I vÄr studie vill vi genom tvÄ fokusgruppsintervjuer av bÄde unga killar och tjejer exemplifiera hur den sexuella relationen kan se ut bland dagens ungdomar. För att ta reda pÄ detta anvÀnder vi oss utav temat att ha sex mot sin vilja. UtifrÄn frÄgor som rör detta Àmnet kommer vi i studien fram till att man betraktar killen som den sexuella parten i relationen, medan tjejen betraktas som betydligt mindre sexuell. Informanterna uttrycker att killars sexualitet kan ha svÄrigheter pÄ det sÀttet att man som kille förvÀntas vara sexuell, lever man inte upp till de förvÀntningarna finns risken att man betraktas som omanlig. Hos tjejer Àr det tvÀrtom, Àr du som tjej för sexuellt frigjord riskerar du att bli betraktad som hora.

Stressrelaterade symptom har blivit vanligare bland ungdomar i Sverige och klassrumsenkÀter har visat att fler och fler barn och ungdomar lider av psykiska och psykosomatiska problem. Ungdomar upplever framförallt stress i samband med skolan. MÄnga unga upplever en stor osÀkerhet inför framtiden. Syftet med studien var att kartlÀgga vilka omrÄden kvinnor respektive mÀn i Ärskurs tre i gymnasiet upplever som stressframkallande samt undersöka om de under det senaste Äret gjort förÀndringar i sitt aktivitetsmönster. Ett frÄgeformulÀr som bestod av det australiensiska instrumentet Adolescent Stress Questionnaire [ASQ] samt tre egenkonstruerade frÄgor angÄende elevernas aktivitetsutförande under det senaste Äret besvarades av 40 elever i tvÄ naturvetenskapliga klasser pÄ en gymnasieskola i sydöstra Sverige.

Delaktighet och inflytande Àr en grundförutsÀttning för folkhÀlsa dÀr gemenskap, sociala relationer och socialt kapital Àr viktigt för en individs vÀlmÄende. Det Àr viktigt för att individer ska kÀnna sammanhang och uppleva att de kan pÄverka de egna livsvillkoren. Ungdomar har rÀtt att pÄ samma sÀtt som vuxna delge sina Äsikter i ett demokratiskt samhÀlle. Inflytandeforum för ungdomar anses vara ett medel för att sÀkerstÀlla att ungdomars perspektiv uppmÀrksammas. Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar i ett specifikt ungdomsrÄd upplever delaktighet och inflytande, i utveckling av kommunal verksamhet utifrÄn ett hÀlsofrÀmjade perspektiv.

Vi fattar dagligen beslut. Ungdomar har mindre möjlighet Àn vuxna att fatta sjÀlvstÀndiga beslut. Ungdomar pÄverkas av sina förÀldrar och vÀnner nÀr de stÄr inför olika val. NÀr ungdomar vÀl fattar sjÀlvstÀndiga beslut sÄ utvecklas de psykologiskt. Syftet med studien var att se hur ungdomars tilltro till den egna förmÄgan, öppenhet, autonomi och förÀldrars stöd pÄverkar deras nöjdhet med beslut som de tidigare har fattat inom ett av tre omrÄden: utbildning, trÀning eller konsumtion.

Under de senaste Ären har en ny trend inom spelindustrin uppstÄtt dÄ en stor del av spelen har gÄtttillbaka till de tvÄdimensionella miljöerna som var vanligare i tv-spelens barndom, detta tack vareatt mobiltelefoner och deras spel har tagit allt större plats pÄ marknaden och de Àr oftatvÄdimensionella pÄ grund av sin begrÀnsade hÄrdvara. De tvÄdimensionella spelen har enligttradition inte haft nÄgon dynamisk ljussÀttning, utan de har bestÄtt utav fÀrdig grafik medförutbestÀmda intensiteter vilket gör att spelen kan se platta ut.Men inom andra omrÄden av spelindustrin, framförallt tredimensionella spel, har utvecklingen avdynamiska ljussÀttningsmetoder kommit lÄngt. Problemet med dessa metoder Àr att de krÀverobjektens normaler, vilka normalt inte finns tillgÀngligt i tvÄdimensionella bilder.Idag Àr mobiltelefonerna kraftfulla och klarar av mycket tyngre berÀkningar Àn vad de gjorde förbara nÄgra Är sedan. DÀrför undersökte vi möjligheten att implementera dynamisk ljussÀttning i etttvÄdimensionellt spel pÄ androidbaserade mobiltelefoner. För att genomföra detta krÀvdes ocksÄ attvi undersökte metoder för att generera normaler för tvÄdimensionell grafik.För att ett fullstÀndigt spel skulle kunna skapas sÄ implementerades ocksÄ saker somkollisionshantering, artificiell intelligens och procedurell generering av banor..

