Arbetet med ensamkommande barn Àr relativt nytt och outforskat i Sverige. Den hÀr artikeln tittar nÀrmare pÄ uppfattningar och erfarenheter om mobbning och diskriminering hos vÀgledare som jobbar pÄ ett boende för ensamkommande barn. Genom fyra semistrukturerade intervjuer samlades ett kvalitativt datamaterial in. De centrala fynden i studien visar att vÀgledarna tenderar att förklara diskriminering utifrÄn individers handlingar och undgÄr att se strukturella orsaker. Ungdomarna tros vara mindre utsatta för mobbning och diskriminering Àn svenska ungdomar.

Vi anser att det finns för lite forskning om hur yngre barn uppfattar mobbning, dĂ€rför har syftet med denna uppsats varit att försöka ta reda pĂ„ hur barn i förskolan kan uppfatta mobbning, vet de vad fenomenet innebĂ€r? En intressant frĂ„gestĂ€llning som uppkommit under uppsatsens gĂ„ng Ă€r om det finns mobbning i förskolan. I bakgrunden gĂ„r det att lĂ€sa om hur mobbning kan tolkas i förskolan utifrĂ„n olika perspektiv. Kan barnen förstĂ„ hur deras handlande kan pĂ„verka andra barn? Är detta barns sĂ€tt att leka eller kan det klassas som mobbning? Andra viktiga aspekter som bakgrunden tar upp Ă€r barns tĂ€nkande och relationsarbete, samt pedagogernas roll i att skapa trygghet för barn pĂ„ förskolan.

LÀrare Àr skyldiga att i sitt vardagliga arbete aktivt hindra att mobbning utvecklas. Syftet med denna studie Àr dÀrför att undersöka lÀrares förutsÀttningar att motverka mobbning. Vidare belyser studien vilket stöd lÀrare fÄr pÄ organisationsnivÄ, likabehandlingsplanens roll i arbetet med att motverka mobbning samt lÀrares uppfattningar om sin kompetens inom detta omrÄde.Undersökningen genomfördes i form av en kvalitativ studie dÀr fyra lÀrare och tre rektorer intervjuades kring sina uppfattningar om arbetet mot mobbning, sett ur ett organisationsteoretiskt perspektiv. Det insamlade materialet kategoriserades och diskuterades sedan i förhÄllande till tidigare forskning.Studien visar att en vÀlförankrad likabehandlingsplan Àr en god grund att vila stÀllningstaganden och ageranden pÄ, liksom en samsyn av elever dÀr pedagoger och ledning tillsammans delar ansvar för elevernas vÀlmÄende. LikvÀl framkommer att en utökad kunskapsbas anses önskvÀrt inom detta omrÄde.Undersökningen pekar Àven pÄ vikten av en god kommunikation mellan rektor och lÀrare, liksom betydelsen av en tydlig organisatorisk struktur..

Syftet med denna uppsats Àr att studera hur lÀrare kan upptÀcka, förebygga samt ÄtgÀrda mobbning mellan elever i olika pedagogiska sammanhang. Jag inleder uppsatsen med en teorigenomgÄng dÀr jag beskriver olika definitioner och typer av mobbning, utbredning av mobbning. Jag tar Àven upp hur mobbningen kan ÄtgÀrdas och förebyggas enligt olika program som kan anvÀndas i arbetet med att stoppa mobbning. Jag har anvÀnt mig av en kvantitativ metod i form av enkÀter riktade till lÀrare i Är 7- 9. Dessa enkÀter innehöll frÄgor som berör begreppet mobbning.

SAMMANFATTNINGTitel: Internetmobbning, en del av ungdomars vardag.Fo?rfattare: Edeblom, Susanne; Winther, KarinInstitution: Institutionen fo?r Ha?lsa och La?rande, Ho?gskolan Sko?vdeProgram/kurs: Magisterexamen i omva?rdnad, OM854A, 15pHandledare: Brovall, MariaExaminator: Hammarlund, KinaSidor: 21Nyckelord: internetmobbning, ungdomar, skolsko?terskor, ka?nslor, upplevelserBakgrund: I Sverige har idag de flesta ungdomar tillga?ng till internet och ma?nga fo?redrar att interagera o?ver internet. Detta har medfo?rt att mobbning o?ver internet har o?kat bland ungdomar. Internetmobbning leder till o?kad risk fo?r oha?lsa och sa?mre studieresultat.

