Syftet med denna studie Àr att bidra till en pedagogisk diskussion om arbetet mot mobbning och trakasserier. Genom att undersöka lÀrares och fritidspedagogers uppfattning om förutsÀttningarna att arbeta mot mobbning och trakasserier i samarbete mellan skola och fritidsverksamheten. Studien bestÄr av analyser av enkÀtintervjuer och djupintervjuer med fritidspedagoger och lÀrare. Avsikten med intervjuerna Àr att undersöka likheter och skillnader i fritidspedagogers definitioner av och hur de arbetar mot krÀnkande behandling. Resultatet visar att respondenterna anser att krÀnkande behandling som visserligen inte ska förekomma i skola eller pÄ fritidshem kan vara svÄrt och speciellt att anvÀnda en övergripande strategi mot krÀnkande behandling som fungerar.

Syfte: Ta reda pĂ„ vad vilka designaspekter som tilltalar 15 till 25-Ă„ringar i Sverige samt vilken kombination av dessa designaspekter som anses vikiga att lyfta fram. Metod: Vi genomför djupintervjuer samt en e-post intervju med företagsrepresentanter och slumpmĂ€ssigt valda djupintervjuer av konsumentgruppen. Teoretiska perspektiv: Vi tillĂ€mpar frĂ€mst teorier som berör de fyra designaspekterna som Ă€r centrala för vĂ„r problemformulering. Även teorier som berör marknadskommunikationen till konsumenten anvĂ€nds. Empiri: Studien avser svenska konsumenter mellan 15 till 25 Ă„r.

Syftet med den hÀr studien Àr att, genom att kontrollera sambandet mellan ungdomars InternetanvÀndning och deras Äsikter kring hur ungdomar bör uttrycka sig pÄ Internet, undersöka vilken typ av InternetanvÀndare som Àr mer eller mindre sannolik att acceptera, utföra eller utsÀttas för aggressiva/provocerande beteenden pÄ Internet.Studien utfördes genom en kvantitativ enkÀtundersökning dÀr 139 gymnasieelever frÄn en medelstor stad i Hallands lÀn fick svara pÄ frÄgor om deras Internetvanor och deras Äsikter kring beteenden pÄ Internet. DÀrefter utfördes olika statistiska test i SPSS för att undersöka sambandet mellan deltagarnas InternetanvÀndning och deras Äsikter om beteenden pÄ Internet.Studien kom fram till att det finns ett samband mellan ungdomars aggressiva/provocerande beteenden pÄ Internet och hur ungdomar anvÀnder Internet. Studien visar Àven ett samband mellan ungdomars utsatthet for aggressiva/provocerande beteenden och hur de anvÀnder Internet. Dessutom visar studien att ungdomar uppfattar sig sjÀlva generellt som bÀttre upptrÀdande Àn andra ungdomar, men anser varken att andra ungdomar uttrycker sig aggressivt/provocerande eller sÀrskilt vÀlbemötande..

Detta arbete belyser skolpersonals, förÀldrars och elevers syn och tankar kring mobbning och dess förebyggande arbete. I inledningen tas det upp att mobbning Àr ett vanligt förekommande fenomen i skolans vÀrld som mÄste förebyggas av alla berörda för att undvika negativa konsekvenser. Litteraturen problematiserar hur mobbning kan yttra sig, vilka insatser som kan sÀttas in i skolan och vem som bÀr vilket ansvar i processen. Skolpersonals, förÀldrars och elevers Äsikter att redovisas i empirin och kommer behandlas i analysen. En djupare teoretisk koppling angÄende respondenternas tankar kommer att göras i diskussionen.