Autistic Spectrum Disorders (ASD) Àr ett av de vanligaste intellektuella handikappen hos barn, ungdomar och vuxna. PÄ grund av dessa patienters svÄrigheter att kommunicera och interagera med andra mÀnniskor utgör de ocksÄ en patientgrupp med ett speciellt omvÄrdnadsbehov och det finns ett behov av ökad kunskap hos vÄrdpersonal inför mötet med denna patientgrupp. Syftet med denna studie Àr att identifiera de specifika omvÄrdnadsbehov barn och ungdomar med ASD har i mötet med hÀlso- och sjukvÄrd. Studien har utformats som en litteraturstudie dÀr syfte och frÄgestÀllning har besvarats utifrÄn granskade vetenskapliga artiklar. Resultatet beskriver vilka specifika omvÄrdnadsbehov patienter med ASD har och pÄ vilket sÀtt vÄrdpersonal kan vara förberedd inför mötet med barn och ungdomar med ASD och deras speciella behov..

Undersökningen syftar till att bidra med kunskap om hur polisers yrkesidentitet pÄverkar interaktionen med ungdomar utifrÄn myndighetens mÄlsÀttning att öka allmÀnhetens förtroende för Polisen. Detta görs genom att intervjua Ätta VÀsterortspoliser för att undersöka hur de upplever sina möten med ungdomar och hur mÄlsÀttningen om att skapa förtroende hanteras. Dessutom görs en mindre jÀmförelse mellan nÀrpoliser och uttryckningspoliser. Det övergripande vetenskapliga perspektivet som undersökningen antar utgörs av symbolisk interaktionism som tillsammans med teorier om organisationskultur, yrkesidentitet, roller och förtroende bildar studiens teoretiska referensram. UtifrÄn resultatet konstateras att den övergripande rollen som polis, och den yrkesidentitet som skapas kring den, försvÄrar förtroendeskapandet.

Stödet till unga brottsutsatt Àr ett Äsidosatt omrÄde, och ungdomar Àr en av grupperna i samhÀllet som löper en stor risk för att utsÀttas för brott. MÄnga ungdomar vill inte prata om det som Àr jobbigt och att sjÀlv söka upp hjÀlp kan vara ett stort steg trots att denne kÀnner sig i behov av bÄde hjÀlp och stöd. Det Àr dÀrför av stor vikt att det tydligt framgÄr var hjÀlpen finns att erhÄlla och att samhÀllet fÄngar upp de ungdomar som behöver stöd. Den hÀr uppsatsen syftar till att undersöka vad unga brottsutsatta i Bodens kommun har för möjligheter till hjÀlp och stöd samt att vÀcka frÄgan om utvecklandet av ett stödcentrum för unga brottsutsatta. FrÄgor som behandlas i uppsatsen Àr; PÄ vilket sÀtt erbjuds brottsutsatta ungdomar i Boden hjÀlp och stöd, vilken betydelse har Stödcentrum för unga brottsutsatta, pÄ vilket sÀtt fÄr ungdomarna reda pÄ var hjÀlpen finns? Statistik frÄn brottsförebyggande rÄdet visar att Boden ligger pÄ höga siffror vad gÀller anmÀlda brott som misshandel, olaga hot och ofredande i förhÄllande till grann kommunen LuleÄ och hela riket.

Skolorna Àr enligt lag skyldiga att utforma planer mot diskriminering och krÀnkande behandling, enskilt eller i sammanhÀngande form. Diskrimineringslagen och skollagen stÀller olika krav pÄ vilket innehÄll respektive plan ska ha, men samtidigt rekommenderar Skolverket att skolorna utformar en sammanhÀngande plan för detta arbete. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur tvÄ skolor har utformat sina planer och jÀmföra om det finns avvikelser mellan planerna pÄ skolorna och styrdokumenten frÄn lagstiftarna och myndigheterna. FrÄgorna som stÀlls Àr: Vad stÄr det i styrdokumenten[1] om hur utformningen och innehÄllet i en likabehandlingsplan ska se ut? Hur utformar och arbetar de tvÄ undersökta skolorna med LBP utifrÄn de krav som styrdokumenten föreskriver? Metoden som anvÀnds i undersökningen Àr en komparativ, kvalitativ textanalys.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur arbetslösa ungdomar som befinner sig i ett ÄtgÀrdsprogram upplever hur skolan och ÄtgÀrdsprogrammen har bidragit med verktyg, information och förberedelser inför ett framtida arbetsliv. Vi har utgÄtt frÄn tvÄ forskningsfrÄgor: Vad upplever dessa ungdomar att de har fÄtt med sig frÄn skolan i form av arbetslivskunskap? Hur upplever dessa ungdomar att ÄtgÀrdsprogrammen bidrar till att öka deras kunskaper och möjligheter till ett framtida arbetsliv? Den empiriska studien Àr kvalitativ och bestÄr av sammanlagt fem intervjuer. Dessa intervjuer gjordes med fem arbetslösa ungdomar 20- 24 Är som i nulÀget befinner sig i tvÄ olika arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrdsprogram. Resultat visar att vÄra informanter upplever att skolan har brustit i att informera och förbereda dem inför ett kommande arbetsliv.