Mitt syfte med detta arbete Àr att undersöka hur nÀtmobbning definieras och skiljer sig frÄn den traditionella mobbning som oftast sker pÄ skolgÄrden, samt undersöka vilka konsekvenser nÀtmobbning kan ha. Vidare undersöker jag vilka ÄtgÀrdsprogram som finns idag samt hur de fungerar och hur vi kan förebygga eller stoppa fenomenet. Jag har anvÀnt mig av en litteraturstudie dÀr jag sökt efter vetenskapliga artiklar skrivna pÄ engelska, samt studerat nÄgra svenska studier och rapporter. Resultatet visar att det finns bÄde samband och skillnader mellan traditionell mobbning och nÀtmobbning samt att vi i Sverige har en hel del ÄtgÀrdsprogram och organisationer som arbetar mot mobbning samt nÀtmobbning. Det visar sig Àven att det finns ÄtgÀrder och ÄtgÀrdsprogram som bÄde har positiva och negativa effekter.

Idag finns det en mÀngd olika mobiltelefoner tillgÀngliga pÄ marknaden och mÄnga av dessa har olika sorters stöd för ljud. Detta kan leda till stora problem för bland annat spelutvecklare, eftersom det Àr till fördel om spelet som skall publiceras kan fungera pÄ sÄ mÄnga olika mobiltelefoner som möjligt. MÄlet med detta arbete Àr att skapa en ljud- och musikhanterare för Furiae med MMAPI, Mobile Media API. MMAPI Àr ett API, Application Programming Interface, dÀr v1.0 introducerades den 24:e Juni, 2002. Idag finns v1.2 som kom ut den 22:a Maj, 2006.

Studien avser att belysa frekvensen av mobbning, typ av mobbning, kunskap om var den sker och, om det finns nÄgon skillnad i pojkars respektive flickors beteende i avseende till om nÄgon mobbar eller blir mobbad. En skola vidtalades. Ett frÄgeformulÀr med 22 frÄgor med fasta svarsskalor och en öppen frÄga anvÀndes. Tendensen Àr att det Àr fler flickor Àn pojkar som har blivit mobbade. Det Àr en signifikant skillnad mellan pojkar och flickor pÄ den öppna frÄgan.

Introduktion: Karies Àr en av de infektionssjukdomar som Àr mest spridda över vÀrlden. I vÀrlden sker det stora förflyttningar av mÀnniskor, orsaker till förflyttningar varierar. MunhÀlsan pÄverkas ofta vid pÄfrestande situationer för bÄde vuxna och barn. De vanor och den kultur som mÀnniskor har med sig frÄn sin barndom lever kvar bland annat avseende kost och munhygien. Familjer som invandrat Àr ofta mer socioekonomiskt utsatta Àn de som Àr födda och etablerade i det nya hemlandet, vilket Àr Ànnu en riskfaktor för karies.

Psykisk hÀlsa pÄverkas av ett flertal bestÀmningsfaktorer och Àr en förutsÀttning för att mÀnniskor ska mÄ bra. Den psykiska ohÀlsan har varit ett av de största folkhÀlsoproblemen i Sverige de senaste Ären. Den senaste Liv & HÀlsa ung undersökningen visade pÄ försÀmrad psykisk ohÀlsa bland ungdomar i StrÀngnÀs kommun, framförallt bland flickor. Syftet med denna studie var att skapa en förstÄelse för varför den psykiska ohÀlsan ökar bland ungdomar i StrÀngnÀs kommun samt vilka ÄtgÀrder ungdomarna sjÀlva anser skulle kunna förÀndra problemet. För att kunna besvara frÄgestÀllningarna genomfördes tre fokusgruppsintervjuer pÄ ungdomar i nionde klass.