Utveckling av mobilapplikationer Àr ett omrÄde som har haft en stark tillvÀxt de senaste Ären. OmrÄdet Àr relativt nytt och outforskat och förvÀntas att öka i mÄnga Är framöver dÄ allt fler företag ser möjligheten att nÄ ut till sina kunder var de Àn befinner sig.Syftet med studien Àr att utreda och identifiera hur utveckling kan ske av anvÀndbara grÀnssnitt till mobiltelefoner. SÀrskild fokus har legat pÄ utveckling av grÀnssnitt som dessutom kommer att finnas representerade i flera olika produkter dÄ detta stÀller sÀrskilda krav pÄ dess grÀnssnitt.Prototypen av mobilapplikationen som utvecklats har genomgÄtt en iterativ designprocess som Àr baserad pÄ litteraturundersökning och mÄlgruppsanalys av potentiella anvÀndare genom intervjuer och en enkÀt. Ett designramverk har skapats och anvÀnts vid utveckling av en mobilapplikation samtidigt som persona, kravspecifikation och scenarier har skapats och utgjort grunden för en potentiell anvÀndare. Prototypen har utvÀrderats genom anvÀndartester varpÄ en interaktiv prototyp har skapats i Adobe Flash.Applikationen som utvecklats med ramverket som stöd anses uppnÄ god anvÀndbarhet och vara effektiv att anvÀnda.

Bullying is today a major problem in schools worldwide. Far too many children are forced to undergo bullying day in and day out without anyone seeing or doing something. My purpose with this study is to find out how four F-6 schools in a municipality south of Stockholm are describes their work to get zero tolerance for bullying at their school.My questions are:How does the four F-6 schools' anti-bullying group in a municipality south of Stockholm describes their work to have zero tolerance for bullying?What do the employees in the school anti-bullying groups consider that bullying is?Why do the employees in the school anti-bullying groups think bullying occurs?Who do the employees in the school anti-bullying groups think are bullies or are being bullied?To get my results I have done four interviews with those in charge of the school's anti-bullying group. My theory is based on standards, what is acceptable behavior and normative theory, hypotheses, what is right and wrong as well as desirable or undesirable behavior.

Bullying is something that is often times talked about in relation to school, in spite of that it's still something that is a very common problem. It is also rarely ever clearly defined, and is subject to a heap of different definitions. In order to prevent something, we must first understand it, and therefore define it. With that the purpose of this study is to examine swedish preschool-teachers definitions of bullying. How do they define bullying? Do their definitions differ from one another?The investigation was qualitative and used qualitative interview methods to interview four pre-school teachers about their deifnitions of bullying.

Studiens syfte Àr att undersöka huruvida ungdomar har en mer tolerant syn pÄ vÄld i fall dÀr de bevittnat och/eller blivit utsatta för vÄld. Syftet Àr Àven att undersöka hur vanligt det Àr med vÄld bland ungdomar samt att undersöka ungdomarnas attityder till vÄld, exempelvis: ?var gÄr grÀnsen för en vÄldsam handling? och ? finns det tillfÀllen dÄ en person förtjÀnar att bli slagen??I studien har följande frÄgestÀllningar stÄtt centrala:? Hur vanligt Àr det med vÄld bland ungdomar?? Vad har ungdomar för attityder till vÄld? ? Har ungdomar en mer tolerant syn pÄ vÄld i de fall dÄ de bevittnat och/eller blivit utsatta för vÄld?Studien Àr utförd bland 131 ungdomar i Ärskurs tre pÄ en gymnasieskola i vÀst Sverige dÀr respondenterna kom att bestÄ av 95 manliga elever.Av resultatet framgÄr att en stor del av de ungdomar som sjÀlva blivit utsatta för vÄld ocksÄ sjÀlva utövat vÄld vid flertalet tillfÀllen. Tydligt framgÄr Àven att fÄ av de ungdomar som inte vare sig bevittnat vÄld eller utsatts för vÄld inte heller utövat vÄld. GÀllande ungdomarnas attityder till vÄld visar föreliggande studie att i stort sett alla respondenter anser att det inte Àr ok för en förÀlder att slÄ sina barn, vilket tyder pÄ att dagens ungdomar Àr mindre toleranta mot aga Àn vad ungdomar förr i tiden var.

Kra?nkande behandling och mobbning a?r ett stort problem i skolorna idag, na?got som ba?de Skolverket (2002), Myndigheten fo?r skolutveckling (2003) och barnombudsmannen Lena Nyberg (2005) har uppma?rksammat. Syftet med studien a?r, mot denna bakgrund, att underso?ka na?gra fo?ra?ldrars erfarenheter av samverkan med skolan i arbetet att fo?rhindra kra?nkande behandling och mobbning av deras egna barn. Studien syftar a?ven till att belysa fo?ra?ldrars roll som en resurs i va?rdegrundsarbetet generellt.