Ungdomsarbetslösheten i Sverige Àr ett begrepp som skapar diskussion. Denna studie belyser ett arbetsmarknadspolitiskt program som Àr till för arbetslösa ungdomar i en kommun i SkÄne. Programmet jobbar pÄ olika sÀtt med att fÄ de arbetslösa ungdomarna vidare till studier eller arbeten. Syftet med studien var att undersöka hur deltagandet i ett arbetsmarknadspolitiskt program pÄverkar en arbetslös ungdom och hur ungdomarna i programmet sÄg pÄ arbetslöshet. Jag utgick ifrÄn följande frÄgestÀllningar i min studie; Hur pÄverkas ungdomarna i programmet av att vara arbetslösa? Hur har sjÀlvförtroendet och sjÀlvkÀnslan hos deltagarna pÄverkats/utvecklats under programmet? Vilka kunskaper och erfarenheter tar ungdomarna med sig frÄn programmet? För att uppnÄ syftet och fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna har jag gjort kvalitativa intervjuer med sex ungdomar som deltagit i programmet.

I första delen av denna uppsats gör vi en teoretisk undersökning av likabehandlingsplaner frÄn tre skolor i Lunds kommun. Vi studerar hur dessa likabehandlingsplaner Àr utformade och om skolorna har valt att ta hjÀlp av nÄgot utomstÄende anti-mobbningsprogram. Varför skolorna har valt att fÄ inspiration frÄn ett specifikt anti- mobbningsprogram, och varför skolornas likabehandlingsplan ser ut som den gör, Àr nÄgra frÄgor som vi har studerat. Vi jÀmförde dessa handlingsplaner, studerade vad de har gemensamt och vad skiljer dem Ät. Syftet med detta Àr att anvÀnda den insamlade fakta till att konstruera vÄr egen likabehandlingsplan. Resultatet av vÄr studie visade att likabehandlingsplanerna har en del gemensamma ÄtgÀrder men det finns Àven en del skillnader.

The study aims to describe and analyse the relationship between norm and practice regarding social services casework on honour-related problems. The relationship between norm and practice involves the difference between the way it is intended that social workers shall operate in these cases and how they perceive that this works in practice. We interviewed two focus groups of eight Swedish social workers, four in each group. We also held an individual interview with a social services business developer. Focus group interviews were based on two vignettes; one depicting an honour-related case and the second an "ordinary" case.

Ungdomar idag nÄr inte rekommendationerna om minst 60 minuters moderat fysisk aktivitet. Det ses Àven att fysisk aktivitet minskar under tonÄren. Forskare har undersökt vilka faktorer som kan pÄverka fysisk aktivitet, en sÄdan faktor Àr self-efficacy. Med denna utgÄngspunkt Àmnar studien kartlÀgga och jÀmföra ungdomars fysiska aktivitet, self-efficacy och generell self-efficacy. Studien avser Àven att undersöka om det finns ett samband mellan graden av fysisk aktivitet och graden av self-efficacy samt graden av generell self- efficacy.

Syfte med uppsatsen har varit att undersöka vad man kan erbjuda unga arbetslösa i BrÀcke kommun, Vi har valt att titta pÄ Äldersgruppen 16-24 Är. Uppsatsen baseras pÄ tidigare forskning och information om arbetslöshet och dess följder. Vi har anvÀnt oss av personliga intervjuer med bl.a. Arbetsförmedling, SocialtjÀnst och ansvarig personal för verksamheten VÄgen. Metoden Àr dÀrmed kvalitativ dÄ tillfrÄgade intervjupersoner har svarat fritt utifrÄn stÀllda frÄgor rörande verksamhetens uppbyggnad och arbetssÀtt.