Sammanfattning Bakgrund. ÅterberĂ€ttandetest ger en bild av högre sprĂ„kliga förmĂ„gor och anvĂ€nds idag för alla Ă„ldrar vid sprĂ„kliga bedömningar. Ett test som anvĂ€nds i klinisk logopedisk verksamhet idag Ă€r Ă„tergivningsprovet Luftballongen som Ă€r en del av testmaterialet UMESOL. Testet Ă€r framtaget för lĂ„gstadieelever i Ă„rskurs 2 och 3 men anvĂ€nds Ă€ven inom klinisk logopedisk praxis för ungdomar och vuxna. Syfte.

Detta Àr en kvalitativ studie vars syfte Àr att undersöka anknytingsfenomenet. FrÄgorna berör hur terapeuter ser pÄ anknytningsfenomenet, vilken betydelse de tillskriver fenomenet och hur det tar sig uttryck i det konkreta terapiarbetet med barn och ungdomar. För att fÄ svar pÄ frÄgorna genomfördes en intervjustudie. Fem yrkesverksamma barn- och ungdomsterapeuter, tre kvinnor och tvÄ mÀn, alla med mÄngÄrig erfarenhet av att arbeta med terapier med barn och ungdomar intervjuades. Intervjuerna spelades in, transkriberades, lÀstes noggrant och analyserades dÀrefter i tvÄ steg.

Det övergripande syftet med undersökningen var att undersöka vilka kunskaper ungdomsmottagningskuratorer upplever sig ha om bemötande och stöd till homo- och bisexuella ungdomar. FrÄgestÀllningarna berörde kuratorernas HB-kunskaper, hur ungdomsmottagningen var anpassad sÄ att homo- och bisexuella ungdomar skulle kÀnna sig vÀlkomna, hur mÄnga kuratorer som genomgÄtt en HB-utbildning, vad de hade för attityder till en sÄdan och om det fanns skillnader mellan kuratorer som gÄtt respektive inte gÄtt en HB-utbildning. Tidigare forskning visar att homo- och bisexuella ungdomar har specifika behov och problem och att kunskapsbrist hos professionella kan leda till att homo- och bisexuella kÀnner sig krÀnkta. En kvantitativ enkÀtstudie genomfördes med samtliga av Stockholm lÀns ungdomsmottagningskuratorer. Analysen gjordes utifrÄn socialkonstruktivistiska teorier om heteronormativitet.

Hur förÀndrades de gestaltningar som anvÀnds i svensk press om klimatfrÄgan efter FN:s klimatmöte i Köpenhamn i november 2009, en tid som omsusades av den sÄ kallade Climategate-skandalen, jÀmfört med samma mÄnad Äret innan och Äret efter? Gestaltningsteori Àr en teori som anvÀnds primÀrt av forskare inom medie- och kommunikationsvetenskaperna för att studera hur mÀnniskor förstÄr sin omgivning och samspelar med andra mÀnniskor. Gestaltningar Àr ?tolkningsscheman? som individer anvÀnder för att tolka, förmedla och förstÄ budskap. Med kvalitativ textanalys metod har vi analyserat gestaltningar i journalistiska texter som handlar om klimatfrÄgan.

NÀr en person drabbas av cancer, pÄverkas hela familjen. MÄnga av de som drabbas Àr förÀldrar till barn och ungdomar. I vÄrden av en cancersjuk förÀlder möter sjuksköterskor patientens anhöriga, som kan vara i behov av stöd. Ungdomar befinner sig i ett kÀnsligt utvecklingsstadium, och ungdomsÄren prÀglas ofta utav osÀkerhet och starka emotioner. För att bemöta och tillgodose behov hos ungdomar, krÀvs kunskaper om hur ungdomar upplever en förÀlders cancersjukdom.

Introduktion: En fysiskt aktiv livsstil Àr förenlig med mÄnga positiva hÀlsoeffekter hos bÄde vuxna och ungdomar. Dessutom Àr upplevelsen av fysisk aktivitet i ungdomsÄren en viktig parameter för en fortsatt fysiskt aktiv livsstil i vuxen Älder. Dock finns en stor grupp ungdomar som inte nÄr rekommendationerna för fysisk aktivitet. Samtidigt anses ökad delaktighet, tillgÀnglighet och möjligheter till egna val vara viktiga aspekter för att ungdomar ska bli fysiskt aktiva.Syfte: Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka vilka idrotts- och motionsanlÀggningar som ungdomar vill att det satsas pÄ.Metod: Studiens design Àr en tvÀrsnittsstudie, dÀr underlaget bestÄr av en enkÀtundersökning innehÄllandes 2,404 skolungdomar. EnkÀtunderlaget införskaffades inom projektet ?Ung livsstil? i Stockholms stad.

Introduktion: Att ungdomar medvetet skadar sig sjÀlva Àr ett vanligt problem. Orsaken till detta beteende Àr lika varierande som motivet för varför man utför dessa handlingar. En del försöker fÄ ut en inre smÀrta medan andra avser att ta sitt liv. Att hamna i ett sjÀlvskadebeteende under ungdomsÄren kan ge stora hÀlsoproblem i det vuxna livet och Àr ocksÄ en riskfaktor för efterkommande sjÀlvmordsförsök. DÄ detta problem Àr vanligast förekommande bland ungdomar Àr det ocksÄ naturligt att skolan har ett viktigt uppdrag dÄ det gÀller det förebyggande arbetet mot sjÀlvskadebeteende.Syfte: Finna stöd för skolsköterskans preventiva arbete dÄ det gÀller ungdomar med sjÀlvskadebeteende.Metod: Systematisk litteraturstudie.

