibland är olika. Skillnaderna i procentsatserna av lärarnas och elevernas svar är dock på vissa ställen relativt små.

Sammanfattning/abstract Syfte: Syftet med detta arbete är att få större förståelse kring hur mobbning utspelar sig i dagens skolmiljö, samt att göra människor uppmärksamma på vad mobbning via sociala medier innebär och vilka åtgärder som möjligen finns tillgängliga. Teori: I arbetet har Olweus (1999) teori om mobbning tillämpats och Dunkels (2007) teori om mobbning som förekommer via sociala medier. Metod: Metoden som använts har varit anonyma enkätundersökningar med elever i årskurs fem och sex på tre olika skolor, samt en enkätundersökning med organisationerna Friends och BRIS. Resultat/Slutsats: Resultatet som kommit fram i detta arbete visar bland annat att om man kränker någon via internet så kan man vara anonym, samt att det är lättare att kränka någon via sociala medier då man inte behöver se hur den man behandlar illa reagerar. Utifrån elevenkäterna kunde man tyda att eleverna vill ha bättre vuxennärvaro på internet, och menade bland annat att det ska finnas någon som har uppsikt om i fall mobbning förekommer..

Syftet med denna studie har varit att undersöka om arbete med skönlitterära verk om mobbning kan påverka elevers attityder till mobbning. Studien genomfördes i en gymnasieklass år 1, där nio elever ingick. Efter att ha läst utdrag ur skönlitterära verk och sett en film, som alla behandlade ämnet mobbning ur olika perspektiv, har eleverna samtalat om och i skrift reflekterat över begreppet mobbning och om sina egna erfarenheter om detsamma. Efter en serie på fyra dubbellektioner, genomfördes tre intervjuer. Resultatet visade att eleverna inte upplever att deras attityder till mobbning förändras nämnbart efter att ha arbetat med texterna.