Abstrakt Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka hur lÀrare och pedagoger arbetar för att motverka mobbning i skolan. Det empiriska materialet Àr insamlat pÄ en F- 5 grundskola i en större kommun i södra SkÄne. En grundskollÀrare och skolsköterskan pÄ skolan intervjuades, de Àr bÄde en del av trygghetsgruppen pÄ skolan, en grupp som bestÄr av rektor, specialpedagog, kurator, skolsköterska, lÀrare och fritidspedagoger. Innan intervjuerna observerade vi ett trygghetsmöte. VÄr undersökning visade att personalen pÄ vÄr skola arbetar med ett salutogent tÀnkande genom att lyfta det positiva i verksamheten och genom att inspirera eleverna till att agera med andras bÀsta för ögonen, det vill sÀga ett prosocialt beteende.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur en skola arbetar för att stoppa och förebygga mobbning samt fÄ en inblick i hur de som arbetar med mobbningsfrÄgor pÄ skolan resonerar kring mobbning. För att undersöka det anvÀndes intervjuer som datainsamlingsmetod. Informanterna har arbetat med att formulera och/eller arbetar pÄ nÄgot sÀtt med att upprÀtthÄlla den plan som finns pÄ skolan för att förbygga och förhindra mobbning. Resultatet visar att informanterna berÀttar att arbetet vÀxt fram genom skapandet av en likabehandlingsplan och att enkÀter om trivsel ligger till grund för utformaningen av arbetet. I vardagen arbetar informanterna som verkar inom skolan med förebyggande arbete och akuta ÄtgÀrder.

Mobiltelefoner tar en allt större plats i vÄrt samhÀlle och fÄr mÄnga fleranvÀndningsomrÄden, mÄnga av dessa beroende av textinmatning. Det Àr viktigt attalla har möjlighet att nyttja dessa funktioner, men de Àldre glöms ibland bort. Detfinns försök till Àldremobiltelefoner men de Àr ofta överdrivet förenklade och/ellerotillrÀckligt anpassade för deras behov. Den vÀxande ?touch screen?-tekniken ger nyamöjligheter till hur man designar en mobiltelefon.

AbstraktTitel: Hur fĂ„r ungdomar tillgĂ„ng till tobak? ? En kvantitativstudie bland ungdomar i Halland Författare: Sandra Mellberg & Linda Vigren Sektion: Sektionen för HĂ€lsa och SamhĂ€lle Handledare: Solgun Folke & Eja Pedersen Högskola: Högskolan i Halmstad Tid: 2009-12-17 Sidantal: 13 Nyckelord: Röka vattenpipa, rökning, snusning, tillgĂ„ng till tobak, ungdomar.Sammanfattning:  Syftet med studien var att beskriva hur ungdomar i Ă„ldrarna 14- 16 Ă„r fĂ„r tillgĂ„ng till tobak. Metoden var kvantitativ med enkĂ€t som datainsamlingsinstrument. Studien var en tvĂ€rsnittsstudie. Över hĂ€lften av de undersökta ungdomarna visste hur de skulle kunna fĂ„ tag i tobak pĂ„ ett enkelt sĂ€tt.

I media har det uppmÀrksammats en rad olika fall betrÀffande mobbning. Ofta uppmÀrksammas de barn som begÄtt sjÀlvmord pÄ grund av den mobbning som pÄgÄtt i skolan. Studiens syfte Àr att utifrÄn den mobbades perspektiv undersöka mobbning med dess konsekvenser bÄde under och efter mobbningsperioden, vilken pÄgÄtt i grundskolan. Genom en kvalitativ undersökning med utgÄngspunkt frÄn en narrativ och tematisk analys har vi studerat tolv stycken berÀttelser vilka Àr skrivna av personer som tidigare varit mobbade. Dessa berÀttelser Àr tagna frÄn tvÄ öppna forum pÄ Internet.