Personer med autism har svÄrt att kommunicera sina tankar, kÀnslor och fysiska förnimmelser pÄ ett sÀtt som Àr lÀtt för andra att förstÄ. Cirka 1 pÄ 150 barn och ungdomar har autismliknande tillstÄnd. Syftet: Studiens syfte Àr att undersöka förÀldrar till barn och ungdomar med autism och deras upplevelser i mötet med vÄrden. Metod: Examensarbetet har genomförts som en empirisk studie, genom en fenomenografisk forskningsansats. FörÀldrar till barn och ungdomar med autism spektrum har intervjuats genom traditionell intervjuteknik.

Forskning har visat pÄ ett samband mellan personlighet och utmattningssyndrom. Dock har relativt fÄ studier utförts pÄ omrÄdet, sÀrskilt pÄ ungdomar. Syftet med föreliggande studie var dÀrför att undersöka sambandet mellan femfaktormodellen av personlighet och utmattningssyndrom bland gymnasieungdomar (N = 119). Utmattningssyndrom delades till dimensionerna fysisk, mental och emotionell trötthet. Korrelationer och multipla regressionsanalyser berÀknades.

I dagens mediesamhĂ€lle finns information tillgĂ€nglig dygnet runt, och olika trenddieter ges dĂ€rigenom utrymme att pĂ„verka ungdomar, en av de grupper som Ă€r mest mottagliga förförĂ€ndring. Övervikt och fetma bland barn och ungdomar har ökat stadigt sedan 80- talet. I samband med befolkningens ökade kroppsvikt uppkommer Ă€ven olika dieter för viktminskning. En av dessa Ă€r dieten LCHF, som har blivit framtrĂ€dande i hĂ€lsodiskussioner de senaste Ă„ren.Syftet med denna studie var dĂ€rför att belysa svenska gymnasieelevers instĂ€llning till kost i allmĂ€nhet och dieten LCHF i synnerhet. Utöver detta avsĂ„g studien Ă€ven att skapa en översiktlig uppfattning om gymnasieelevernas trĂ€ningsvanor och kostvanor.En enkĂ€t skapades inom det aktuella omrĂ„det, och den besvarades av 215 gymnasieelever i tre större svenska stĂ€der.Resultaten visade att eleverna hade en god förstĂ„else för kostens pĂ„verkan pĂ„ hĂ€lsan.

Syftet med denna studie Àr att undersöka musikens olika funktioner för instrumentalspelande ungdomar. I uppsatsen studeras fyra ungdomars musicerande, musiklyssnande och utifrÄn det vilka funktioner musiken har i deras vardag. Ungdomarna har alla det gemensamt att de fÄr instrumentallektioner pÄ en musik- eller kulturskola. Som metod har anvÀnts kvalitativa intervjuer med en lÄg strukturering. Vi har fÄtt ett resultat som beskriver ungdomars musikaliska erfarenheter, hur de tycker och tÀnker om musik men ocksÄ hur deras tankar yttrar sig i deras musikval.

MÀnniskor verkar tro att de Àr vanliga och som alla andra, men Àr det verkligen sÄ eller tillskriver vi andra vÄra egna beteenden? Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns ett samband i hur ungdomar projicerar sitt normbrytande beteende och hur de uppfattar sina kamrater. MÀnniskor tenderar att tro att andra reagerar pÄ samma sÀtt som de sjÀlva gör, och dÀrmed se sitt eget beteende som det typiska. För att undersöka projektionen anvÀndes en enkÀtstudie som ungdomar pÄ en högstadieskola fick besvara. I enkÀten skulle eleverna uppskatta sitt eget beteende och sina kompisars beteenden.

Syftet med studien var att belysa faktorer som kan pÄverka behandlingssammanbrott hos ungdomar som genomgÄtt behandling pÄ Mariamottagningarnas ungdomsenheter. FrÄgestÀllningen var: Finns det specifika faktorer som har samband med behandlingssammanbrott hos ungdomar som genomgÄtt behandling pÄ Mariamottagningarnas ungdomsenheter? Denna tvÀrsnittsstudie baserades pÄ sekundÀrdata ifrÄn UngDOKs in- och utskrivningsformulÀr. Resultatet visade att mÄnga faktorer spelar in och att flertalet faktorer har en tydlig inverkan pÄ behandlingssammanbrott. Missbruk i uppvÀxtmiljön, familjens etnicitet samt familjestrukturen visade sig vara faktorer som pÄverkar att ungdomar i större grad avbryter sin behandling i förtid.

Ungdomspolitik och ungdomars möjligheter till inflytande i samhÀllet har varierat under det gÄngna seklet. PÄ 1990-talet drabbades ungdomar av en hög arbetslöshet. Det har medfört att arbetslösa ungdomar allt senare trÀder in i det svenska demokratiska samhÀllet. Tillsammans med att grundutbildningen blivit allt lÀngre ger det en förlÀngd ungdomstid. Nyckeln till inflytande i samhÀllet gÄr via arbetet.

Syftet med studien var att belysa hur man kan arbeta med reparativ rÀttvisasom brottsförebyggande ÄtgÀrd. VÄr metod var kvalitativ och forskningsmaterialetinhÀmtades genom observationer, insamlande av dokument samtintervjuer. VÄra frÄgestÀllningar var: Hur kan man arbeta med reparativrÀttvisa? Hur upplever ungdomar sitt deltagande i en verksamhet som grundarsig pÄ den reparativa rÀttvisans principer? Den teoretiska utgÄngspunkten,KASAM har anvÀnts vid tolkning och analys av forskningsmaterialet.Resultatet visar att man kan erbjuda en möjliggörande miljö som ett alternativtill en kriminell karriÀr hos villkorligt frigivna och ungdomar i riskzon. Dettagenom Äteruppbyggnad av deras liv och relationer samt att utvecklaarbetsrelaterade fÀrdigheter.