Syfte: Mobbning har en tendens att upptrÀda inom skolverksamheten, vilket har resulterat i ett arbete mot mobbning. Undersökningens syfte Àr att klargöra mobbningens förekomst inom högskolans IT ? stödda textkommunikations undervisning och vilka uttryck den ter sig i. Metod: Denna uppsats har en hermeneutisk ansats. HÀr studeras delarna för att fÄ en bÀttre förstÄelse och kunskap om helheten.

Stress Àr ett allt mer vanligt problem i dagens samhÀlle, och det finns tydlig forskning som visar att allt fler ungdomar drabbas av psykisk ohÀlsa. Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar (18-19 Är) pÄ en gymnasieskola i Norrbotten upplevde stress och hur de beskrev att det pÄverkade dem. TvÄ ungdomar valde att delta i studien. Dessa tvÄ ungdomar intervjuades och delade med sig av sina erfarenheter och upplevelser av stress, varpÄ intervjuerna bearbetades enligt kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visade att det fanns ett flertal saker som bidrog till stress hos informanterna, bland annat press, krav och förvÀntningar pÄ körkort samt ideal.

MobileReader Àr en mobil RFID (Radio Frequency Identification) applikation. Syftet med denna applikation Àr att skapa en RFID-lÀsare som skall gÄ att bÀra med sig ute pÄ fÀltet. I första hand kommer lÀsaren att kunna lÀsa passiva RFID-taggar pÄ LÄgfrekvens-bandet (LF) samt att vara anpassad för nyare mobiltelefoner av tillverkaren Sony Ericsson. Detta examensarbete resulterade i ett program avsett för en Atmel ATmega16 mikroprocessor. Mikroprocessorn tar emot data frÄn en befintlig LF-lÀsare via ett protokoll vid namn Wiegand 44.

Dagens teknik har bidragit till att mobiltelefonens anvÀndningsomrÄden har expanderat avsevÀrt de senaste Ären. Detta har lett till att alltfler mobila tjÀnster har dykt upp pÄ marknaden. Uppgiften i detta examensarbete bestÄr i att utveckla en version anpassad för mobiltelefoner av den existerande produkten TelMe, som Àr en webbtjÀnst för vikarietillsÀttning inom olika verksamheter. Den mobilanpassade versionen kommer att gÄ under namnet TelMe Mobile. ProblemstÀllningen var att implementera de vÀsentliga funktionerna i produkten med avsikt för att göra dessa tillgÀngliga för mobiltelefoner.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka orsaker det finns för ungdomar som avsluter sina studier pÄ gymnasiet och hur studie- och yrkesvÀgledare följer upp ungdomarna efter avbrottet. Följande frÄgestÀllningar har formulerats: Vilka Àr de faktorer som gör att ungdomar avbryter sin gymnasieutbildning? Hur ser processen ut frÄn att ungdomarna bestÀmmer sig för att hoppa av och till att den gör det? Hur arbetar studie- och yrkesvÀgledare med uppföljning av ungdomar efter avhopp frÄn gymnasiet? Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod och genomfört fyra intervjuer med studie- och yrkesvÀgledare. Tidigare forskning finns kring orsaker till studieavbrott, hur man ska motverka avbrott, vilka konsekvenser avbrotten har och hur studie- och yrkesvÀgledare arbetar med det. För att analysera det empiriska materialet har teorierna Careership, Social Cognitive Career Theory (SCCT) och Gottfredsons teori. Resultatet som vi fick fram var att det fanns olika orsaker till studieavbrott, de vanligaste var felval, pÄverkan av omgivning och mobbning. Ungdomarna befinner sig i en svÄr situation under valet och behöver stöd frÄn omgivningen.

Syftet med studien Àr att ur ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv analysera hur fenomenet mobbning, Àven kallat krÀnkningar, mellan lÀrare och elever konstrueras diskursivt pÄ tre arenor. Dessa arenor Àr forskning om mobbning, lÀroplaner och skollagen samt fokusgruppssamtal mellan lÀrarvikarier. Studien utgÄr ifrÄn ett diskursanalytiskt perspektiv dÀr man menar att sprÄket konstruerar vÄr bild av vÀrlden och inte endast ?avbildar den som den Àr?. SÄ fort vi anvÀnder sprÄket tolkar vi Àven vÄr omvÀrld.